Translate

måndag 21 augusti 2017

Följa hjärtat mer än förnuftet..

Idag fick jag besked om att jag kom in på journalistprogrammet på Stockholms universitet. En utbildning som ger ett yrke, vars främst kvinnliga andel, ofta fått minst av allt ilskna påhopp i media via e-post och kommentarer. Dessutom sägs marknaden vara tuff med mycket konkurrens och få arbeten.

Haft funderingar både på jurist- och journalistutbildning, där det sista ändå ger en kortare utbildning med sina 180 poäng och tre år, jämfört med juristutbildningen med sina 270 poäng på 4  1/2 år. Ännu mer spännande blir det att jag samtidigt ska jobba, för jag tänker inte ta mer studielån, än jag haft från tidigare utbildningar.

Det värsta som kan hända är väl att jag hoppar av utbildningen, vilket ändå känns mindre sannolikt om jag känner mig själv. "Det är aldrig för sent att studera", som min pappa sade när han skrev in sig på Kungliga tekniska högskolan vid 48 års ålder.

Kvinnliga journalister kan även råka mycket illa ut, som vi nyligen läst om, gällande journalisten Kim Walls, 30 år som nu senast tragiskt ska ha "begravts" efter en "olyckshändelse", av uppfinnaren, ingenjören och ubåtsbyggaren Peder Madsen, 46 år. Walls skulle skriva ett reportage om Peter Madsens projekt och ubåt.

Kanske blev stämningen för obehaglig och hotfull nere i en lätt klaustrofobisk miljö under vattnet. En man med en yngre kvinna hos sig intresserad av just hans projekt kanske gav honom fel signaler. Bara spekulationer och svårt att få bevis över i dagsläget.
Må hon vila i frid.

I min bok från 2013, Bakom dolda ansikten, utspelar sig faktiskt även en scen där en journalist blir kidnappad och sedermera instängd i en mörk och sjunkande båt av en mindre godhjärtad man och kvinna.

Samtidigt finns det risker inom alla självständiga och ensamma yrken, där vi möter okända människor. Det gäller att få en viss insikt och känsla kring andra människor. Det sägs samtidigt att det människor på dödsbädden mest har ångrat är allt de inte vågade försöka när de var friska och levde. Göra saker mer från hjärtat, är även mer hållbart i längden, enligt hjärnforskaren Katarina Gospic.


Kanske har många människor huvudet fullt av drömmar som bandet Coldplay sjunger men inte gör något av dem..



söndag 20 augusti 2017

Ett harmlöst söndagsinlägg - om tillväxt och mognad

Avokado växt 
Lade för några månader sedan en avokadokärna i ett glas vatten och lät den ligga en bra tid, tills det växte ut microsmå rötter. Såg litet slemmigt ut runtomkring.

Kärnan lät jag sedan plantera i en kruka med vanlig blomjord. I juli började en stjälk titta fram och idag i slutet på augusti har en liten växt med blad kommit fram.

Osäker om en avokado frukt kan växa fram utan uppvärmt växthus i Sverige. Avokadon kommer ursprungligen från södra central Mexico, som har ett något varmare klimat än vårt oregelbundna säsongsväder i Sverige.

Avokadon har många hälsosamma ämnen som motverkar sjukdomar och sägs även ha goda egenskaper för både hud och hår.

Trots att det kan vara ganska svårt att hitta lagom mogna avokados i affären som inte ger en nära rutten eller stenhård omogen variant. Lite tips om rätt avokado ges här.

Trots katastrofer runt om i världen växer det ändå fram växtlighet som inte låter sig påverkas. Livet går vidare hur nonchalant det än kan verka. Även människor växer och mognar i olika takt helt oberoende av ålder.

Nedan sjunger Emilie Nicolas låten Grown Up. I låten beskrivs hur någon är vuxen, har växt upp och därför inte behöver någon form av stöd, där texten troligen kan tolkas på olika sätt.



fredag 18 augusti 2017

Pass på polisen

Fotomaskin för passfoto
Passen går ut var femte år numera, mot tidigare tio år, så igår kväll förbokade jag en tid på Bergsgatan 48 på passenheten hos polisen på Kungsholmen.

