Reglera dina känslor - Prata ut Sverige

Det finns så mycket vi klarar själva och ofta klarar vi av så mycket mer än vi tror.

Nytt inlägg på bloggen: Prata ut Sverige.

Från dagisminnen av flumpedagogikens värld till moderna rön

Jag och några dagiskompisar stod och hängde utomhus utanför mitt daghem. Jag var fem år och den som svarade när dagistanten kom som vi kallade henne,

- Vad har ni för er för något, frågade dagistanten och tittade ner på oss med sina stora breda glasögon och den långa tjocka flätan hängandes stramt nerför ryggen.

- Det har inte du med att göra, sade jag med en liten och mopsig stämma.

Det skulle jag aldrig sagt, för det blev strax efteråt stort möte på daghemmet, varav jag blev placerad i dagistantens knä och satt pressad mot hennes storgråtande uppsyn, för att jag skulle förstå att jag sårat henne med mitt raka och ärliga svar.

Jag minns de tysta och stirrande blickarna från de andra passiva dagistanterna och någon annan, som bannade mig anklagande för jag fått läraren att gråta. Det går ju att fundera lite, om inte de dagisfröknarna möjligen missat någonting stort i sin utbildning, som att det inte var barnet som skulle trösta lärarna utan tvärtom.

Nu så här långt efteråt funderar jag även på om inte den här dagistanten, försökte använda mig på ett manipulativt sätt, för att få mer respons från min pappa, som vid perioden blivit änkling efter min mammas bortgång och vid tidpunkten var ganska eftertraktad som då relativt välbärgad mörkhårig och snygg man på 35 år.

Jag får dåliga vibbar av tanken på det där daghemmet. I den större byggnaden bredvid daghemmet fanns skolan och lågstadiet, där min bror gick i skolan. Brorsan och hans kompisar brukade kasta snöboll på dagistanterna när han tyckte de var dumma mot oss. Troligen var inte daghemmets pedagogik den allra bästa heller. Bröder kan vara så söta och beskyddande i en viss ålder före de blir äldre.

Varför jag kom in på daghem och pedagogik var eftersom jag fortfarande då och då, när jag hinner, läser boken, Godhetens kraft, av psykologen Daniel Goleman som inspirerats av Dalai Lama. Den sistnämnde är i motsats till vad många säkert tror, ganska vetenskapligt inriktad med många forskarkontakter och var även den som uppmuntrade forskaren Richard Davidsson att öppna forskarcentret, Center for HealthyMinds (CIHM) och ett av centrets uppdrag var att studera de bästa vägarna till medkänsla.

"Jenny som bara är två och ett halvt år, reagerade på en bebis gråt med att ge honom en kaka. När inte det hjälpte började hon själv gnälla och försökte sedan stryka honom över håret. Till och med efter att han lugnat ner sig  kom hon med leksaker till honom och klappade honom på huvudet". Detta noterades i dagboken som blev en del av en forskningsstudie kring rötterna av medkänsla.

Flera liknande studier har funnit att barn naturligt känner medkänsla före två års åldern. När barnet sedan passerar två och ett halvt års ålder börjar barnen skilja sig åt i sin empatiska omsorg.

Tydligen är en bidragande orsak hur föräldrarna styr barnets uppmärksamhet genom att t ex säga, "Titta vad ledsen du gjorde henne" vilket ska vara bättre än att säga, "Det var elakt av dig att slå henne".

Något annat som CIHM skapat är en "snällhetsläroplan" som prövas på en förskola vid centret.  Förskolebarnen läser där tillsammans upp ett snällhetslöfte: "Må allt som jag tänker, säger, eller gör inte skada någon och hjälpa alla".

Dessutom får barnen ett "snällhetsfrö" om de gör något snällt som planteras på en stor affisch som föreställer en "snällhetsträdgård". Förskolebarn som fyra eller femåringar, befinner sig i inledningen av en utvecklingsfas då barn brukar bli mer själviska, självinriktade och egocentriska.

I ett test av snällhetsprogrammets effekter fick förskolebarnen en passande uppgift.
Alla barnen fick coola klistermärken och ombads fördela dem i olika kuvert. Dessa kuvert var,

1. Kuvert med foto på dem själva
2. Kuvert med foto på bästa kompisen
3. Kuvert med foto på okänt barn
4. Kuvert med ett foto på ett sjukt barn

Under terminen hade även en kontrollgrupp som inte deltagit i programmet blivit mer själviska när det gällde att dela ut klistermärken - så var det inte med barnen i snällhetsläroplanen. 

Femåringens vanliga tendens att bli själviska kan neutraliseras. Den här förändringen mot en mer varmhjärtad inställning ska tydligen inte endast gälla barn, enligt psykolog Daniel Goleman. Vi får kanske ta och stoppa i oss några fler pepparkakor trots att det är sommar, så kanske också vi kan få ett och annat snällhetsfrö, mer medkänsla och större empati som Alanis Morisette sjunger med låten Empathy.

Det här med att bryta mot FN:s mänskliga rättigheter

Jag har ibland funderat över hur vissa människor kan arbeta inom kriminalvården eller på polishäkten, där det faktiskt handlar om att kraftigt kränka andra människor, oavsett om det kan anses ha förtjänat det hela eller inte, vilket oftast inte avgörs under tiden i häktena.

Vem vill göra något sådant? Likaså de som i krig eller i konflikter kan utsätta andra människor för tortyr, trots att de som utsätter andra annars inte har något våldsamt eget förflutet.

Intressant nog har det framkommit att det är två personlighetstyper, som är mer framträdande och mer benägna än andra, att både förespråka tortyr mot krigsfångar och terrormisstänka och själva kan tänka sig att tortera, enligt en artikel av Anders Bolling på Dagens Nyheter.

