Translate

fredag 14 juli 2017

Lagrådsremiss för ändrade mediegrundlagar

Med bakgrund av förekommande integritetskränkningar och förtal på nätet i en omfattning som grundlagarna inte blivit anpassade efter i samma takt som utvecklingen på Internet, har en lagrådsremiss på 390 sidor skickats in av regeringen den 22 juni 2017.

I lagrådsremissen föreslås ändringar i vissa bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som reglerar grundlagsskyddet för publiceringar på Internet.

Bland annat föreslås en möjlighet för en utgivare att åberopa en s.k. ansvarsbegränsning med innebörden att han eller hon inte ansvar för material som har funnits på exempelvis en dagstidnings webbplats mer än ett år.

Vidare klargörs det att även om viss information i en databas, t ex användarkommentarer, har tillförts av någon annan än den som driver verksamheten gäller grundlagen för sådana delar av databasen, där det framstår som klart att informationen härrör från denne.

Straff

Vid underlåtenhet att ta bort ett brottsligt yttrande från en databas efter ett domstolsbeslut kan straff tillämpas och med regeringens förslag, kan den tilltalade dömas till böter eller fängelse upp till ett år om rättelse inte skett.


Förbud

Det föreslås vidare att det ska bli möjligt att i lag att föreskriva om förbud mot offentliggörande av vissa särskilt integritetskänsliga personuppgifter, om de är tillgängliga på ett sådant sätt som innebär särskilda risker för intrång i enskildas personliga integritet.


Tryckfrihetsbrott

Några gärningar som anses vara tryckfrihetsbrott följer enligt nedan (fler återges i lagrådsremissen) och återfinns i Tryckfrihetsförordningen, TF, kapitel 7 nu med vissa språkliga förändringar:


3 § Förtal


Som tryckfrihetsbrott anses förtal som innebär att någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning.

Förtal av avliden medför ansvar, om gärningen är sårande för de efterlevande eller annars kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne. Det ska inte dömas till ansvar om det med hänsyn till
omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han eller hon visar att uppgiften var sann eller att han eller hon hade skälig grund för den. I paragrafen regleras tryckfrihetsbrottet förtal. Paragrafen motsvar ar hittillsvarande 7 kap. 4 § 14.
Ändringarna är endast språkliga och redaktionella.


4 § Förolämpning

Som tryckfrihetsbrott anses förolämpning som innebär att någon smädar någon annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom eller henne.


I paragrafen regleras tryckfrihetsbrottet förolämpning. Paragrafen motsvarar hittillsvarande 7 kap. 4 § 15. Ändringarna är endast språkliga.


Trots det allvarliga läget, föreslås inte ändringarna av lagrådsremissen träda i kraft tidigare än 1 januari 2019.

10 kommentarer:

  1. "Trots det allvarliga läget, föreslås inte ändringarna av lagrådsremissen träda i kraft tidigare än 1 januari 2019."
    Du läser väl juridik? Då vet du väl också att ändringar i grundlagar måste beslutas två gånger med mellanliggande val. Vi har val 7 september 2018, sen ska riksmötet öppnas (vilket jag inte vet när det sker, men 2014 skedde det 30 september), sen måste man genomföra den andra omröstningen (under förutsättning att ändringarna beslutades i en första omröstning innan valet).
    Så jag skulle väl snarare säga att man kör snabbspåret och att ändringarna föreslås träda kraft REDAN 1 januari 2019. Och av vad jag sett så är det allt annat än bra ändringar. Snarare ett sjumilakliv i riktning mot en totalitär stat med kväst yttrandefrihet.

    SvaraRadera
  2. Jag har läst tillägg med 60 poäng juridik, sista tentan september 2016 med ett avslutande A, när jag jobbade samtidigt.

    I år kan det bli andra planer.

    Ja det stämmer. Min kommentar var mer subjektiv.

    På vilket sätt anser du inte att det är bra ändringar?

    Vad har du själv för känsla när det kommer till integritet, eller empati inför dem som riskerar få sin karriär och /eller sociala kontaktnät urholkat på grund av förtal?

    Internet innebär även att förtal ges så mycket mer spridning än skvaller i någon mindre avskild by i verkligheten.

