Translate

Visar inlägg med etikett våldtäkter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett våldtäkter. Visa alla inlägg

lördag 14 mars 2015

Kvinnohat är trots allt ingen klyscha

Min kakadua undviker vissa ämnen
Det är troligen inte många som missat upplysningen om gruppvåldtäkterna som sker i Indien och kanske speciellt inte gruppvåldtäkten och mordet på den 23-åriga Jyoti Singh. Hon kom hem en dag till sina föräldrar, lycklig och glad över att ha klarat sin läkarexamen efter hårda studier med få timmars sömn. Nu hade hon endast 6 månaders praktik kvar, före hon kunde ta tag i alla drömmar om att bygga upp en läkarpraktik för de fattiga i Indien.

Hennes föräldrar hade trots omgivningens protester, av att stödja en flicka, sålt sin gård för att bekosta dotterns studier. Den unga kvinnan bestämde sig för att gå på bio med sin manliga vän, före den tuffa praktiktiden skulle dra igång med lite fritid. När hon efter bio-filmen med den manliga vännen tar en privat buss hem inte senare än klockan 20,00 på kvällen hamnar den manliga vännen i diskussion, med en grupp män som undrar hur kvinnan kan vara ute så sent, vilket inte passar sig.

Den manliga vännen hamnar till slut i slagsmål och blir svårt misshandlad av männen, som samtidigt släpar med sig den 23-åriga kvinnliga läkarstudenten bak i bussen. Först våldtas hon av en 17-årig man och sedan av de andra männen, där en av dem var frukthandlare, gift med barn och en annan gyminstruktör. De slår, biter och sparkar henne eftersom hon gör motstånd mot våldtäkterna.
En av våldtäktsmännen berättar senare, att om hon bara inte gjort motstånd skulle vi bara slängt ut henne sedan. Männen kör upp ett järnrör i henne, trycker sedan upp en näve, vilket en av försvars advokaterna demonstrerar är en naturlig handling som att slå någon.

När den yngre mannen trycker upp en näve i henne drar han sedan ut något som visar sig vara hennes tarmar. De uppfattar henne till slut som död, så de slänger av henne från bussen med den misshandlade mannen, nakna bredvid den trafikerade vägen. Ett vittne beskriver kvinnan som en ko som just kalvat, där inälvorna hänger utanför kroppen. 30-35 män står sedan runt kropparna, utan att någon tar initiativ att hjälpa dem, förutom en man som hämtar ett lakan att skyla dem med och kallar på ambulans. Läkaren beskriver att han aldrig under sina tjugo år mött någon som så omöjligt kan sys samman, eftersom de inte gick att urskilja vilka delar som hörde till vilka kroppsfunktioner. Hon överlevde 13 dagar, vilket sågs som otroligt eftersom alla grundläggande kroppsfunktioner demolerats.

En av försvarsadvokaterna beskriver,

- Skulle en dotter eller syster göra något som drog vanära över henne själv, skulle jag ta ut henne på gården, hälla bensin över henne och tända på inför hela familjen. Det är min åsikt och det står jag för, sade försvarsadvokaten med bestämdhet.

Tänk att den synen på kvinnan finns ännu idag år 2015.

Den unga kvinnans "brott" vilket framkommer enligt dokumentären var, att hon varit ute självständigt med en man utanför ett äktenskap på kvällen. En annan försvarsadvokat menar att Indien har den bästa kulturen och där finns ingen plats för kvinnor. Samma man upplyste även om att, bara 20 % av kvinnorna är bra. Han beskrev vidare att kvinnor skulle skyddas från gatan annars blev det "mat" åt hundarna och hade inte längre något värde. Män och kvinnor kan inte vara vänner, menade advokaten, vilket den unga kvinnan och mannen hade varit.

Efter gruppvåldtäkten uppkom våldsamma demonstrationer av studenter, mot våldtäkter och för kvinnornas frihet i landet. Polis och militär både sköt, sprutade tårgas och grep studenter. Till slut blev etablissemanget tvungna att göra något. Fyra av våldtäktsmännen dömdes till döden. Något som dock inte kommer lösa varken den låga synen på kvinnan, eller de gruppvåldtäkter som sker mot unga kvinnor i landet idag och kanske främst i New Delhi.

