Skratta fel och sätta skrattet i halsen

När jag var runt tjugo fanns oftare sprudlande skratt nära och naturligt. Ibland kunde det bli pinsamt, speciellt sittandes ensam på en buss eller i en tunnelbana och en tanke fick mig att vilja öppna upp för ett högt ljudligt skratt. Ännu större tryck att vilja skratta uppkom av den förbjudna situationen, av att sitta själv och inte få börja skratta, där ett skratt inte skulle ses som normalt. Vem har inte direkt dömt ut en ensam människa som antingen pratar eller skrattar högt för sig själv som galen.

Numera ser och låter fler ganska störda i samband med osynliga headset, där individen för både samtal och skrattar högt gåendes eller stående ensam i ett hörn eller på en perrong. Vem är frisk och vem är galen? För det mesta inser du efter en snabb analys, att mannen eller kvinnan inte skrattar för sig själv, utan för ett samtal med någon du inte ser via den mikrofon han fäst osynligt på bröstpartiet. Med åren lägger de mentala smällar du råkar ut för ett dämpande förebyggande skydd mot fler eventuella kast i backen, med en kombination av att du kanske hamnar i fler och tyngre ansvarspositioner och det lättsamma naturliga skrattet upphör och blir till mer stela tvungna leende grimaser.

Idag bubblade dock ett halvt kvävt skratt upp, under en föreläsning, högst sannolikt för jag var så trött av för lite sömn och för mycket jobb. Studerade de övriga eleverna för stunden, där vissa i början av föreläsningen höll en vaken och intresserad blick för att omedvetet snart sitta och titta längtande ut genom fönstret från universitetets blågrå byggnad och kanske fundera över vad de skulle handla på vägen, eller om de skulle måla om köket hemma eller inte.

Min kurskamrat bredvid kvävde en gäspning. Hon höll dock en god min av att hänga med i resonemanget från läraren framför overhead-bilden. Kanske fick den plötsliga känslan av att befinna sig som student och inte kunna styra förutsättningarna på samma sätt längre, som att de lagt två tentor på samma dag under samma timmar för två olika kurser utan intresse att flytta dem, mig att brista ut i ett pinsamt kvävt skratt. Bristen på administrationspersonalens och lärarnas tjänstevillighet, eller som min kurskamrat bredvid som även hon arbetar samtidigt sade, - Inte mycket kundperspektiv här inte.

Den som studerar två kurser som institutionen själva lagt upp och bjuder in människor att söka, borde ha ett intresse av att placera kursernas tentor på en varsin dag, för att få god betygsstatistik med elever som ges möjlighet att hinna skriva dem. Nu blir de istället direkt omtenta som gäller ett par månader senare, så du hinner skriva någon av dem. De menar, att väljer någon att gå två kurser får den individen i stort skylla sig själv. 

Några som inte bara ser tillfälligt galna ut och får de flesta att sätta skrattet i halsen är människor som tillfälligt eller permanent radikaliserats. DN skrev om Anna Sundberg som på 90-talet föll för en muslimsk man och konverterade ganska omgående till islam. Tänk vilken makt en del män kan ha över vissa kvinnor. Jag har svårt att förstå hur någon så blint kan följa med en annan människas normer och krav kommen av en religion, för en förälskelse. Det måste möjligen vara kvinnor som mer har ett starkt behov av att bli styrda och kommenderad av någon annan. Att hon var ung har viss betydelse, dock måste ändå personligheten ha en större påverkan. 23 år är ändå inte så ungt att du inte kan göra egna moraliska bedömningar, som av den propaganda och bilden hon såg av Eiffeltornet sprängt i luften, eller hur hon var medveten om att hennes radikala man levererade vapen till attentatsmän och trodde på våld mot andra människor. Helena Persson, socionom och sektionschef vid psykossektionen på Järvapsykiatrin, säger, 

- Att någon har radikaliseras kan leda till samma tecken som man ser när någon insjuknat i psykos. 

Radikala Jihadister har vad jag kan tycka samma likheter som vissa politiska extremister. De skyr inga medel för att nå de mål de själva ser som de enda rätta och då finns ingen demokrati, eller några avvikande åsikter. Allt motstånd ska sprängas bort och då får alla olagliga handlingar tas till. Vidare finns även likheter med politiska extremister och sekter.