Dessa typer är,

1.  de som är auktoritetsbundna => villiga att lyda ledare och följa ledare. 
2. de som är social dominans orienterade => gruppen anser att det finns en social hiearki, där den egna gruppen ses som högt placerad.

Ovan båda grupper ska även överlappa varandra, dock inte helt. Enligt Magnus Lindén, lektor i psykologi vid Lunds universitet ska dessa människor toppa dåliga psykologiska egenskaper, som har kopplingar till sexism, rasism, pro-krig-attityder, psykopati och machiavellism.

Den sista karaktäristikan är att de kyligt och skrupelfritt manipulerar andra i syfte att påverka och kontrollera dem. Det värsta blir väl när psykiskt svaga och eller sjuka hamnar i klorna på den typen av människa. 

Ett tidigare känt experiment kring människors lydnad av någon överordnad när det gäller tortyr av andra människor är Stanley Milgrams experiment redan på sextiotalet, som syns nedan.




Därefter har det förts teorier, om inte alla människor egentligen kan blir sådana som accepterar tortyr eller torterar andra, dock visar nu de senaste rönen att det inte är fallet, vilket kanske inte direkt förvånar mig så mycket.

Annars minns jag när jag för fler år sedan läste en ledarskapskurs på universitetet och det från en av litteraturböckerna exemplifierades hur människor kunde ta fram egenskaper som krävdes för att de skulle överleva. Historien beskriver en flygplansolycka i Anderna bland höga berg och där hjälpen inte kommer förrän långt senare efter 2 1/2 månad.

Under tiden har någon tagit befälet bland de överlevande, som utåt annars inte var den typiska ledartypen och fått övriga i brist på föda, att äta av någon av dem som hade förolyckats i kraschen, vilket medförde att fler överlevde. Troligen något ingen av dem hade kunnat tänka sig att de skulle kunna göra före planets krasch. Jag fann historien igen via Wikipedia. Det blir ändå inte detsamma som att låsa in och tortera andra utan egen vinning, som att äta andra för att överleva hur barockt det sista än låter.  

Galenskap, skam och lycka

Såg en frekvens för någon vecka sedan i en debatt där Susanne Osten, regissör försvarade sin film, Flickan, mamman och demonerna, då hon menade att detta var inget som barn någonsin skulle ta skada av. Jag har själv inte sett hela filmen, dock några klipp av den. Diskussionen handlade om den kunde visas för barn på 11-år eller måste ha en gräns på 15 år. Filmen handlar om hur en flicka växer upp med sin mamma som har schizofreni dock även innehållande friska skov, där hon var underhållande och vänlig.

Susannen Osten har själv upplevt en sådan uppväxt med en sjuk mamma. Mitt intryck av Susanne Osten är att hon är mycket intelligent, empatisk och fått en styrka inom sig sannolikt delvis just av den uppväxt hon haft.

Någon snusförnuftig "barn-allvetare", sådana som alltid finns i många sällskap menade dock, att det verkligen inte var en film för barn. Jag är mer övertygad om att filmen troligen är mer skrämmande för vuxna, där kanske egen ångest och liknande minnen vaknar till liv. Susanne Osten fick själv höra spontana kommentarer från barn, om att vissa sekvenser i filmen påminde om deras egen mamma eller pappa. Osten beskrev även hur vissa föräldrar till och med håller för ögonen på sina barn när det ser på Aktuellt eller Rapport. Ett överbeskyddande av barn och människor ger högst sannolikt ett sämre skydd inför framtiden.




Barn är annars ofta mer tillåtande och öppna för olika människor. Har själv haft en idag avliden släkting, utanför den nära familjen som led av psykisk sjukdom och självklart insåg man som barn stundtals att något inte stämde, som den gången han ville ta med mig och min syster för att köpa godis till oss två, vilket i sig var en godhjärtad handling, om det inte varit för den skamfyllda stunden av att han den gången på hösten valde att gå helt barfota inne i staden på vägen till kiosken.

Han var annars ofta glad och skrattade mycket och högt. Jag brukade skriva små verser till honom, som jag nålade upp på hans vägg, som efter regn kommer solsken och liknande små sanningar. När jag såg på äldre fotografier av honom gav han ett blont, propert och snyggt intryck i en brun mockajacka med ett snett leende. Det var sagt att han hade höga betyg och var intelligent.

Vid 19-års ålder fick han dock av en förstagångs- och engångshändelse en hasch-psykos, vilket ska ha utlöst schizofrenin. Den psykiatriska sjukvården på den tiden var långt mer en skräckfilm, än vad jag kan tänka mig att Susanne Ostens film, Flickan, mamman och demonerna kommer i närheten av.

En vårdande behandling som handlade om insulinchocker, kallbad, elektrochockbehandlingar, tvångsbälten och integritetskränkande vård. Behandlingarna gavs med tvång utan samtycke, eller genom förebyggande avslappning eller narkos. Detta var under 60-talet där mentalsjukhusen hade sin storhetstid med 38 000 vårdplatser och över hälften av dessa handlade om tvångsvård.

Idag har tvärtom på 20 år 70 % av vårdplatserna inom psykiatrin försvunnit, enligt Lena Flyckt, ordförande för Svenska psykiatriska föreningen. Vad Susanne Osten tycks vilja komma fram till är att ämnen som psykisk ohälsa inte ska vara skamfyllt och något människor ska våga tala om och vad vore då inte bättre än påvisa denna vanlighet på film för barn.

Häromdagen när jag åkte t-bana i högtrafik, där man ibland kan stöta på psykiskt sjuka. Nu senast hamnade jag i trängseln med en ganska kortväxt man med glasögon och dimmig blick som mumlade lågt för sig själv ibland. Han höll inte heller i sig, trots att vagnen krängde och nitade till ibland.

