Translate

måndag 23 februari 2015

Olovliga kvinnoregister och en förödande kåranda

Trots att jag skriver sällan finns ändå besökare varje dag, dock väldigt tysta och mycket dolda, så jag lägger in ett inlägg för dem med goda avsikter.

Det här med ett "kvinnoregister" hos polisen låter helt barockt. Vore det inte mer lämpligt och mer logiskt, om de lade in ett register på dem som misshandlat kvinnorna istället.

I ett första skede skulle en internutredning ske hos polisen vilken lades ner, därefter skulle Datainspektionen få ta del av ärendet eftersom de var så känsliga uppgifter. Dock hamnade aldrig fallet med, att olovligen registrera utsatta kvinnor i ett register på deras bord, utan stannade hos dåvarande biträdande länspolismästare Ulf Johansson.

Jag håller med Amanda Björkman på Dagens Nyheter, om att det minsta vi medborgare kan förvänta oss är att få reda på, hur det gick till och själv skulle jag vilja veta syftet med kvinnoregistret. På vilket sätt skulle detta register hjälpa polisen i deras arbete mer än att skapa förutfattade meningar, om att detta tycks vara en kvinna som vanligen blir misshandlad för hon finns i detta register.

Ponerar vi att det finns kvinnor som misshandlats av poliser, finns även de kvinnorna med i registret, eller mörkas just de fallen, eftersom de enligt en granskning av ca 300 poliser av journalisten Mikael Funke, visat att var tionde polis håller varandra om ryggen, när de bevittnat att kollegan utfört en brottslig gärning mot någon medborgare.

De poliser med civilkurage som sagt ifrån när de bevittnat misshandel har blivit mobbade och utfrysta, vilket radioreportaget  av journalisterna Mikael Funke och Jonas Alsgren vittnar om, där en hemsk kåranda beskriver att ingen kan vittna mot en annan polis, utan istället backar de upp t ex misshandel som sker i arresten, likaså misshandel gällande människor som är omhändertagna för berusning.

Vore det inte lämpligt att en extern myndighet granskade polisen själva, för att förhindra dem som tar till övervåld, eller begår andra brott med hjälp av skyddande kollegor som håller dem om ryggen. Kanske ges vissa av dem en stunds avreagerande i likhet med gymmet i en arrest, med vetskapen om att ingen berusad är trovärdig och alla vittnen står på förövarens sida.

Tillägg:

Märkligt att detta inlägget, som indexerades av Twingly igår som ett av mina inlägg försvunnit idag. Likaså har indexeringen av en snabb länkning på inlägget försvunnit. Kunde samtidigt i morse läsa en artikel i DN av rikspolischefen, Dan Eliasson kring att nya polisenheter ska skydda de demokratiska rättigheterna. Det är nog långt kvar tills det sker.





onsdag 18 februari 2015

Teorier och självbehärskning..

Jag var förra veckan iväg på en inbjudan från ett finansbolag som vill placera människors pensionssparande och till det serverades tips, tilltugg och valfri dryck. Allt avslutades med filmen,
The Theory of Everything. Jag tog med en väninna som egentligen inte behöver tänka så mycket på pensionssparande som enda barn till välbärgade föräldrar som hon själv berättade uppriktigt under kvällen.

Det var ändå filmen vi bägge var där främst för att se. Jag hade inga större förväntningar dock visade sig filmen ha en del rörande moment med verklighetstrogna scener komna ur vardagslivets familjära tragedier och från människans enkla behov. 

En Stephen Hawking-biografi, som startar 1963 vid universitetet Cambridge. En tidsålder där den kanske mer trogna hustrun förekommer, som med stor tolerans vårdade och skaffade tre barn med en man trots beskedet om att han drabbats av amyotrofisk lateralskleros (ALS) och spås ha två år kvar att leva, samtidigt som all muskelfunktion snabbt förtvinar från tal, gång till svälj-funktion.




Idag hör vi istället om gifta män och kvinnor som hänger på VictoriaMilan. Vad gjorde den typen av människor 1963 när inte nätet fanns? 