Annars kan det troligen bli en magnetisk dragning till det förbjudna för ett fåtal kvinnor som levt mer i en skyddad tillvaro, utan tragedier, tvära kast, fattigdom eller sjukdomar. Ibland kan nog, om själen och den mentala hälsan är bibehållen, en tuffare bakgrund ge en bättre framförhållning, ett starkare skydd och en mer vaksam analytisk bedömning av tillvaron. I jämförelse med någon som levt skyddad och omhuldad med bommul och vadd. 

Slutligen kanske ändå styrka kan ges till dem som kommit från en radikal rörelse eller en sekt, genom låten, All That I´ve Got, som Rebecca Fergusson med passionerad ilska sjunger, där hon väntar in den slutliga healingen efter det som hon lämnat bakom sig och vänt ryggen till. 

Häxjakt, förtal och stalkers

Talade i telefon med en ordförande i en stor förening häromkvällen, som kände att han blivit utsatt för häxjakt via Facebook.

Det handlade, om ord mot ord och utskickade mejl till en massa individer, om varning kring organisationen och hets, att människor skulle ringa polisen, som den här mannen var ordförande över.

Tänkte först att föreningen måste varit duktig, som lyckats lura även mig. Jag fick sedermera  en annan bild när jag direkt kontaktade roten för "det onda". Ordföranden ansåg att han blivit utsatt för förtal vilket jag kan hålla med om, som informationen blivit formulerad i e-posten, spridd till många och när verksamheten var fullt laglig och aktiv.

Numera tycks det dock blivit legitimt att smutskasta inte bara individer utan även småföretag och organisationer, eftersom en del människor menar att de sistnämnda har "det så bra så vad gör det". Företagare jobbar och sliter för det mesta och en mycket stor del, går till skatter för andra.
Det är ett faktum.

Internet är ett problem, eftersom bland annat Google enkelt kan skapa så mycket spridning, av lögnaktigt skvaller och rykten, som når människor som varken har med saken att göra, större kunskap eller får ett helhetsperspektiv.

Oriktiga påståenden i kommentarsfält som inte bara stannar vid viskande lögner, utan sprids med ljusets hastighet och cementeras, lägg därtill illvilliga människor vars näring är avund mot alla fördelar de inbillar sig, att någon annan kan ha gentemot dem själva, utan att de egentligen vet alls. Eller bara människor som mår dåligt och får näring av att göra livet sämre för okända människor.

Ordförande sade,

- De skriver så mycket de aldrig skulle säga direkt mot någon, som du och jag nu talar med varandra.

Jag nickade och förstod.

Åklagarna och polisen tycks ändå jobba på ordentligt när det handlar om förtal, mot de egna på internet, för nu har de gripit en riktigt stor spridare av näthat mot poliser och åklagare. Vissa menar att de ska prioriteras, då de utgör stommen i en rättsstat och vår demokrati. Av samma orsak bör människor tillåtas uttrycka sina kunskaper, erfarenheter eller åsikter på Internet, utan att bli trakasserade av mansrättsaktivister.

Förhoppningsvis ska även någon kunna, omarbeta lagen om offentlighetsprincipen, så inte vem som helst kan få utgivningstillstånd och sitta på forum, bloggar och sprida på ett kränkande sätt fotografier, privata journaler, privata tingsrättsdomar samt förtal, vilket i ett sunt samhälle med hög EQ hade fallit direkt under kränkande förtal.

Något ännu mer i avsaknad av EQ  måste vara de individer som sysslar med Id-kapning. En lördag kväll för ett par veckor sedan vid 19-tiden fick jag e-post med en inbjudan från Facebook av en okänd kvinna. Det lät vänligt, tills jag läste vart inbjudan gick, nämligen en kyrkogård klockan 20,00 på kvällen.

Ingen okänd frisk kvinna skickar en inbjudan till en kyrkogård en lördag kväll, utan annan information, än en länkning till ett Facebook-konto med gravstenar och kyrkogårdar, vilket gjorde det högst sannolikt, att någon både ville trakassera den kvinnan som ägde fotot och mig.

Någon skulle kanske till och med gjort en tolkning av denna inbjudan som ett mordhot? Jag menar vad finns på kyrkogårdar? - Jo, döda människor. Jag har även fått e-post från dejtingsajter som jag inte känner till med information om att jag fått ny e-post.