Istället trippade han på något konstigt smygande sätt närmare människorna, så han medvetet nuddade dem. Jag hörde snart hur en mörk man utropade, - What the hell, med en störd blick mot den knappt hörbart tystlåtet mumlande mannen. Han såg ut att ha ställt sig tätt nära och lutande med ryggen mot den mörka mannen.

Det är uppenbarligen inte bara kvinnor som råkar ut för "tryckare" i tunnelbanan. Det mest obehagliga är nog det oberäkneliga beteendet som kan uppträda från människor som är psykiskt sjuka och ibland har något missbruk. Denna gång var jag tacksam över att jag skulle kliva av nästa station. Vid ett annat tillfälle när jag var några och tjugo blev jag helt oprovocerat hotad av en man, som sade att han skulle kunna döda mig med sin kniv. Även den gången stod jag i mittenpartiet av vagnen och talade med en kompis på väg hem från en kvällskurs.

Annars kan vi i motsats till galenskap få lära oss att vi ska inte vara olyckliga, över att vi inte är lyckliga, då själva lyckan i sig är ett väldigt sällsynt fenomen, varför vi ska ta tillvara de få och korta sekvenser när vi känner av den - lyckan. Men var inte olycklig för att du inte är lycklig för det är ett normalt tillstånd, enligt psykologen Sonja Lyubomirsky, så kan vi släppa den biten.

Ett annat tillstånd som vetenskapligt betraktats som galenskap är förälskelse där vissa kemiska balanser kan påvisa samma tecken som psykos. Rönen skiljer mellan kärlek och förälskelse, där människan i det sista, lätt idealiserar någon baserat på fantasier. Vem har inte haft någon i sin närhet, eller kanske av egen erfarenhet, som helt tappat förnuftet och slänger energi på någon som inte ens är värd hälften av engagemanget, som dock blir upplyft och idealiserad när den drabbade tappar vett och sans. Några som även sjunger om galenskap är gruppen, Shinedown med låten, Sound of Madness, som kan leda till flera tolkningar, eller vad sägs om den metaforiska meningen, "That the darkest hour never comes in the night.."

Go with the flow..

...vilket inte alltid görs så enkelt, för kanske är det som Angelo Rodriquez förklarar att vi ska känna mer med vårt inre kompass vad vi önskar så blir allt bra. Vi ska inte göra det som förväntas av andra eller som alla andra gör.

Han förklarar hur allt innehåller energier, material, luften, människor och går vidare in på atomer, protoner och elektroner. Klippet ger viss inspiration hur vi ska leva och undvika att dras ner av negativa energier, där han förklarar hur vi ska tänka kring energierna vi har runt omkring oss, vilket kommuniceras ut snabbt och intelligent med en vetenskaplig ådra. Intressant.

Mycket känns igen, när han förklarar att hög energi går mot lågenergi. Joner och protoner. Många har säkert någon gång känt sig dränerade av vissa individer, som genomsyras av negativitet och samtidigt fyller på av din  och när du går därifrån har du själv fyllts av den andres låga energi. Han förklarar från det lilla till det stora. Lite "pseudo-vetenskap" för vissa som ändå förklaras vetenskapligt.

Söndagsnoteringar

När jag var på yogaklass idag, vilken började vid 11,00 och skulle hålla på under 75 minuter var det en vikarie som höll klassen och bröt lite på tyska. Trots att klockan var långt över 11,00 så tog hon det lugnt och avbröt inte samtalet med den elev som ställt henne frågor före klassen startat.

Jag upplevde en viss irritation att hon inte körde igång när vi andra måste vänta och när jag egentligen kände, att jag hade så mycket annat jag behövde göra, trots att jag rationellt insåg, att det inte var något att slösa energi kring. Övervägde även tanken, om jag skulle höja rösten och be henne starta igång passet istället för att prata bort det. Kunde dock hejda mig.

När hon till slut började passet retade jag mig istället på att hon lade in så mycket pausställningar, som t ex det så kallade "barnet". En övning som innebär att du ligger framåtböjd med benen böjda och särade under dig och armarna sträckta framåt och pannan i golvet. Förvisso en skön ställning som sträcker ut ryggen, dock mer en avslutande övning.

Vi har tidigare blivit bortskämda med en instruktör, som är väldigt effektiv som går igenom hela kroppen utan onödiga pauser och långa monologer. Det visar kanske istället att jag stundtals är dålig på tolerans och känslig för stress. Hur som helst gav troligen passet något mer, än om jag inte gått dit alls.

När jag efteråt gick och handlade satt en ung man i kassan, som hade ett märkligt beteende. Det var som han satt och övade på repliker inför en teaterföreställning när han talade till mig och andra kunder. Han tittade mig länge i ögonen och var väldigt tydlig när han tilltalade mig och samtidigt överdrivet trevlig, på ett sätt som nästan kunde dölja en inneboende ilska.

- Önskar du få kvittot tillbaka, sade han med hög och tydlig röst samtidigt som han tittade leende på mig, utan att ögonen log.

- Jag önskar dig en fortsatt trevlig dag, sade han slutligen lika tydligt, högt och stelt leende utan att ögonen glittrade i samklang.

Edvard Munch - Skriet

Kanske hade han varit otrevlig mot någon kund och fått påbackning av chefen. Eller så hade någon kund uppträtt otrevligt mot honom, så han omvandlade och förde vidare den känslan av ilska mot nästkommande kunder i form av undertryckt ilska omvandlad till ett överdrivet och tydligt manér.

Egentligen ville han kanske säga,

- Var det bra så din förbannade kärring, känner du dig nöjd med all skit du lyckats köpa?

- Var det verkligen tillräckligt , vill du inte även köpa några paket John silver utan filter, du ser ut att behöva röka på lite, sagt med hög röstvolym och ett stelt leende.

Eller kanske,

- Ska du ha kvittot, så varsågod, samtidigt som han knölar ihop remsan och skickar iväg pappersbollen i pannan på kunden.