 Trots sin sjukdomsprognos lever Stephen Hawking än idag. Sjukdomen hindrade honom inte heller från att vinna respekt inom fysiken och skriva bästsäljaren ”Kosmos, en kort historik” (1988), som blev hans genombrott.

Stephen Hawkin ska ha sagt,

"The greatest enemy of knowledge is not ignorance, it is the illusion of knowledge"

Alltså, den största fienden av kunskap är inte okunnighet, utan illusionen av kunskap.

Det är kanske något vissa tyckare bör fundera över, som tror sig ha kunskapen över allt och andra. Själv fick jag i måndags trots min ålder en studentlegitimation i min ägo igen. Ny kunskap är aldrig för sent och inte heller nya utmaningar, trots att jag ibland kan avundas dem, som bara är nöjda här och nu utan några nya drivkrafter eller mål.

Läste annars igår David Brooks kolumn i DN, som jämförde terrorismens orsaker med människor som kommenterar i kommentarsfälten. Han menar att alla människor som finns på Internet är utsatta för förolämpningar, glåpord, hat och elakhet. Hans teori är att dessa människors kommentarer är utslag av härsklystnad. Den elaka vill markera sin egna överlägsna status med opåkallad aggressivitet.

Brooks menar att terrorn som islamiska staten genomför dessa dagar är av en annan kaliber, samtidigt som de hemska dåden är en likartad typ av förolämpningar, där t ex en människa ska ha bränts levande, vars syfte är att utlösa en instinktiv reaktion.
"Obetydliga män vill förmå världen att erkänna deras makt och status."

Kanske är de små miniatyr-terrorister som sitter t ex på Flashback och skvallrar, förtalar och smutskastar människor anonymt, utan reson och rimlighet, för att visa sin makt att för evigt kunna skriva ner både oskyldiga småföretagare och medborgare, utan möjlighet för dem att få bort texter, med en oansvarig Flashback-grundare som menar, att det är yttrandefrihet som gäller i alla lägen.

Nog är Internet ett laglöst land. Frågan är vart ifrån den romantiserade naiva idén kring den Anonyme:s rättighet, att få skriva och yttra vad som helst, om andra människor kommer och varför den tillåts förekomma överhuvudtaget. Kanske är syftet helt enkelt att öva sig i strama tyglar och självbehärskning, som David Brooks menar ska vara the thing, lösningen och det bästa sättet. Samtidigt som det kanske är en aning enklare att hålla självbehärskningen när man själv har möjlighet att skriva från första parkett.

torsdag 12 februari 2015

Sexköpslagen och trafficking


Ibland känns det som det jag skriver om, eller nyss upplevt plötsligt ger substans och signaler. Det förra inlägget handlade om mobben och de politiskt eventuellt anställda nätaktivisterna i kommentarsfälten, när jag som enda synliga antagonist mot att ta bort sexköpslagen, fick uppleva deras välkomnande famntag när de lobbade för att ta bort sexköpslagen.

Ikväll när jag slog på Kanal 2, fick jag se den svenska dokumentären, Madonnafallet, som visade jakten på Sveriges största traffickinghärva.

Ibland är det inte svårt, att anse att vissa människor saknar både intelligens och empati (EQ). Själv fick jag höra att jag var en "moraltant", då jag ansåg att sexköpslagen kunde göra nytta för att motverka trafficking, vilket även forskning fastslagit.  Jag skulle vilja höra den imbecilla typen som kallar andra för "moraltanter" när de vill få bort sexutnyttjade människor, efter att de sett denna dokumentär. 

Vissa Jämställdister på nätet tycks ha en naiv och förskönande bild av prostitutionen som högst frivillig och där insinuerande kommentarer fälls, att de säljer sig ju frivilligt, så vad är problemet. Kanske får de en mer nyanserad bild av att se lite från verkligheten, eftersom deras inlevelseförmåga för andra människor stundtals tycks vara ganska torftig.  

En del menade att sexköpslagen var en "manshatarlag", hur de nu kunde svänga till den tolkningen när lagen är könsneutral är lite förvirrande. Andra menade att både köpare och säljare ska straffas, så även de prostituerade ska brottsbeläggas. Det ska vara "rättvist" minsann, eller kanske "jämställdistiskt"!? Frågan är hur rättvist det är att straffa svagare människor som blir utnyttjade.