Jag kontaktade ett dejting-forum i ett fall och sade, att om ni har mitt företagsfoto och mitt namn där, så är det utan min tillåtelse. Forumet tog även mycket riktigt bort både foto och text, där jag inte kunde logga in som icke medlem. Undrar vad den texten hade sagt om mig? Ett tidigare företagsfoto har även stulits och manipulerats av en av manschauvinisterna, från min företagssida och hängts ut på ett kränkande sätt på nätet, givetvis av en ryggradslös anonym.

Däremot är inte, de manliga grundarna till dessa anonyma manschauvinister anonyma, utan har bjudits in till tv-soffor och debattprogram. Det paradoxala är att samma mansrättsaktivister som ser sig som bättre än kvinnor, samtidigt vill måla upp sig själva som offer i samhället, sprida ut att de är lidande i jämförelse med kvinnor!?  Nästan som en kollektiv dissociativ identitetsstörning. Möjligen kan kanske även de anonyma på nätet bland ovan benämnda, som spelar kvinnor och i verkligheten är män, lida av samma syndrom.

Vad är det för människor med ett sådant illvilligt intresse av andra på det sättet, att de måste jobba ganska rejält för att sprida förtal, trakassera och stalka andra? Tänk vad den energin kunde vara produktiv, på ett mer lönsamt sätt för stalkaren själv och andra, omvandlad till något med mer EQ!

Femen är inte feminism

Frida Steenhoff - introducerade feminism omkring 1897

Jag har aldrig engagerat mig politiskt för kvinnliga rättigheter, mer än att jag varit medveten om kvinnornas historia. Trots att jag har en bred erfarenhet inom olika branscher.

Är dock uppdaterad med förekommande löneskillnader idag till kvinnors nackdel, enligt statistik i branscher för t ex  civilingenjörer med 9 %  och för civilekonomer med 7 % .

I dagens debatt förekommer endast diskussioner kring vårdyrken, inom den offentliga sektorn där lönerna är skattefinansierade, där t ex sjuksköterskor kan ha en likvärdig eller ibland högre lön än vad småföretagare har idag.

Rättviseaspekten tycks dock tagit avtryck av att löneskillnader endast finns inom kvinnodominerande yrken, utanför näringslivet som att de ska ha värderats lägre och är de som endast bör lyftas upp i media.

Jag fick motsatt för ett par år sedan på nätet insyn i en snabbt växande huvudsaklig manlig motståndsrörelse mot feminismen, inte sällan direkt mycket aggressiv, respektlös, användandes påhopp och misstänksamhet mot alla kvinnor, samt framöver förtalande, intrigerande och manipulerande. Vissa benämner skeendet som misogyni. De hade ofta åsikter som jag fann märkliga och provocerande, vilket tillsammans med utförda påhopp medförde, att jag förstärkte min grundvärdering och höll mig till den egna uppfattningen.

Yamaha 80c

Sedan har jag naturligtvis stött på en del sexistiska händelser i livet. När jag t ex som ung 12-årig tjej ägde en yamaha motorcross av sparade pengar och blev tillfrågad hånfullt, av en äldre kille på bred skånska, om jag inte skulle åka iväg på den, trots att han skruvat isär den utan min tillåtelse, så det inte fanns någon bensintank kvar och således inte gjorde den körbar. Det var väldigt nedlåtande och jag tog som ung tjej mycket illa vid mig, som att jag inte skulle förstå sådant!

Den manliga benämnda motståndsrörelsen vill gärna tala om betydelsen av olika könsroller, vilket kan bli ganska trångsynt, samtidigt som den påvisar bristen på kunskap kring livets komplexitet och mångfalden av olika individer oavsett nationalitet. Hos gruppen har även förekommit mycket udda och liberala åsikter kring unga flickor, barn och sex.

Femen är några jag dock finner ytterst pinsamma. De skämmer ut både sig själva och andra kvinnor. Kan nästan, ge behov av en skämskudde ibland. Googla ordet Femen och välj bilder, så hittar ni bland många en bild där de urinerar över fotografiet av Ukrainas president Viktor Yanukovich ansikte.

En femen-aktivist som blir gripen

Deras vapen är att demonstrativt visa upp brösten och de brukar sätta sig i ring på marken när de inte vill bli ivägkörda. Tyvärr tycks just bröst-vapnet mest bli till en stor nackdel för dem själva. På en bild syns en ganska obehaglig man tillfredsställd när han tafsande tar en av dem på bröstet bakifrån i samband med en aktion. Varför sätta sig i den mindre smarta och utsatta situationen? De är absolut inga jag förknippar med den feminism jag känt till och de är inte heller, enligt mig samma rörelse.