Kanske avslutande med,

- Jag önskar du snubblar och tappar äggkartongen i betonggolvet din stelbenta borgarbracka!

Om alla fick säga vad de egentligen ville och kände, som många gör på nätet anonymt hade en del kunnat låta på det viset även ute i samhället.

Samtidigt kanske de sex av tio, som enligt en undersökning av Nackademin lider av söndagsångest inför den kommande arbetsveckan inte haft lika mycket ångest, om de sluppit svälja all förtret de känt.

Med tanke på att många unga enligt undersökningen hade mest söndagsångest, så tror jag en trist kortvarig, dock enkel lösning kan vara att skippa alkoholen på lördagskvällen och sova ordentligt.

Annars beskriver den irländska rockgruppen Cranberries och deras låt - Zombie vad som kan fastna och finnas ilsket i somligas huvuden.

Sömn, drömmar och vissa individers önskan om dödshjälp

Vaknade abrupt i morse och insåg att jag försovit mig till det bokade träningspasset som började 08,45. Jag hade drömt kort om en otroligt stormig båtresa, där vågorna lade den stora båten helt på kanten. Minns att jag inte var så rädd.

När jag blickade ut mot kajen, såg jag en man som aggressivt böjde en liten pojke ut mot vattnet. Mamman stod bredvid på ett lamt sätt och väntade ut det hela. Jag gick ut mot kajen och kände att jag ville gå fram och säga till mannen, då jag upptäckte att han var ganska farlig. Sedan såg jag en ung släkting till mig som jag kramade om. Sedan vaknade jag.

Jag har ett drömlexikon hemma bland mycket annan blandad litteratur, som jag köpte på någon marknad en gång i tiden. Det är den engelska drömterapeuten Tony Crisp, som samlat sin erfarenhet - 22 års forskning  i 3 000 drömmar i en uttömmande, praktisk och intressant handbok.

När jag nu slår på ordet "båt" i dröm-lexikonet får jag bland mycket annat förklarat för mig:

"Vår resa över livets hav och vårt sätt att möta storm och stilje, som i följande exempel. Drömmen kom några veckor före ett sammanbrott som orsakats av att drömmarens hustru lämnat honom. "Jag är i en mycket stor glasbåt tillsammans med min hustru. Sjön går väldigt hög och jag är rädd för att båten ska sjunka."(Ron D).

Vidare beskrivs att många båt-/fartygsdrömmar uttrycker någonting annat: en situation som vi är involverade i tillsammans med andra människor och som det är svårt att ta sig ur, som ett äktenskap, gemensamma affärer eller armén,

Fara under en kryssning: vilja ha relationer till andra eller bli en del av andras liv. Stiga i land: lämna en livsfas, som exempelvis moderskap eller äktenskap.

Jag tolkar drömmen som att jag har ridit ut en storm och lämnat något bakom mig, för det låter bra och positivt.

Hetsade inte upp mig för att jag försovit mig, utan klädde på mig och tog mig till det andra bokade passet efter det första och klarade mig med ett leende från att få en prick. Det är inte bara statliga myndighetsregister du kan hamna i när människan halkar snett, utan även gymmet har ett restriktionssystem, efter tre missade bokade pass på raken blir du utestängd under 1 månad, trots att du betalar löpande.

Det är lite ett storebrorssystem som dämpar känslan av att vara en serviceminded verksamhet. I ett annat poängsystem såg jag nyss med stor tacksamhet att jag klarat den senaste 15-poängs-tentan. Sedan att det inte blev full pott gör inte så mycket, med tanke på att jag jobbar samtidigt. Gammalt vill man lämna bakom sig och fortsätta med nya projekt.

Annars läste jag i DN idag om hur PC Jersild, läkare, George Klein professor och författare, Tuulikki Koivunen Bylund, biskop och Björn Ulvaeus, musiker och nöjesentreprenör, skrev om rättigheten att få dödshjälp. De jämförde då svenska kvinnor på sextiotalet, som  åkte till Polen för att få abort med dem som idag har råd och åker till Schweiz för att få dödshjälp.

Min första reflektion var vem ska kunna avgöra, om den dödslängtande individen inte är djupt deprimerad och förblindad i sin beslutsförmåga, eller fullt klar i sina tankar och sitt handlingsbeslut. Den andra reflektionen var vilka människor finns som kan tänka sig att arbeta med att ta livet av andra människor.

Det finns dessutom en mängd människor som tar livet av sig själva, som troligen kunnat få hjälp tillbaka, istället för att avsluta allt. Finns det ändå inte, hos alla mentalt friska människor, ett inbyggt hopp om livet in i det sista, mer än en önskan om att få dö. Någon kan ju faktiskt hinna skapa ett botemedel för cancer före den sjuka dödslängtande dör på egen hand av sin sjukdom. Och om inte hoppet finns måste det väl finnas bättre möjligheter att erbjuda, än en dödsspruta som sista utväg.

När den stundtals trasiga Kenta Gustafsson i min barndom med sin trassliga bakgrund ändå med hopp sjöng låten,"Just idag är jag stark", kan man tycka att människor med bättre förutsättningar borde ha mer styrka inombords. Men det är kanske tvärtom. Människor som har minst att klaga över lider enklare och högre.

Attraktionslagen - så får du den att verka till din fördel

Uppdaterat igen 2015-10-28

Min nymfparakit attraheras uppenbarligen av mig, som direkt efter min hemkomst från joggingtur flyger för att sätta sig på min axel. Har annars ikväll (igår kväll) läst 90 sidor ur Esther och Jerry Hicks bok, Attraktionslagen - så får du den att verka till din fördel. Troligen finns det en och annan som kan hävda att sanningshalten i boken haltar, då det inte finns direkt vetenskapliga belägg för lagen mer än din goda tro. Den beskriver dock mycket som verkar rimligt, logiskt, igenkännande och väldigt positivt.

