Låt oss spola Internationella Kvinnodagen!

Alla uppskattar inte Internationella kvinnodagen. Läste morgontidningen med en trött suck i morse där kvinnor ska läggas ut som offer och allt orättvist från 100 år tillbaka ska dras upp igen som en påminnelse om den sena rösträtten och misshandlade kvinnor idag.

Sedan att de kvinnor som generellt har det svårast lever i andra kulturer får man inte säga, utan vi ska säga att alla kvinnor oavsett kultur och religion blir lika diskriminerade på offentliga platser, caféer och i sin möjlighet att röra sig obegränsat. Trots att så inte är fallet. Sedan går det inte att uttrycka "mäns våld" mot kvinnor för alla män är givetvis helt olika individer. Jag skulle bli väldigt störd på detta generaliserande om jag var man.

Även om jag är kvinna har jag aldrig haft någon önskan om att målas ut som någon som är diskriminerad nästintill handikappad på något sätt. Dagens nyheter tycks vara ganska färgad av socialdemokraterna, så det är svårt att missa idag. Tidningen har berättat för läsaren vid ett flertal tillfällen att Anna Kinberg Batra är det få som uppskattar enligt DN:s egen barometer. Och vidare hur alla flyr från deras parti.

Batra har gått på Handelshögskolan i Stockholm ändå målar DN upp henne som, att ingen längre tror på hennes ledning kring ekonomin, samtidigt som de numera riskfritt höjer upp Fredrik Reinfeldt med en gloria runt huvudet och inte ett negativt ord hörs om Stefan Löfven svetsaren som ska besluta kring Sveriges ekonomi idag. När därför DN lägger ut artiklar om kvinnor som diskrimineras idag på Internatinella kvinnodagen blir det lite hycklande.

Det är inte högre löner inom landsting och kommun som ökar statsbudgeten, utan intäkterna kommer från de bolag och företag som inte har statsfinansierade intäkter. Det  blir därför väldigt fel att företag som skapar arbeten även har ett så stort skattetryck som vi har idag.

Internationella kvinnodagen och teser kring "könsmaktsordningen" och utrop om "patriarkat" är förutom otroligt fula begrepp, även en idiotisk självuppfyllande profetia, där vissa får fördelar om de nyttjar detta inom sin intressesfär eller yrkesområde av journalistik, näringsverksamhet m.m.

Fick själv känna på utvecklingen av denna överarbetade feminism, när jag var ute för några år sedan och glatt berättade om en positiv händelseutveckling i mitt företag för en vän, som jag kände mig glad över, varav en yngre okänd man med en miss-matchande mustasch lade huvudet på sned och med bekymrat tonfall sade,

- Ja, det kan inte ha varit lätt för dig. Du måste ju ha fått kämpa dubbelt så mycket för att du är kvinna.

Sådant gör mig så störd och jag förstår inte varför vissa kvinnor tigger om detta medlidande, som dessutom försvårar situationen, genom fördomar som skapas genom detta om kvinnor. Det blir inte direkt säljande för kvinnor själva, att skriva ut och älta att vi har så låga löner, utan cementerar endast den bilden och gör det enklare för dem som betalar oss att ifrågasätta lönenivån eller konsultarvodet.

Nej nu är det hög tid att spola Internationella kvinnodagen och låta var och en fira den dag de önskar. Jag har aldrig velat ha medlidande och verkligen ingen speciell dag för kvinnor för att jag råkade födas till kvinna, så låt den dagen försvinna från almanackan.

För min och troligen fler blir det ganska tjatigt detta ältande, om att fullvuxna kvinnor inte skulle kunna styra sina egna liv. Varför ska t ex staten lägga sig i hur enskilda par gör kring hem och familj. Det är överförmynderi.

Redan på 80-talet kunde vi höra musik av Annie Lennox, som sjöng hur systrar står på egna fötter och inte längre bakom någon man. Vi klarar detta nu. Visst finns det orättvisor däremot blir ingen hjälpt av att se sig själv som förtryckt, förutom de som vill hålla någon förtryckt. Nedan sjunger Annie Lennox den gamla låten, Sisters Are Doin´it For Themselves.

Kvinnornas dag idag!