Dokumentären visade även de som blev prostituerade mot sin vilja, genom manipulation, hot och tvång och sedan var för rädda att gå till polisen eftersom de trodde att de själva skulle bli straffade. I det avseendet är det inte smart om lagen skulle modifieras, så även traffickingoffer blev dubbelt bestraffade! Idag lever 30 miljoner människor i slaveri. Filmen visade att polisresurser inte längre satsades för att stoppa trafficking, enligt dokumentären.

onsdag 11 februari 2015

Rädsla att förlora makt

När jag för ett par dagar sedan diskuterade på, Dagens Juridik under inlägget," Jurister till motattack mot RFSU, behåll sexköpslagen och skärp straffen ", utsattes jag för politiska aktivister, som ville behålla Sexköpsslagen, eftersom fula kommentarer lades om hur "otrevlig" och "beklämmande" det var att jag var där inne överhuvudtaget när jag lagt fram fördelar med lagen. Hela kommentarsfälten togs dock bort av moderatorn i måndags förmiddag.

Vi kan fråga oss vilka ledningen för RFSU samarbetar med. Jag har tidigare sett en kvinnlig  representant från dem i förtroliga diskussioner med Jämställdister, som även de vill avskaffa sexköpslagen.

Däremot var det ingen av de anonyma aktivisterna, som sade något kring att jag blev påhoppad med bland annat påståenden att "min logik låg i min vagina". Jag svarade inte direkt på de påhoppen, ändå kommer dessa välkända kommentarer från troligen samma anhang av Jämställdister om hur otrevlig jag kan vara. Vi kan fråga oss vem som verkligen saknar logik och charm.

Dessa typer av påhopp ökar ofta när du lagt någon kommentar kring inlägget som är seriöst och välgrundat med källor som kan svara emot dem, utan personliga påhopp, eller utan att använda någon härskarteknik. De vill då trycka ner dig i grupp, för att få dig att verka impopulär och ses som en oseriös samt trovärdighetslös människa genom smutskastning.

En pensionerad kriminalpolis från Lidingö vid signaturen Anders Bergstedt, som var emot sexköpslagen och tyckte det vara en "manshatarlag" uttryckte, att "kvinnor har alltid varit beroende av män och så är det inte idag, se bara på Charlotta."

Jag menade före att påståenden om "manshat" började bli en ganska uttjatad skröna.

Den pensionerade kriminalpolisen Anders Bergstedt, eventuellt ansluten till den mindre hederliga sammanslutningen av Jämställdister, uppmanade andra läsare att googla på mig, för att bevisa att jag skulle vara en klassisk genusanhängare. Dessa typer av män vill gärna sätta diagnoser, politisk tillhörighet, och påstå sig veta hur du lever och vad du har för trosuppfattning.

Förövrigt har jag aldrig läst en genuskurs i mitt liv för att avfärda det befängda påhoppet.

Jag hade som första kommentar hänvisat till att Norges motsvarande lag för Sexköpslagen påvisat fyra år efter införandet att gatuprostitutionen minskat med 35-60 % och övrig prostitution med mellan 10-20 %.

Rapporten visar tydligt att lagen har bidragit till en reducering av efterfrågan och volymen på prostitutionen i Norge, vilket var precis vad lagstiftningen var ämnad att göra”, säger Steinar Stroem, professor vid Oslo universitet och en av rapportens författare."  

Jag menade att det finns fördelar med lagen, eftersom den minskar möjligheter för trafficking och därmed skyddar barn och tonåringar som far illa.

Den pensionerade kriminalpolisen Anders Bergstedt länkade även till artikeln, "skulle då hovrätten kunna avgöra om prostitutionen varit frivillig - lagen är en fars!", som han skrivit på Dagen Juridik.


Givetvis kan man undra dels, vad kriminalpolis, Anders Bergstedt trodde sig veta om min sociala situation, dels vad den överhuvudtaget hade med sexköpslagen att göra.