Attraktionslagen handlar mycket kortfattat, om att de tankar som vi tillsammans med de känslor tanken förnimmer drar till sig de vi tänker. Om vi samtidigt har starka känslor kring tanken, ger det dragningskraft åt det hela. Det gäller såväl negativa tankar, om sådant vi inte uppskattar och önskar ha omkring oss, som positiva tankar över det vi älskar och önskar starkt. Många har säkert hört någon uttala,

- "Det blir bara en självuppfyllande profetia", när någon beklagar sig över att hon inte kommer få något arbete efter examen, någon bättre relation, större bostad, mer lön och så vidare. Teorin om attraktionslagen utvecklar den idén.

Något annat som kan göra attraktionslagen trovärdig är hur börsen på samma sätt speglar marknadens förväntningar. Köpa aktier har blivit mer vanligt de senaste åren, dels på grund av möjligheten att öppna så kallade Investeringssparkonton (ISK), med en mer fördelaktig skatt, dels för att avdragsmöjligheten på pensionssparandet har minskat.

Enligt vissa ekonomiska teorier, som teorin om rationella förväntningar av John Maynard Keynes ska aktiepriserna spegla marknadernas förväntningar om framtida vinster. Aktiekurserna ska spegla marknadens rationella förväntningar, om hur lönsamma aktier kommer att vara. Priserna stiger om företagen förväntas göra större vinster i framtiden, och priserna sjunker om vinsterna förväntas minska.

Börsens rörelser beror på att marknadens aktörer får tillgång till ny information som gör att de ändrar sin bedömning av en framtida lönsamhet. Det innebär inte att människors förväntningar alltid blir baserade på saklig kunskap, utan på vad de hört eller läst från andra, därmed blir ofta börsens upp- och nedgångar ganska irrationella.

Uppdaterat 2015-12-29
Läste nyss denna artikel på Affärsvärldens nättidning kring hur två läkarstudenter haussade upp aktiekursen på börsforum för att sedan kunna sälja sina egna när kursen ökade. De kan nu vänta åtal för ekobrott på tal om bedömningar som görs utan saklig kunskap.

I likhet med att det förekommer politiska lobbyister som sprider sin "lära" i sociala medier, förekommer även dessa under ekonomiska tidskrifter på nätet och hos finansiella forum där inte endast positiva omdömen sprids från professionella, utan även lekmän kring vissa bolags potentiella utveckling och dess vinster, vilket ibland speglas av att aktörerna säljer sina aktier och sålunda sänks aktiens värde.

När teorin om "könsmaktsordningen" backas upp av vinklad statistik kring hur kvinnor nedvärderas, snedfördelas, diskrimineras, misshandlas och även mördas, gynnar det givetvis inte kvinnan själv.

Det fanns många kloka ord i boken och några återfinns nedan:

"För att en situation ska förändras måste ni se den som ni skulle vilja ha den, istället för som den är."

Jag tänker på exempelvis teorin om könsmaktsordningen, som slår fast att kvinnan är underställd mannen. Det är alltså sett till ovan en mycket dålig teori att sprida ut, eftersom det drar till sig denna ordning och även skapar dessa förväntningar. Likaså gäller motsatt för en relativt nyskapad manlig grupp som ser sig som förtryckta av samhället. Möjligen kan det provocera en del, som starkt lever av och efter devisen, om ett permanent patriarkat, eller motsvarande ett manligt förtryck  när författaren i boken svarar på frågan, vad som ligger bakom rasistiska och religiösa fördomar med orden,

"Det verkar ofta som om det finns personer som inte tycker om vissa karaktärsdrag hos andra och gör sig skyldiga till fördomar i sitt ogillande av andra. Vi vill poängtera att det inte enbart är den som anklagas för fördomar som ger upphov till dessa. Oftare är det den som känner sig diskriminerad som är den skarpaste skaparen av upplevelsen. Det väsen som upplever att andra inte tycker om honom - på grund av religion, ras, kön, social status eller vad det än är, oavsett vilken anledningen är att han känner sig diskriminerad - gör det därför att hans uppmärksamhet på ämnet fördomar drar till sig problemen."

Likaså kan alla profetior på nätet kring invandringens negativa effekter, ökande omfattning och Sveriges kollaps av detsamma, enligt lagen om attraktionskraften skapa mer av dessa effekter när de sprids runt i sociala medier och papperstidningar. Vi kan alla t ex notera bränderna som förekommer av flyktingförläggningar idag.

New York Times skrev nyligen hur skolskjutningar efteråt, "smittar" av sig till nya liknande händelser, genom att andra tonåringar och ungdomar läser om dem på nätet och i tidningar, vilket får till följd att fler talar om och rent fysiskt härmar dem.

Sett från attraktionslagen innebär dessa upplysningar att tankar om dem, trots att de är negativa drar till sig mer av händelserna. USA har haft 142 skolskjutningar sedan år 2012 och igår hade Sverige sin första katastrof i Trollhättan, med en hemsk knivmassaker på en skola. Enligt attraktionslagen, bör varken jag eller andra kommunicera ut, eller sprida händelsen vidare om vi vill slippa mer av den.

När det gäller frågan vad som är mest moraliskt, att ge eller ta emot, som är aktuellt bland annat i frågan kring tiggeriet, så exemplifierar författaren att vi ger till behövande för vi känner sorg över dem och vår tanke är att den människan inte är kapabel att klara sig själv. Istället ska vi känna uppriktigt och tänka tanken på deras framgång och stora förmåga att klara av att hjälpa sig själva, vilket de till slut kommer känna av.

