Dagens sommartips och svenska tankar kring överfall mot kvinnor

En annnan form av selfie

Tänkte dela med mig till dem som ibland tar en selfie och lägger upp på nätet, så att antingen kameran syns missprydande framför bilden, eller den ena armen får mindre naturlig vinkel framåt när den smygande ska hålla upp kameran. Något som hänt även mig.

Jag kom på igår, trots att jag tillsammans med en kurskompis suttit i mitt allt för varma kök och nära på kokt hjärnan när vi pluggade juridik precis hela dagen fram till 19,00, att man kan ställa in sin Iphone kamera med 3 eller 10 sekunder, ställa upp kameran på någon hyllkant, eller stapla upp på några böcker. Klicka på knäpp-knappen, spring sedan snabbt framför kameran, vänd dig mot den före 10 sekunder passerat och gör ditt bästa för att se så naturlig ut som möjligt. Vips får du en bild, som om någon annan tagit den på dig om du har tur.

Min studievana är annars att plugga själv inför tentor, mer än att diskutera fram olika lösningar. Nu hörde dock en kursare av sig och jag tänkte att det kan vara nyttigt att pröva nya lösningar. Fördelen här blev kanske mer att vi fick mycket socialt umgänge som inte handlade så mycket om juridik, utan vi kom in på samtal kring flyktingpolitik, terroristdåd, män som misshandlat, gruppvåldtäkter, kulturkrockar när nya flyktingar kommer hit och hur fel det blir när Sverige ska anpassa sig efter andras kulturer, som på musikfestivaler och allmänna badplatser. Kurskompisen beskrev hur hennes man instinktivt hade bevakat ett par tonårstjejer, eftersom en grupp utländska yngre män stått i en större grupp och skrattat och stirrat mot tjejerna vid ett utomhusbad.

De behöver naturligtvis inte vara några som tänkt antasta eller våldta tonårstjejerna, dock blir det den naturliga försvarsinstinkten som väcks hos många människor idag. När en kvinna i 50-årsåldern var ute och plockade svamp i skogen i Kalmar blev hon grupp-våldtagen av ett gäng. Det allmänna rådet efteråt ska ha varit att kvinnor inte ska vistas på undanskymda platser.

Sverige är inte samma land som tidigare, då det gick att både springa ut i skogen fritt, sola vart man behagade eller plocka svamp självständigt. Förvisso kunde man även förr ofrivilligt stötta på någon mer eller mindre ofarlig blottare. Nu tycks vissa typer av män anse att de fått ett smörgåsbord av ”nakna” kvinnor som de tror sig äga. Tas dessa män fast, bör de utvisas omgående från landet. De har inte här att göra, likaså dessa män som blottar sig, antastar, våldför sig och tafsar på tjejer i grupp. Utvisa dem!

Är det inte larviga band med ”Tafsa Inte” som tjejer uppmanas bära på musikfestivaler, istället för att satsa på rejäl kamera- och polisbevakning, så tjejer inte ska bli antastade, så är det statliga folkhälsoundersökningar på initiativ av en Gabriel Wikström (S) med en ytterst dålig tajmning som regeringen vill att medborgarna nu ska yttra sig om. Regeringen har inte med svenskarnas sexvanor att göra överhuvudtaget. Ta istället tag i dårarna som våldtar och antastar och släng ut dem, för ingen med normal intelligens vill ha kvar dem i landet.

Kvinnohat är trots allt ingen klyscha

Min kakadua undviker vissa ämnen

Det är troligen inte många som missat upplysningen om gruppvåldtäkterna som sker i Indien och kanske speciellt inte gruppvåldtäkten och mordet på den 23-åriga Jyoti Singh. Hon kom hem en dag till sina föräldrar, lycklig och glad över att ha klarat sin läkarexamen efter hårda studier med få timmars sömn. Nu hade hon endast 6 månaders praktik kvar, före hon kunde ta tag i alla drömmar om att bygga upp en läkarpraktik för de fattiga i Indien.

Hennes föräldrar hade trots omgivningens protester, av att stödja en flicka, sålt sin gård för att bekosta dotterns studier. Den unga kvinnan bestämde sig för att gå på bio med sin manliga vän, före den tuffa praktiktiden skulle dra igång med lite fritid. När hon efter bio-filmen med den manliga vännen tar en privat buss hem inte senare än klockan 20,00 på kvällen hamnar den manliga vännen i diskussion, med en grupp män som undrar hur kvinnan kan vara ute så sent, vilket inte passar sig.

Den manliga vännen hamnar till slut i slagsmål och blir svårt misshandlad av männen, som samtidigt släpar med sig den 23-åriga kvinnliga läkarstudenten bak i bussen. Först våldtas hon av en 17-årig man och sedan av de andra männen, där en av dem var frukthandlare, gift med barn och en annan gyminstruktör. De slår, biter och sparkar henne eftersom hon gör motstånd mot våldtäkterna.
En av våldtäktsmännen berättar senare, att om hon bara inte gjort motstånd skulle vi bara slängt ut henne sedan. Männen kör upp ett järnrör i henne, trycker sedan upp en näve, vilket en av försvars advokaterna demonstrerar är en naturlig handling som att slå någon.