Dessa ogrundade uttryckta påhopp härstammar troligen från en rädsla för att förlora makt. När kvinnor är självständiga, eller när vi som förekommit mycket länge inom olika yrken kunnat försörja oss själva utan större överdrifter, så förlorar vissa män en känsla av makt.

Deras medel har tidigare varit, att kunna kontrollera och styra kvinnor med hjälp av pengar, eftersom kvinnor förr haft mindre möjligheter till egen försörjning. Ser dessa män att vissa kvinnor inte längre kan styras med hjälp av pengar, så skapas möjligen en rädsla för att deras maktstrukturer är i gungning. En före detta poliskommissarie tidigare anställd i en organisation där arbetsmoralen kan vara ganska skev blir kanske själv fartblind.

Samma orsak, finns högst sannolikt hos sammanslutningen Jämställdisterna, att förlora makt. De döljer endast sina syften bakom falska propagerande påståenden kring att män skulle fara illa eller vara orättvist behandlade i samhället, när det egentligen handlar om deras rädsla för att tappa kontroll och makt.

Jag kan se likheter mellan Jämställdistgruppens beteenden i kommentarsfälten och deras övriga falska förtalsmetoder från män som misshandlar kvinnor, för det förekommer även verbal psykisk misshandel i den sista kategorin. Listigt manipulerar de även några från den kvinnliga omgivningen som får känna sig utvalda och speciella. Ett beteende som egentligen påvisar att vissa är så svaga inuti, att enda möjligen för dem till egen styrka är att trampa och stå på andra. Inget trygga människor behöver.


lördag 7 februari 2015

Anställd som lobbyist-troll?

DN tar upp Putins anställda nätkrigare
När vi igår kunde läsa om "Trollfabriken" i St-Petersburg med anställda troll, som skulle skapa sig flera olika signaturer och avatarer, twitterkonton, bloggar och spela olika kön bakom dem, och sedan föra ett aktivt kommentarsflöde, under olika artiklar, bloggar eller forum, så var det kanske mest förvånande, för dem som inte alls är på nätet, mer än att hastigt tumma upp någon väns foto på Facebook.

Jag har noterat en liknande typ av organiserad lobbying med växande bloggar och signaturer redan för några år sedan, på Internet bland svenskar, eftersom det ofta skapades en pöbel kring någon som inte hänfört ansåg deras åsikter vara fascinerande, eller sade emot vissa åsikter som absolut inte fick dementeras. Anonyma kunde plötsligt tilltala dig, som om de visste vem du var, möjligen för de talat med dig tidigare, bakom en annan av deras egna signaturer.

Ofta gällde devisen, anfall före möjlig attack i kommentarsfälten, vilket inte minst skapade motstånd direkt mot åsikter, på-hopparna ville sprida runt. De handlade om en propaganda, där det påstods finnas ett hat mot män, män blev orättvist behandlade i lagar, som föräldrar och i samhället. Kvinnor fick allt gratis från jobb, företag till ett enklare liv. En propaganda där kvinnor påstods ljuga kring våldtäkter och sexköpslagen skulle bort. Det skrevs om en allmän hysteri och "feministisk" sexmoralpanik. Vissa pedofilvänliga åsikter lades upp för diskussion bara för att,-  Ja varför? Det spreds ut att feminister var hatiska, ljög och roten till det mesta som var negativt.

Jag har själv varken varit aktiv eller benämnt mig som feminist, dock gjorde deras propaganda att du hellre anslöt dig till benämningen feminist av ren trots, mot deras beteenden och vissa åsikter. Dessutom blev alla kvinnor kallade för feminister direkt utan ifrågasättande, oavsett om du klargjort detta för dig själv eller inte.

Det var vissa frågor som skulle matas ut i samhället via nätet och var någon tillräckligt frågvis, eller för besvärande, kanske satt inne med för mycket irriterande kunskap, så smutskastades denna, eller stängdes ute så propagandan kunde matas in enklare, hos mer svaga antagonister.