En manlig vän och musikkompositör ringde idag och vi kom att tala om kulturbidrag. Tydligen får kvinnor och utlänningar enklare bidrag när det kommer till musikarrangemang och -festivaler, vilket jag spontant tycker är nedlåtande och orättvist. Nedlåtande gentemot kvinnor och utlänningar och orättvist bidragsmässigt. Hade jag varit musiker och kvinna skulle jag inte velat bli sedd som mindre kompetent än en man, så jag behövde mer bidrag än en man i min konstutövning. Jag har svårt att förstå lobbying, om att kvinnor ska ses med ett större behov av handicap, som till exempel ges i golfvärlden, när det i musiken är ett kreativt skapande på lika villkor som inte har med könet att göra. 

Det vi enligt Attraktionslagen ska vara medvetna om är vårt inre vägledningssystem, där vi ska fokusera på det som vi känner inför våra tankar. Är det en negativ känsla, ska vi styra bort från den tanken. Det kan låta som att vi ska använda oss av ett strutsbeteende, dock hävdar författaren att själviskhet blir en förutsättning för att attrahera det som ger oss fördelar. Vi ska vara medvetna om att när vi tänker något negativt är vi i motsatsställning till det vi verkligen vill uppnå.

"Universum som svarar på tankarna du tänker, skiljer inte mellan en tanke som uppstått genom att du iakttagit verkligheten och en tanke som uppstått inne i ditt huvud. I båda fallen utgör tanken din attraktionspunkt - och om du fokuserat på den länge nog blir den din verklighet"

Vill vi ha en förändring till det bättre, ska vi alltså fokusera på starkt positiva tankar, utan begränsning av någon Jante-lag eller från andra, om det vi önskar se omkring oss själva. Kanske till tonerna av David Bowies låt Changes.

Ovärdiga handlingar, gruppdynamik och entreprenören

Jag studerar omvärlden

När jag idag kom ut från Skanstull:s T-bana, uppgång Allhelgonagatan och såg ut mot Götgatan stod brand-, polisbilar och ambulans vid en vit skåpbil och bakom den låg en mörkblå personbil kraschad och vält på sidan, så hjulen låg i luften. Utmed asfalten låg mängder av krossat glas som en man höll på att sopa upp. Gatan var blockerad av polisbilar åt bägge hållen.

Ambulanspersonal stod på skåpbilen och lyfte ut en skadad individ på bår från den mörkblå omkullvälta personbilen. Runtomkring stod människor och flera med stora kameror och sina Iphones och tryckte av fotografier. Det kändes lite ovärdigt och respektlöst. Skulle de lägga upp fotona på bloggar eller Facebook efteråt och låta något trafikoffer, utan egen medvetenhet bli granskad och diskuterad av okända människor på nätet. Påminde om filmscener där gamar kretsar i luften över någon döende människa i öknen.

En annan form av mänskligt agerande är när vissa individer väljer att handla i en
grupp utifrån gruppens preferenser, samtidigt som de utesluter sitt eget sunda förnuft. Det sista avgör när vissa människor gör sina val och kan ses på olika platser och områden, t ex hur människor agerar på Internet i kommentarsfält och på olika forum i samband med t ex politiska diskussioner.

Det är något som socialpsykologen Salomon Asch experiment redovisar. I experimentet får en försöksperson se en linje med en viss längd, för att strax därefter visas tre andra linjer. Av dessa är en lika lång, en är kortare och en är längre.

http://www.psykologifabriken.se/

Försökspersonen ska sedan berätta vilken, av de tre linjerna som är lika lång som den första. Först ska dock två andra ge sitt svar, därefter får försökspersonen säga sin mening. Det försökspersonen inte vet är att de två före är från forskarteamet och ljuger genom att peka ut fel linje.

Det anmärkningsvärda som påvisar grupptrycket är att försökspersonen i 75 % av fallen tvivlar på sig själv och gissar fel. Det är alltså normalt att överge sin egna åsikter när övriga gruppmedlemmar har en annan åsikt.  Det här fick journalisten Christoffer Ahlström förklarat för sig av psykologen Oskar Henriksson, när han fann att han i kommentarsfälten gav upp sin egna åsikter och istället anammade andras åsikter, kring hat mot damfotboll, politisk korrekthet och att Julian Assange utsatts för en häxprocess. Människans drift att passa in i mönstret och gruppen är starkare än att behålla de egna åsikterna för somliga.

När jag istället läser kring entreprenörer och deras vanligt förekommande egenskaper, så avviker de tydligen hellre, än följer strömmen på olika sätt. Författaren Grant Cardone har i över 25 år studerat entreprenörer och letat efter deras gemensamma egenskaper, vilka inte alltid ses positiva.

Är du en "Följa-John-typ"enligt Salomon Asch-experimentet ovan, som påverkas av gruppen åsikter, eller en med entreprenörsegenskaper enligt Grant Cardones 25-åriga studier, vilka kan vara enligt nedan och följande:

1) Du uppskattar inte status-Q och avskyr när inget nytt händer. Du har svårt att se varför saker och ting alltid ska göras på samma sätt, utan att någon ger dig en vettig förklaring.

2) Du blir lätt uttråkad och andra kan se dig som ett problem. Det är dock inget fel på dig, mer än att aktiviteter som inte motsvarar din potential inte blir tillräckligt utmanande. Bill Gates hoppade t ex av college och blev istället än av de rikaste.

3) Du har fått sparken. Att bara vara en liten del i systemet eller en kugge i hjulet blir svårt för dig, eftersom du vill skapa något som andra kan inspireras av och bidra till.

4) Du har blivit stämplad som rebell. Du vet att storhet ligger utanför linjerna av likformighet och tycker inte att politik, lagar och förordningar gäller dig.

5) Du har svårt för auktoriteter. Du har hela ditt liv stått emot auktoriteter som dina föräldrar, lärare och chefer.