Nummerordningen ropades upp ostrukturerat där nummer A266 och A283 plingade strax efter varandra. Mitt nummer var A280, vilket fick mig att gå fram och fråga om mitt nummer blivit missat.

"Det går efter när du bokade tid och inte i nummerordning", sade polisen bakom luckan med ett ansiktsuttryck som om han hade sagt det fler gånger den dagen.

Snart kom dock A280 upp på displayen och jag släntrade fram lättad till luckan där det satt en mörkhårig man runt 35 år. ”Ska jag betala”, frågade jag. ”Ja har du legitimation först”. ”Pass eller körkort, det är vilket som”, sade mannen, så jag räckte fram passet som gått ut.

”Ok, hade du körkort med, för det här har ju gått ut”, sade mannen.

”Javisst”, sade jag och räckte fram körkortet. Mannen tittade ner och hummade nöjt. ”Vill du behålla passet”, frågade mannen och tittade upp mot mig.

”Ja, eller vill du ha det”, sade jag och skrattade. ”De säljer ju pass på nätet numera”, fortsatte jag. ”Ja ett pass kan du få mycket pengar för”, sade polismannen i luckan och log. ”Ja vad ger du för mitt då”, sade jag med glimten i ögat. Han skrattade.”Nej men vi bränner upp alla gamla pass här, sade polismannen. Jag ville ändå ha tillbaka mitt gamla pass, så det återgavs av mannen, efter några stjärnklipp genom sidorna.

Därefter fick jag styra bägge pekfingrarna mot två plattor för att ta fingeravtryck och snart löpte födelsedata och kontaktuppgifter upp på skärmen framför mig.”Stämmer uppgifterna”, frågade mannen. Ett par ändringar med justering av stavning för födelseort och e-post fick rättas till.

Strax var det tid att ställa sig framför kameralinsen stående med profilen mot luckan. Det första blev inget bra, efter det andra undrade jag frågande, om jag inte såg lite berusad ut på fotot.

Han fick ta om bilden igen och för att jag inte skulle blunda denna gång, blev blicken istället stirrande. ”Ser jag inte lite galen ut på fotot”, frågade jag polismannen. Jag tog om fotot igen när han höll med om att jag stirrade lite. ”Det är ingen som blir nöjd med sina passfoton”, sade polismannen och log.

Tjänstemännen bakom diskarna måste ha svårt att hålla sig för skratt inför alla fotobilder som togs löpande på olika människor med förvånade, frånvända och kanske ibland förvridna ansiktsuttryck.

”Ha det bra nu”, sade polismannen, som lät mig ta om mitt foto fyra gånger och skriva om min signatur tre gånger på skärmen med en typ av pekpinne, före allt var klart och jag tog mig ur det lilla båset, där jag strax före konstaterat att jag skulle kunna ta om fotot hur många gånger som helst, utan att jag skulle komma i närheten av att bli nöjd.

Varför togs de bekväma anonyma små fotobåsen med spegel bort, som var en mer effektiv fotografering, så man slapp publik när man fotades och kunde få göra sina privatminer, rätta till håret och fixa på sitt sätt. Om fem år ska passet förnyas igen och kanske blir fotot bättre nästa gång, för nu när transportstyrelsen dribblat ut hela sitt säkerhetssystem till några i Rumänien, gällande bland annat svenska folkets körkort så åker kanske snart, det likaså, sekretessbelagda passregistret ut ur landet och då vill man ju inte se allt för taskig ut.

Slutligen för alla som fått en dålig passfoto-dag, eller en - det-blev inte-som planerat-dag, hörs sångerskan Rebecca Fergusson med sin raspiga röst sjunga låten Good Days, Bad Days från albumet Heaven från år 2011, såsom livet är för de allra flesta mer eller mindre.