När den yngre mannen trycker upp en näve i henne drar han sedan ut något som visar sig vara hennes tarmar. De uppfattar henne till slut som död, så de slänger av henne från bussen med den misshandlade mannen, nakna bredvid den trafikerade vägen. Ett vittne beskriver kvinnan som en ko som just kalvat, där inälvorna hänger utanför kroppen. 30-35 män står sedan runt kropparna, utan att någon tar initiativ att hjälpa dem, förutom en man som hämtar ett lakan att skyla dem med och kallar på ambulans. Läkaren beskriver att han aldrig under sina tjugo år mött någon som så omöjligt kan sys samman, eftersom de inte gick att urskilja vilka delar som hörde till vilka kroppsfunktioner. Hon överlevde 13 dagar, vilket sågs som otroligt eftersom alla grundläggande kroppsfunktioner demolerats.

En av försvarsadvokaterna beskriver,

- Skulle en dotter eller syster göra något som drog vanära över henne själv, skulle jag ta ut henne på gården, hälla bensin över henne och tända på inför hela familjen. Det är min åsikt och det står jag för, sade försvarsadvokaten med bestämdhet.

Tänk att den synen på kvinnan finns ännu idag år 2015.

Den unga kvinnans "brott" vilket framkommer enligt dokumentären var, att hon varit ute självständigt med en man utanför ett äktenskap på kvällen. En annan försvarsadvokat menar att Indien har den bästa kulturen och där finns ingen plats för kvinnor. Samma man upplyste även om att, bara 20 % av kvinnorna är bra. Han beskrev vidare att kvinnor skulle skyddas från gatan annars blev det "mat" åt hundarna och hade inte längre något värde. Män och kvinnor kan inte vara vänner, menade advokaten, vilket den unga kvinnan och mannen hade varit.

Efter gruppvåldtäkten uppkom våldsamma demonstrationer av studenter, mot våldtäkter och för kvinnornas frihet i landet. Polis och militär både sköt, sprutade tårgas och grep studenter. Till slut blev etablissemanget tvungna att göra något. Fyra av våldtäktsmännen dömdes till döden. Något som dock inte kommer lösa varken den låga synen på kvinnan, eller de gruppvåldtäkter som sker mot unga kvinnor i landet idag och kanske främst i New Delhi.

Förutom gruppvåldtäkter kastas även ofta syra på kvinnorna i syfte att förstöra deras liv och regelbunden misshandel i hemmet. En av kvinnorna beskriver att synen på kvinnan kommer redan i barndomen och exemplifierade med att pojken ges ett stort glas mjölk, för han behöver energi och flickan får samtidigt inte någon mjölk alls, på det sättet lär de sig att flickor inte har något värde.

Av 10 000 aborter i landet bestod 9 999 av flickfoster. Flickor tillåts giftas bort när de är mellan 12-15 år och våldtas därefter i hemmet, vilket förklarar de unga männens syn på flickor och kvinnor. De har inget värde för många.

I Sverige förekommer anonyma diskussioner på nätet om våldtäkter, där kvinnor påstås ljuga i många fall. Från Jämställdisterna kommer ibland åsikter, att det är skillnad på kvinnor och få kvinnor är "pärlor" de flesta inte. Ungefär samma resonemang som en av försvarsadvokaterna, sade kring kvinnor som var ute på kvällen för att se en film med en manlig vän och därmed drog vanära över sig.
Endast 20 % var bra kvinnor, enligt honom. Inget ont alls om våldtäktsmännen. De som tydligen inte uppvisade någon ånger alls efteråt. En av dem säger lättsamt från fängelset, att han visste inget om kvinnan men hade läst kort i tidningen att hon studerat till läkare. Jyoti Singh (1989-2012), där hennes förnamn betyder "ljus" dog av barbariska skador år 2012. Hennes far berättar att dottern aldrig fick svar på sina frågor,

 - Vad är en kvinna? Hur betraktas hon av samhället?

Hennes far hoppas att, "världens mörker ska skingras av hennes ljus".

Dokumentären av Leslee Udwin som visades av programmet, Dokument utifrån förbjöds i Indien dock kan den ses här.

Sedan våldtäkten på "Indiens dotter" har anmälningarna ökat med 35 % i landet.

Bara 1 av 5 våldtäkter i Danmark leder till fällande dom. I Sverige är det motsvarande 1 av 6 våldtäkter som leder till fällande dom. 17,7 miljoner kvinnor har våldtagits i USA. I Kongo-Kinshasa våldtas 400 000 kvinnor varje år. I Storbritannien har 33 % av flickorna mellan 13-17 år upplevt sexuellt våld. I Sydafrika våldtas en kvinna var 26 sekund.

Tycker det är ganska svagt att vissa inte vill kalla sig feminist, när denna märkbara ojämlikhet förekommer i världen. Det är det minsta man kan göra som en humanistisk gest för dem som har det värre än oss. Ofta syns dock vissa kvinnor på nätet, som vill skaffa sig lite pluspoäng från vissa radikala män och därför böjer sig för minsta krav som att inte kalla sig för feminist, för att själva få mer bekräftelse. Det är förhoppningsvis mest synbart av en mindre mängd anonyma grupper som syns på nätet. Troligen med en kort livslängd som den typen av sammanslutningar brukar ha.