Min satirpolitiska kriminalthriller, Bakom Dolda Ansikten skapades bland annat av dessa erfarenheter på nätet. Nu visar vår ryska granne, att jag inte varit någon som inbillat mig saker och ting, då liknande organiserade arbetsmetoder förts även i Ryssland. Dessutom var dessa trollkrigare även aktiva utomlands och skrev på engelska och ukrainska. De som var anställda i Putins Trollfabrik, skulle först odla kontakter, utan att skriva om politik, för att skapa olika nätverk.

Först efter några veckor kunde de börja ta upp Putin, Ukraina och USA. Uppskattningsvis arbetade 250 personer med fejkade signaturer och bloggar.  Kanske inte så konstigt, att du lätt kunde känna dig som en överkörd igelkott av en stor traktorliknande asfaltspadda, efter att du besökt ett kommentarsfält fullt med nätkrigare, med ett och samma syfte, att säga att du är fel och har fel samt de tillsammans har rätt oavsett hur absurda åsikterna än må vara.


Avslutningsvis var det samernas nationaldag när jag började skriva detta inlägget igår den 6 februari, så då kan det vara passande med lite samisk musik nedan, av Jon Henrik Fjällgren - Daniels Joik :)




onsdag 4 februari 2015

Not active - Interactive Security och mörker..

Bakom Dolda Ansikten
Interactive sägs betyda ett samspel mellan dator och användare. Interactive Security är modereringsföretaget som Svenska Dagbladet använder sig av för att se till att inte olämpliga uttalanden fälls bland dem som kommenterar under artiklarna. Frågan är hur det samspelet interagerar. I förrgår skrev Jenny Nordberg artikeln, "Fler Svenskar skulle pröva att rota fram sin nazist".

I vanlig ordning är majoriteten kommentatorer, före detta moderater som gått över till Sverigedemokraterna och äldre Sverigedemokrater. Alla håller samma åsikter, alla tum-dunkar varandra in absurdum. Alla var anonyma utom jag som troligen provocerade bara av min icke anonyma närvaro.

I den första kommentaren länkade jag till den aktuella och unika dokumentären, Night will fall i regi av bland annat Alfred Hitchcock, kring hur de allierade 1945 kom och befriade människorna från koncentrationslägren som jag beskrev som intressant ur ett psykologiskt perspektiv, eftersom  människor ett par hundra meter från koncentrationslägren levde och arbetade fridfullt utan att göra något, när människor både mördades och torterades strax intill.

Majoriteten ansåg att det var för mycket negativt skrivet kring nazismen och menade att det borde vara mer skriverier kring Stalin, kommunismen och deras förekommande läger.

Jag fick kommentarer borttagna, trots att antal tecken inte överskridits, inga länkar var ditlagda eller några personliga påhopp utförda mot någon. Det beror på att om fler än fem okynnesanmäler kommentarer försvinner dessa, vilket får till följd att de kan laborera ihop det hela snyggt och smutskastande, genom att själva lägga en kommentar och säga, hur otrevlig du är, eller att nu håller du verkligen inte "en god ton", vilket blir det enda bevismaterialet, för kommentarerna jag verkligen sagt har blivit raderade av deras anmälningar.

Problemet är att Interactive Security, troligen inte gör någon riktig bedömning över vad kommentaren innehåller, utan ta bort den i relation till antalet kollektiva okynnesanmälningar från troligen Sverigedemokrater, eftersom de är i majoritet och alltid förekommande i dessa fält.

Jag svarade dock bland flera, en sverigedemokrat, som tagit kejsare Caligula som signatur att gömma sig bakom. Han var väldigt generös och påstod följande efter att jag lagt min andra kommentar,

"Tyckte väl jag kände igen namnet... Du skrev en usel bok om nån högerextrem cabal som opererar i sverige genom anonymt näthatande. Gjorde misstaget att läsa den genom biblioteket. Så jag tillhör väl det tjugotal i landet som faktiskt tagit del av smörjan."

Jag svarade den för mig okända människan med en aning skärpa, eftersom någon i hans klan, eller möjligen han själv bakom den sverigedemokratiska signaturen "Gere" tidigare på sluskforumet Flashbak talat nedlåtande om mig och boken, trots att jag själv inte är medlem eller känner dem,

"– En usel bok, sade den fegt anonyma bakom sin narcissistiska mask! Huvudpoängen med min bok är inte någon högerextrem grupp, utan debatten som fördes på nätet vid tillfället, där fler förtalsfulla individer hörde till Sverigedemokrater, som gjorde sig skyldiga till flertalet brott, såsom grov ärekränkning, dataintrång, stalking och pedofilvänliga åsikter och en del sker ännu idag.
1) Du vet uppenbarligen inget om boken.
2) Inte heller kan du veta hur många som läst den."