Förutom gruppvåldtäkter kastas även ofta syra på kvinnorna i syfte att förstöra deras liv och regelbunden misshandel i hemmet. En av kvinnorna beskriver att synen på kvinnan kommer redan i barndomen och exemplifierade med att pojken ges ett stort glas mjölk, för han behöver energi och flickan får samtidigt inte någon mjölk alls, på det sättet lär de sig att flickor inte har något värde.

Av 10 000 aborter i landet bestod 9 999 av flickfoster. Flickor tillåts giftas bort när de är mellan 12-15 år och våldtas därefter i hemmet, vilket förklarar de unga männens syn på flickor och kvinnor. De har inget värde för många.

I Sverige förekommer anonyma diskussioner på nätet om våldtäkter, där kvinnor påstås ljuga i många fall. Från Jämställdisterna kommer ibland åsikter, att det är skillnad på kvinnor och få kvinnor är "pärlor" de flesta inte. Ungefär samma resonemang som en av försvarsadvokaterna, sade kring kvinnor som var ute på kvällen för att se en film med en manlig vän och därmed drog vanära över sig.
Endast 20 % var bra kvinnor, enligt honom. Inget ont alls om våldtäktsmännen. De som tydligen inte uppvisade någon ånger alls efteråt. En av dem säger lättsamt från fängelset, att han visste inget om kvinnan men hade läst kort i tidningen att hon studerat till läkare. Jyoti Singh (1989-2012), där hennes förnamn betyder "ljus" dog av barbariska skador år 2012. Hennes far berättar att dottern aldrig fick svar på sina frågor,

 - Vad är en kvinna? Hur betraktas hon av samhället?

Hennes far hoppas att, "världens mörker ska skingras av hennes ljus".

Dokumentären av Leslee Udwin som visades av programmet, Dokument utifrån förbjöds i Indien dock kan den ses här.

Sedan våldtäkten på "Indiens dotter" har anmälningarna ökat med 35 % i landet.

Bara 1 av 5 våldtäkter i Danmark leder till fällande dom. I Sverige är det motsvarande 1 av 6 våldtäkter som leder till fällande dom. 17,7 miljoner kvinnor har våldtagits i USA. I Kongo-Kinshasa våldtas 400 000 kvinnor varje år. I Storbritannien har 33 % av flickorna mellan 13-17 år upplevt sexuellt våld. I Sydafrika våldtas en kvinna var 26 sekund.

Tycker det är ganska svagt att vissa inte vill kalla sig feminist, när denna märkbara ojämlikhet förekommer i världen. Det är det minsta man kan göra som en humanistisk gest för dem som har det värre än oss. Ofta syns dock vissa kvinnor på nätet, som vill skaffa sig lite pluspoäng från vissa radikala män och därför böjer sig för minsta krav som att inte kalla sig för feminist, för att själva få mer bekräftelse. Det är förhoppningsvis mest synbart av en mindre mängd anonyma grupper som syns på nätet. Troligen med en kort livslängd som den typen av sammanslutningar brukar ha.




lördag 7 februari 2015

Anställd som lobbyist-troll?

DN tar upp Putins anställda nätkrigare
När vi igår kunde läsa om "Trollfabriken" i St-Petersburg med anställda troll, som skulle skapa sig flera olika signaturer och avatarer, twitterkonton, bloggar och spela olika kön bakom dem, och sedan föra ett aktivt kommentarsflöde, under olika artiklar, bloggar eller forum, så var det kanske mest förvånande, för dem som inte alls är på nätet, mer än att hastigt tumma upp någon väns foto på Facebook.

Jag har noterat en liknande typ av organiserad lobbying med växande bloggar och signaturer redan för några år sedan, på Internet bland svenskar, eftersom det ofta skapades en pöbel kring någon som inte hänfört ansåg deras åsikter vara fascinerande, eller sade emot vissa åsikter som absolut inte fick dementeras. Anonyma kunde plötsligt tilltala dig, som om de visste vem du var, möjligen för de talat med dig tidigare, bakom en annan av deras egna signaturer.