Fler kvinnor än män pluggar på högskolenivå

Det är fortsatt löneskillnader mellan män och kvinnor. Läste senast statistik igår kväll för jurister när de väl kommit ut på marknaden på antagning.se.

Enligt Juseks undersökning av ny utexaminerade år 2010, skiljde sig lönerna åt med 2 800 kr till mäns fördel, gentemot kvinnor för jurister, ekonomer, personalvetare, systemvetare och samhällsvetare.

Samtidigt går kvinnorna om männen, när det gäller högskolestudier, trots att det finns fler män än kvinnor i åldern 16-64 år. År 2013 var det 196 000 kvinnor inskrivna på ett universitet i jämförelse, med män som låg på 131 000, enligt Peter Wolodarski:s söndagskrönika.

Min egen uppfattning är att män inte haft samma behov generellt, att anstränga sig lika mycket som kvinnor och därför inte fått  någon spark i baken på samma sätt som kvinnor drivits till. Vi måste ofta var mer duktiga för att bevisa vårt kunniga- och dugliga värde inför omgivningen. Medan män per default ofta direkt får en bekännelse av omgivningen bara av sitt kön, även om det mer är en outtalad norm som syns mer än hörs.

Det är samtidigt många kvinnor själva som ofta daltar mer med män och samtidigt förstör för andra kvinnor, genom att inte backa upp de sistnämnda, eller synliggöra dem och på det sättet cementerar obalansen.

Kvinnor som talar emot löneskillnader som finns, trots statistik tycks ofta vara halvt försörjda av män, som de vill hålla sig väl med och även ser som högre än kvinnor bredvid dem. Möjligen tillhör de även de kvinnorna som gärna lojt lutar sig tillbaka utan högre ambitioner själva och samtidigt låter någon annan stå för kulorna.

Jag vet att utanför dessa grupper, även finns ett näringsliv med en annan syn, där självständiga kvinnor istället ignorerar dessa pågående normer och värderingar och på det sättet får dem att försvinna. Ingen blir hjälpt av ett rabblande kring löneskillnader, eller att vi kvinnor skulle värderas lägre. Just nu går jag en kurs i juridik på sidan om arbetet och har mött ett par gulliga tjejer mycket yngre än mig. En av dem pluggar även kriminologi och även det området är tydligen involverat av genusteorier.

Enligt kurskamraten kunde det bli heta känslor från vissa feminister, om inte kvinnorna direkt sågs som offer, eller förtryckta i många avseenden. En av dem blev t ex väldigt upprörd av att kvinnor inte synts lika mycket i historieböckerna och undrade upprört hur hon nu skulle klara sig, utan samma mängd av historiska förebilder. Det är givetvis fel, när så varit fallet. Min kurskamrat som är mer jordad kunde dock känna, trots att det knappt var tillåtet, att det var lite väl överdrivet ibland. Jag kan spontant tycka oavsett kön, så är det ofta de som gnäller mest, samma individer, som egentligen inte haft mycket motstånd i livet.

När jag gick i mellanstadiet fanns ett par pojkar i klassen som hade stora lässvårigheter och givetvis var det ofta högläsning i klassen, som de hackande och långsamt fick ta sig igenom. Samtidigt som jag i sjuårsåldern ombads läsa texten högt, under långfilmen på TV:n för våra yngre kompisar som inte kunde läsa ännu.

För min egen del som barn tillfördes många mysiga sagoböcker hemifrån, vilket enligt min uppfattning troligen medförde en viktigare utveckling hos mig som 4-5-åring, än att sitta med en padda i knät, surfa, spela spel och titta på barnfilmer, eller vad utbudet nu ger idag för samma årskull.

Förövrigt har jag möjligen skaffat mig en nymf kakadua med lätt ADHD, som ibland både kan skrika högt och flyga runt, som om han skulle vara en kamikaze pilot, där det ibland krävs vissa duckningar om du inte vill utsätta honom för en ofrivillig nickning av fågel.

Annars tillhör jag nog en generation som tycker att vissa frågor redan diskuterats och inte är helt aktuella längre, som Annie Lennox och Aretha Franklin sjöng redan 1985 med, "Sisters Are Doin` it For Themselves.