Nu kommer det klassiska vid dessa tillfällen, att någon annan anonym sverigedemokratisk signatur ska hoppa in och provocera, och ta hans parti och backa upp, för Sverigedemokrater tycks tycka det är naturligt att häva ur sig sådant, direkt till debutantförfattare helt apropå. "Caligula" sade även att boken, "stinker", utan att förklara eller utveckla det närmare. Förvånad kan man tycka att det vore mer konstruktivt, att från någon som skryter och påstår sig, skrivit tre böcker ska yttra någon mer konstruktiv kritik, för det kan jag ta.

Den provocerande, elaka, påstådda "kvinna" och  sverigedemokratiska signatur "En_Vis", ansåg det naturligt att backa upp "Caligula" med orden att jag nog "inte hade koll på verkligheten" Vidare hade den ettriga signaturen, "En_Vis" som påstod sig vara kvinna, synpunkter kring min "hälsa och påpekade för den intelligenta SD-eliten att, "Detta tillstånd delar hon med många ur samma ism.".

Vilket tillstånd och -ism tänker jag. Den empatilösa sverigedemokratiska och troligen jämställdiska "kvinnan" och signaturen En_vis frågar mig sedan ytterst korkat, "Kan det inte bara vara så Charlotta att det är en skitbok?"

Den ytligt narcissistiska med uppenbara aspergersymtom(svårt med sociala interaktioner) som tror sig vara Kejsare och kallar sig "Cailigula", ändrade sedan schizofrent och lägger till en falsk len retorik med orden, "Snälla vän..." och avslutar med, "hör du inte hur du låter"..

- Ursäkta, hur jag låter?

Därefter kommer en ytterligare nykonventerad Sverigedemokrat dold bakom en ekorre, som givetvis ska fortsätta smutsmålningen dock mer belevad som använder det vanliga, Victim blaming, så det blir den som utsätts för påhopp, som plötsligt enligt sverigedemokraterna och Jämställdisternas logik, istället är den som utfört "brottet" och ska skärpa sig och använda mer "god ton" och åter igen, tjat om "Hör du inte hur du låter".

- Nej, faktiskt inte.

Dessa anonyma människor passar troligen mer i en läskig kriminalthriller, ty deras ohederliga framträdande platsar endast i det förstnämnda,  eller kanske bättre i en skräckfilm, där du sitter låst med ett gäng psykopater utan reson eller rimlighet i ett mörkt hus långt ute i den mörka skogen.

Jag tror mig stött på dessa anonyma tidigare bakom andra signaturer, på en jämställdistblogg, som tillhör Jämställdisterna. Några för mig större samling med samtidigt anonyma, galet mobbande empati- och samvetslösa är svårt att finna och samla under ett och samma tak.

Dock tycks dessa förekommande, bland sverigedemokrater och Jämställdister, lyckats med detta fenomen, tyvärr utgör de agerande individerna troligen mindre nytta för resten av samhället, med  förtalskampanjer och påhopp mot kreativa synliga skribenter- och/eller kvinnor med entreprenörsanda, som de finner stötande, eller för framträdande utan burka på huvudet och därför måste förtala hysteriskt överallt, medan de själva som anonyma gömmer sig bakom olika masker, vilket är det titeln, Bakom Dolda Ansikten syftar till gällande min satirpolitiska kriminalthriller.

Mer att läsa om den finns här, och här och längre ner i detta inlägg.

Nedan hörs vackra toner illustrerande mörker och mardrömmar med låten Mercy in Darkness av Nick Phoenix från det musikproducerande företaget Two Steps from hell.





Tätt följt av den mäktiga kompositionen Archangel av Thomas Bergersen som lyfter med ett crescendo från samma produktionsbolag, Two steps from hell.