Ofta gällde devisen, anfall före möjlig attack i kommentarsfälten, vilket inte minst skapade motstånd direkt mot åsikter, på-hopparna ville sprida runt. De handlade om en propaganda, där det påstods finnas ett hat mot män, män blev orättvist behandlade i lagar, som föräldrar och i samhället. Kvinnor fick allt gratis från jobb, företag till ett enklare liv. En propaganda där kvinnor påstods ljuga kring våldtäkter och sexköpslagen skulle bort. Det skrevs om en allmän hysteri och "feministisk" sexmoralpanik. Vissa pedofilvänliga åsikter lades upp för diskussion bara för att,-  Ja varför? Det spreds ut att feminister var hatiska, ljög och roten till det mesta som var negativt.

Jag har själv varken varit aktiv eller benämnt mig som feminist, dock gjorde deras propaganda att du hellre anslöt dig till benämningen feminist av ren trots, mot deras beteenden och vissa åsikter. Dessutom blev alla kvinnor kallade för feminister direkt utan ifrågasättande, oavsett om du klargjort detta för dig själv eller inte.

Det var vissa frågor som skulle matas ut i samhället via nätet och var någon tillräckligt frågvis, eller för besvärande, kanske satt inne med för mycket irriterande kunskap, så smutskastades denna, eller stängdes ute så propagandan kunde matas in enklare, hos mer svaga antagonister.

Min satirpolitiska kriminalthriller, Bakom Dolda Ansikten skapades bland annat av dessa erfarenheter på nätet. Nu visar vår ryska granne, att jag inte varit någon som inbillat mig saker och ting, då liknande organiserade arbetsmetoder förts även i Ryssland. Dessutom var dessa trollkrigare även aktiva utomlands och skrev på engelska och ukrainska. De som var anställda i Putins Trollfabrik, skulle först odla kontakter, utan att skriva om politik, för att skapa olika nätverk.

Först efter några veckor kunde de börja ta upp Putin, Ukraina och USA. Uppskattningsvis arbetade 250 personer med fejkade signaturer och bloggar.  Kanske inte så konstigt, att du lätt kunde känna dig som en överkörd igelkott av en stor traktorliknande asfaltspadda, efter att du besökt ett kommentarsfält fullt med nätkrigare, med ett och samma syfte, att säga att du är fel och har fel samt de tillsammans har rätt oavsett hur absurda åsikterna än må vara.


Avslutningsvis var det samernas nationaldag när jag började skriva detta inlägget igår den 6 februari, så då kan det vara passande med lite samisk musik nedan, av Jon Henrik Fjällgren - Daniels Joik :)




lördag 10 januari 2015

Ålder, normer, sexbrott och feminism.

Läser om den 114 år gamla damen Anna Stoehr som är mer aktiv på Facebook än jag varit i närheten av som dessutom ser knäppandet, av en "Selfie" lika naturligt som att inta föda. När hon först skulle registrera sig på Facebook fungerade det inte eftersom ingen kunde vara född före 1905.

Anna Stoehr uppgav därför en ålder av 99, så hon fick lite mer tidsfrist. De flesta av hennes vänner är yngre män och de är "mycket heta". Hon kan tänka sig att ha en relation, om det inte vore för att hon är mycket kräsen. Hon började dejta redan 1916 och har lärt sig mycket på vägen, som att de flesta män är som Rudolp Valentino. De gillar mig bättre tyst än i ljudfilmer.

Den sista sorten känns igen inte minst bland förekommande mansrättsaktivister på Internet i tolkningen av deras tidigare propaganda och beteende mot kvinnor som syns, hörs eller "olydigt" säger emot i kommentarsfält, krönikor, artiklar eller på webbforum.

Annars är åldersnormer ganska intressanta. Det finns en informell osynlig ålders-hierarki för kvinnor i viss media, där kvinnor under 30 snabbt och enkelt lyfts upp utan vidare meriter. Inte sällan av män 20-35 år äldre som gärna uppskattar kvinnor med mindre erfarenhet, smalare kunskap och bristande skinn på näsan. Kanske ungefär som Anna Stoehr noterat efter 114 år, att män  hellre vill se kvinnor i stumfilmer.

Jämför vi med kriminalromanen, "Män som hatar kvinnor" av Stieg Larsson, så ska huvudrollsinnehavaren Lisbeth Salander framstå i en ålder runt 25, självmant hoppa i säng med en man på 50 plus. Dessutom måste hon ha någon form av påmålad asperger för att som kvinna vara trovärdig i sin roll som mycket smart IT-kunnig, MC-åkande och självständig.