6) Du vill förbättra allt. Du tittar alltid efter hur du kan göra saker och ting bättre. Vidare är du påstridig och delar fritt ut dina tankar och idéer till förbättring, trots att du inte blir tillfrågad.

7. Du är dålig på att kallprata. Det känns som ett slöseri med tid och gör dig bara obekväm.

8. Du har haft en jobbig uppväxt. Du kan ha fått mycket kritik, retats och även mobbats som barn eller tonåring. Detta har fått dig att vilja bevisa för världen att du verkligen är en kraft att räkna med.

9. Du kanske har blivit stämplad som besatt, eller med tvångsmässigt beteende eftersom, när du väl påbörjar något har du svårt att släppa taget.

10. Du har svårt att varva ner. Du kan inte sova på natten eftersom du inte kan stänga av dina tankar. En affärsidé kan även visa sig i drömmen. Nästa morgon finner du dig fortfarande slukad av tanken vilket distraherar dig från jobbet du ska utföra.


Möjligen blir de människor som inte anpassar sig efter andras åsikter, utan mer litar på sig själva, dem som blir mest påhoppade i kommentarsfält. Framförallt kvinnor som enligt normen för vissa även bör hålla sig lite tyst i bakgrunden, om de inte håller med övriga. De riskerar troligen fler blåmärken i kommentarsfälten. Men "tårarna torkar av sig själv" som den fantastiska sångerskan Amy Winehouse sjunger som tragiskt gick bort alldeles för tidigt vid en ålder av 28 år.

Vem är du?

Studier kring människor och psykologi är intressant. Det kan vara både underhållande och lärorikt att observera människor och lista ut vilka de kan vara och varför de agerar som de gör ibland.

Det har hänt ett par enstaka gånger att jag tidigt någon lördagsmorgon slagit på TV:n för att se någon av Dr Phils olika debattprogram, där det ena par- eller familjeödet efter det andra slås upp och ofta lyckas intressera eller förvåna mig. Det kan vara par där mannen är otrogen eller där kvinnan får aggressiva utbrott, eller där tonårsdottern hotar modern med kniv, eller mer tragiska öden där styvmodern skickat iväg dottern utan pass till ett annat land för att bli av med henne.

Hittade ikväll ett par olika personlighetstyper från samma psykolog som håller i ovan nämnt program på Dr Phils hemsida, som beskrivs nedan. Kanske känner du igen dig själv i en eller flera av dem, eller möjligen hos någon omkring dig?

Igelkotts-personlighet 

Denna typ av personlighet går in i varje situation och förväntar sig att bli förolämpad. De är fast beslutna att hitta fel i någonting och allting som finns runt dem. Det har ingen betydelse vilken situation, utan de är snabba att ta varje handling och uttalande känslomässigt personligt. De har taggarna utåt. Om du försöker komma dem nära, så är det som att krama en igelkott. Det får personer omkring dem att hålla ett avstånd från denna personlighet. Omvärlden har upptäckt att en interaktion med dessa typer är en lose-lose-situation. Typiskt nog brukar denna personlighet klaga över att andra omkring dem är kyliga och de blir förbryllade över andras avståndstagande. Igelkotts-personligheten förstår inte att människor omkring dem svarar på deras eget beteende.

Om du vill veta om du är en Igelkotts-typ ska du svara på nedan frågor:

1.) Går människor på äggskal omkring dig, för att försäkra sig om att du inte får något ilsket utbrott?

2.) Känner du dig ofta defensiv oavsett vad andra försöker framföra till dig?

3.) Tycker du inte att din partner/vän kan göra någonting ordentligt?

4.) Hälsar du din partner/vän med problem vid dörren före ni hälsat?

5.) Är en kram av dig som att krama en igelkott?

Liten kyckling - personlighet

Världen går mot sitt slut och det vet dessa människor. Oavsett om de är på arbetet, hemma, i en relation eller det gäller ekonomin eller vädret - så är en kollaps överhängande.

Dessa människor är stressade och oroliga. De lever livet med svettiga handflator och går från den ena föreställande krisen till nästa. Andra finner deras drama tröttsamt och irriterande.

Finn ut om du är en liten kyckling-personlighet genom att svara på nedan frågor:


1.) Vaknar du upp flera gånger varje natt för att kontrollera ditt barn?

2.) Känner du att domedagen lurar runt hörnet?

3.) Föreställer du dig alltid värsta möjliga sceneriet?

4.) Irriterar din oro andra omkring dig?

5.) Känner du att du alltid har en kris att hantera?


Posera-/modell-personligheten

Denna personlighet skulle gärna kunna bli skyltdocka i ett butiksfönster. De agerar på det mest ytligt tänkbara sätt. De beter sig som om dumhet vore en dygd och ytlighet en gudomlighet. Deras mål är att se bättre ut än dig och låta dig veta det.

De spenderar den mesta tiden med att ställa sig i vinnande poser och använda falsk självkritik för att få komplimanger. Försöka få Modell-personligheter att känna sig säkra är som att fylla en bottenlös grop, eftersom de insisterar att greppa världen ytligt. Denna personlighet skapar en upplevelse av att de totalt saknar äkthet och närhet.

Svara på nedan frågor, för att finna ut om du är Posera-/modell-personlighet:

 1.) Använder du alltid make-up när du lämnar bostaden?

2.) Är din garderob endast full av märkeskläder?

3.) Försäkrar du dig om att hålla ut märket på din handväska eller märkesklocka hela tiden?

4.) När du går in i ett nytt rum - kontrollerar du då att du ser bättre ut än alla andra?

5.) Skulle du hellre dö, än bli upptäckt med kläder som har köpts i en billig affär?

6.) Skaffar du vänner, baserat på deras pengar, kontakter och prestige för att få dig att se bättre ut?

Gnäll-personligheten

Ingenting är bra för denna personlighet. Det är antingen för varmt eller för kallt. Det är för långt eller så de är för trötta - ja allt är för arbetsamt och som ordspråket (eng) säger, så skulle dessa människor, "Klaga om de blev hängda med ett nytt rep". Ingen bryr sig om eller uppmärksammar dem tillräckligt mycket. Livet är inte rättvist.

De har aldrig fått samma förutsättningar eller lika behandling som alla andra. Gnäll, gnäll, gnäll. Dessa människor upplever världen som väldigt plågsam och som en personlig prövning. Upplevelsen från människor runtomkring dem blir en känsla av att vilja slå till denna typ och skrika, - Håll tyst, och hantera det bara! Men allra mest - håll käften!

Internetberoende?

Läste nyss en artikel av Anu Mustonen som är doktor i psykologi och specialiserad på mediepsykologi kring Internetberoende.

Vissa forskare ska jämställa ett internetberoende med impulskontrollstörning. Det innebär att personen inte kan hantera sitt internetanvändande, vilket ger psykisk och fysisk belastning som leder till en nedsatt funktionsförmåga i vardagslivet.

Det finns i stort två undertyper av beroende eller problemanvändning. Dessa är antingen "specifikt" eller "generaliserad." Det första innebär att man väljer vissa typer av internetinnehåll, t ex porr, hasardspel, eller andra spel.

När det gäller generaliserande är man låst i den virtuella världen. Det sista hänger vanligen samman med att man är beroende av att tillfredsställa sina sociala behov och att få sällskap av andra, oberoende av vad internet används till. Troligen lätt för dessa att hamna bland extremistgrupper på nätet av allehanda slag.

Mustonen menar att trots att terminologin och diagnostiken kring fenomenet inte är färdigutvecklade, finns det mycket forskningsevidens som visar att internetberoende är ett verkligt fenomen och att det är en beroendestörning som kan diagnosticeras som dock endast berör en liten del av befolkningen.

Alla symtom ska i stort beskriva samma fenomen: personen fördjupar sig i internetanvändningen så intensivt, att han eller hon försummat andra livsområden. Det sker så intensivt att den minskar funktionsförmågan och påverkar det psykiska välbefinnandet av sömn, studier och arbete.

I Finland ska det finnas ett självskattningstest, med versioner även för makar och föräldrar, för att bedöma sitt barns internetberoende av britten Kimberley Young.

Youngs test ställer upp följande kriterier för internetberoende:

1. Upptagenhet med internet, användandet är viktigt
2. allt mer tid måste tillbringas online
3. upprepade försök att minska internetanvändandet
4. abstinensproblem när man minskar internetanvändandet
5. problem med tidshantering
6. konflikter med omgivningen (familj, skola, arbete, vänner)
7. underskattning av den tid som tillbringas på internet
8. internetanvändningen påverkar sinnesstämningen

 
Vad är orsaken till beroendet av internet?

Enligt Young finns bakgrunden till internetberoendet av internets förmåga att påverka känslor och sinnesstämningar samt i möjligheten att fly undan otrevliga situationer, sinneslägen eller vardagsproblem, på samma sätt som användningen av alkohol och droger kan skapa.

Internet innebär som vi alla redan vet en anonym kommunikationsmiljö med låg tröskel, som inte kräver att man binder sig varken socialt eller psykologiskt. Med en knapptryckning kan man gå vidare från svåra situationer eller slippa stå till svars för det som hävs ur av de egna tangentryckningarna.

Mustonen nämner att internets möjlighet av att vara anonym, erbjuder personer med olika slag av perversioner och sexuella störningar, till exempel pedofiler att enklare hitta sina kamratnätverk på internet.

Det ska finnas mycket forskningsevidens som visar att ett massivt okontrollerat internetberoende har allvarliga ekonomiska, sociala, hälsomässiga och psykiska följder.

Internetberoende är ofta en del av psykisk komorbiditet som speciellt omfattar affektiva störningar, ångest- och impulskontrollstörningar samt substansberoenden. Fysiska följder ska vara övervikt, dålig fysisk kondition, störningar i rörelseorganen och neurologiska störningar, såsom epileptiska anfall.

Internetanvändandet leder till att de mänskliga relationerna i den verkliga världen och kommunikationen med familjemedlemmar minskar.

Internetberoendet är starkt förknippat med dels ensamhet och depression, dels dålig självkänsla och självkompetens. Det är med denna bakgrund inte svårt att förstå varför näthat sprider sig på Internet. Hat är ofta starkt kopplat till sorg.

Kom m.fl. beskrivs, i Mustonens artikel, räkna upp ett antal psykiska störningar som har samband med internetberoende: Substansberoende, hyperaktivitet (Adhd), depression, hätskhet och social ångest. Vidare impulsivitet och otrygga relationer. Det beskrivs vidare att internetberoende har ett negativt samband med trygga relationer och positivt samband med ambivalenta och undvikande relationer.

Ännu mer aktuellt har ny forskning gett ny information om sambandet mellan aggressivitet och internetberoende. Fler forskare ska ha noterat att asocialt, aggressivt beteende hade samband med internetberoende både hos pojkar och flickor.

Mårten Schultz, professor i civilrätt skriver som expert i en statlig utredning att 96 % av anmälda kränkningar på Internet förblir utan åtgärd. Kanske kan problemet avhjälpas tidigare, med mer information kring behandlingsmetoder för problematiskt internetanvändande, istället för att angripa det hela juridiskt utan lönsamt resultat. Möjligen borde fler kanske arbeta för att skapa sig levande kontakter utanför Internet.

I Sydkorea som ska vara världsledande inom internetanvändning är internetberoende och till och med beroenderelaterade dödsfall ett snabbt växande problem. I landet har det därför skapats många behandlingsprogram och ett tätt nätverk av rehabiliteringscentra i landet för att behandla internetberoende. Kanske är vi i Sverige snart där själva.