I den satirpolitiska kriminalthrillern, Bakom Dolda Ansikten har jag "förbjudet" framställt de kvinnliga huvudrollsinnehavarna i en ålder som annars ses som utgången eller passerat förfallodatum för en normativ berättelse.

Stockholms Stadsmuseum: Stadens dåtida liberala miljö 
Det finns även fler män, som istället för livserfarenhet och kunskap lär sig av skvaller på internet, som att medelålders kvinnor dras till mycket yngre män. Det måste ändå finnas en viss skillnad mellan könen, för till skillnad mot fler av dem som ser fräscheten utåt, som fullständigt avgörande, så tror jag inte flertalet kvinnor gör samma enkla bedömning omvänt, gällande en man. Det måste finnas någonting mer även innanför pannbenet.

Förövrigt hade Stockholms Stadsmuseum extra öppet idag, eftersom de stänger den 12 januari för renovering. De visade Stockholms historia samt en del kring brott och straff bakåt, allt från häxprocessen från 1600-talet till sexhandeln fram till mitten på 70-talet. I den första epoken kunde vi  bland annat via film se Jan Guillou berätta om "Gävlepojken" som vilt angav kvinnor som häxor som sedan fick sluta sina dagar oskyldigt dömda.

1964 slopas lösdrivarlagen. Prostitution avkriminaliseras. Vidare framkom att en sexualbrottsutredning från 1976 hade lagt fram ett förslag om mildare straff för våldtäkt, slopat incestbegrepp, och avkriminalisering av sexuella handlingar mot barn över tio år. I Stockholm finns vid tiden omkring 200 kända sexklubbar och bordeller. Samtidigt växte ett feministiskt motstånd.

Vid den tiden fanns inte samma synlighet på Internet kring dagens likartade dylika preferenser, som framkommer bakom anonyma signaturer, vilket är något som speglas i den satirpolitika kriminalthrillern, Bakom Dolda Ansikten. Nedan ett ytterligare utdrag ur boken, där fler ur en dold organisation nyss träffats på strippklubb:

 "Kvällen fortsatte på Club Linné och en yngre strippa hade nu ställt sig med ben och stjärt särade mot stången klädd i en kort skoluniform. 

– Nej se på fan, där kommer Bertil Torstensson och Sverker-Olof Nilsen med en iPad i handen, sade Rickard Björk skrattande och nickade mot de anlända.


– Jaså det är här ni sitter och myser. Vad tycker ni om den här bloggen, Marias små rosa moln? Ny skapelse, som ska visa flickorna hur världen vill ha dem, sade Bertil som stirrade lätt med blicken och utstrålade ett kallt leende.


– Inte alls illa, så ni ger henne alltså manus eller skriver ni all text åt henne, sade Rickard Björk frågande.

– Nej hon vet inte ens om, att hon finns på en blogg på nätet. Hon skickade själv fotona till mig, eftersom jag sade mig tråna så mycket efter henne. Fotona är det enda kopplat till henne så att säga. Allt annat sitter vi smarta män bakom, sade Sverker-Olof Nilsen skrattande.


Displayen visade upp bloggen med den lättklädda brunetten Marcella som tidigare sänt foton privat till Sverker-Olof Nilsen, då hon ganska snart fallit för hans smicker. Någon som gav henne den bekräftelse hon ständigt sökte. Marcella hade normala bröst men ville ändå skaffa sig ett par större för det var något män tycktes vilja ha, så det var högprioriterat eftersom det gav henne mer uppmärksamhet.


Vem säger nej till en man med stor plånbok? Det ger så mycket som smycken, restaurangbesök och nya kläder, så himla lätt att linda gubbsen runt lillfingret, tänkte Marcella fnissande och knäppte en bild på sig själv med mobilen när hon plutade lite med läpparna.

– Ja chansen att någon ska ifrågasätta den där uppdiktade Marcellas åsikter när hon själv ser ut att skriva allt är nog ganska liten, sade Patrik Svensson leende.

– Ingen ger sig heller på kvinnor eller unga tjejer, därför är det supereffektivt att mala propaganda genom den här typen av tjej bloggare, sade Bertil Torstensson som kom av sig för att stirra på strippan med skoluniform som kråmande började dra av sig kjolen."

Stockholms Stadsmuseum: "Kopparmatte"

Uppdatering 11 jan.
Brotten i Stockholm kanske skulle minska om vi satte tillbaka "Kopparmatte" som var uppförd i  avskräckande syfte för Stockholmarna mellan 1647-1776 på Stortorget. Den stränga gestalten med sitt bödelsvärd och ris påminde Stockholmarna om de hemska straff som väntade dem som begick brott i staden.


torsdag 18 december 2014

Påståenden kring våldtäkter

Det blir en del mörka ämnen på den här bloggen, eftersom  bakgrunden till den satirpolitiska kriminalthrillern, Bakom Dolda Ansikten kommer av sådant jag läst, observerat och tolkat på internet och forskat vidare kring.

 Rubriken till inlägget känns lite provocerande, dock är det ett vanligt förekommande tema, eller en uppfattning hos många på nätet vilket förekommit några år.

"Påståenden" om att kvinnor "behöver inte vara rädda" när det går ut för det finns knappt några våldtäktsmän, utan det handlar om en indoktrinering, som kvinnor generellt utsatts för av samhället, eller den så kallade "statsfeminismen". Alternativt när ett våldtäktsfall uppdagats så har kvinnan huvudsakligen ofta ljugit i ärendet. När jag läste dessa kommentarer eller åsikter kring våldtäkter på nätet första gången blev jag förbluffad.

Dessutom gick det att läsa dessa kommentarer från någon enstaka anonym "kvinna", som arbetade för den här mansrättsorganisationen, vilket gjorde det hela än mer provocerande. Om hon nu var en kvinna? Tankarna for runt i huvudet.

Är människan helt dum i huvudet!?  Hon måste växt upp i en skyddad bunker i sitt  liv, eller blundat för vad som rapporteras på nyheterna, kanske varit avstängd från media, verkligheten eller i sinnet!? Om hon möjligen har en son som kan riskera att dömas själv, så bör hon väl i första hand uppfostra honom, att visa respekt för tjejer, istället för att sprida ut en massa vilseledande information. Den slutliga gissningen drog åt det förstnämnda i kombination, av stark uppmuntran från en speciell och radikal mansrättsaktivistorganisation.

Vidare gick att läsa, att det på Facebook förekom inlägg, där det unga kvinnliga offret verbalt straffades och de "dubbelt bevisat" skyldiga våldtäktsmännen blev hjältarna som fick uppmuntran av pöbeln på nätet. I de fallen är det lätt att fundera kring hur man tidigare kunnat överskatta den egna uppfattningen om människans intelligens så mycket, eller så är det så enkelt att andras anonyma åsikter och värderingar framkommer mer synligt via Internet och har alltid funnits.

Visst kan det vara sannolikt att det finns något enstaka fall, där en kvinna kan ha överdrivit kanske rentav ljugit kring en våldtäkt, däremot blir det långt från rättvist, att mata ut en propaganda, kring att lögner kring våldtäkter är det vanliga, eller att kvinnor och unga tjejer inte ens behöver vara rädda för att gå ute sent ensamma om natten. Även om det vanliga är att våldtäkter sker inomhus. En modig kvinna berättar hur hon upplevt två hemska våldtäkter, trots att det inte förekom våld i vanlig bemärkelse, vilket kan visa hur svåra dessa brott kan vara att bevisa och även att många våldtäktsärenden därför läggs ner.

Vad är syftet med en nedtonande propaganda kring våldtäkter? Det enda jag tolkat ut som förklaring är att det finns en speciell mansrättsaktivistgrupp, som tar allt ont en man gjort, som sin egen personliga skuld, därför ska inte heller dessa ämnen eller ärenden nämnas, eller anmälas om det varit nödvändigt.

Det låter inte klokt och det är det inte heller. Vi kan dock konstatera att den idag 43-åriga "Hagamannen" som år 2006 dömdes och fick 14 års fängelse för serievåldtäkter mellan år 1999-2005 kan släppas fri redan om ett halvår. En förövrigt tvåbarnspappa och plåtslagare, där första offret var en 14-åring och den sista en 51-åring som i sin försvarskamp fick örat avbitet och blev nedknuffad i Umeälven.

Kanske är det ändå bättre, att låta tonårstjejerna vara ute sent, gå omkring ensamma i natten, så inte vissa män blir sårade. kränkta och tar det personligt?

Nej det vore ganska dumt att följa. Det går dock att fundera över vad som kan ha gått snett hos somliga.