    SvaraRadera
  3. (Det här blev en väldigt lång kommentar, för lång för att den skulle accepteras, så jag har delat upp den i två stycken. Ber om ursäkt för det, men yttrandefrihet är ett ämne som jag brinner för.)
    Vad innebär "avslutande A", är det betyg? (Bortsett från att jag tog en 10p, om jag minns rätt, repetitionskurs i matte på GU förra året så har jag inte läst något på universitets/högskolenivå sen 80-talet)
    Jag är inte jurist, så jag har inte satt mig in lagrådets remiss, det rör sig om nästan 400 sidor. Men jag har gluttat lite som hastigast (har hela dokumentet på min dator). Det som först gjorde mig medveten om detta var Nyheter Idag (https://nyheteridag.se/hovrattsradet-katarina-58-om-lofvens-nya-censurlag-ett-gigantiskt-svart-hal-i-grundlagsskyddet/) och sedermera tog också Johan Westerholm upp det på Ledarsidorna (https://ledarsidorna.se/2017/07/helvetets-portar/)
    Man öppnar till exempel för att genom lagstiftning införa förbud mot att offentliggöra uppgifter om t.ex. etniskt ursprung, sexuell läggning, religiös tillhörighet m.m.
    Som jag ser det kan man inte inskränka på människors rätt att uttrycka åsikter eller förmedla sanningar. Man får inte förtala, hota eller uppvigla. Men dessa saker handlar inte om själva yttrandet utan om handlingen man utför. Att förtala är, enligt min mening, att ljuga och avsiktligt sprida falska uppgifter. Det är fel, och bör vara förbjudet på samma sätt som bedrägeri är det. Men att säga något som är sant (eller i god tro sprida en lögn) kan inte vara föremål för lagstiftning. Förtal torde vara täckt av annan lagstiftning. Hot är en form av utpressning, så täcks av annan lagstiftning. Uppvigling är redan ett brott och täcks av annan lagstiftning. Och det samma kan sägas med andra saker som man påstår sig vilja komma åt med ändringar. Typ trakasserier, ofredande, sekretessbrott o.d. Det täcks gott och väl av annan lagstiftning. Yttrandefriheten skall vara total och absolut, för det handlar bara om att kunna uttrycka vad man tycker och tänker och förmedla vad man själv ser vara sant. (forts. följer)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var sista kursen som gav mig ett A. Det är det nya betygssystemet. När jag läste på universitetet senast i slutet på 90-talet fram till 2000, gällde G,VG och MVG. Nu gäller ett värderingssystem från underkänt F (Icke godkänt) till högsta A, motsvarande MVG.
      http://allastudier.se/tips-o-fakta/2835-s%C3%A5-funkar-den-nya-betygsskalan/

      Jag är inte heller jurist även om det är en oskyddad titel, så jag skulle kunna kalla mig det felaktigt, trots att jag inte läst 4,5 år av juridikstudier. Det är snarare sammanlagt 1,5 år.

      Jag läste igenom den igår kväll och jag tycker Katarina Rikte, Nyheter idag har fel som menar att det skulle bli en "censurlag", för det handlar bland annat om att uppsamlingar av personuppgifter som kan finnas tillgängligt publicerade på nätet, bryter mot personuppgiftslagen. Det är uppgifter som allmänheten inte har med att göra och de yrkesgrupper som kan behöva använda uppgifter från personregister ska ändå kunna erhållas detta och även kunna skriva ut sina listor i dagspress, även om jag tycker det blir lika fel.

      Jag ser inget fel i vanligt folkvett kring att det som annars funnits i privata byrålådor hos gemene man inte ska göras tillgängligt för skvaller av vem som helst med tillkommande spridning.

      "Att förtala är, enligt min mening, att ljuga och avsiktligt sprida falska uppgifter."

      Förtal innebär inte endast att det alltid är lögner som sprids, utan det kan vara uppgifter som är ägnat att sprida missaktning om någon, så oavsett om det är sant eller inte så kan spridning av förtal skada någons renommé, rykte och status i yrkesliv och annat.

      Låt säga att någon fått information om att någon tidigare tillfälligt legat inne på ett behandlingshem och sedan sprids detta ut av någon i syfte att skapa missaktning för personen. Det är både en sanning och samtidigt förtal.

      Jag anser inte att den typen av personlig information är något som allmänheten bör få veta, eller behöver ha offentlig.

      Radera
  4. (forts. från föregående)
    En sak som stör mig här är att det inte handlar om en specifik ändring heller, det handlar om omfattande ändringar, att man nästan skriver om dessa grundlagar. Att man redan för 10 år sedan hade ändrat i hälften av alla grundlagsparagrafer från de grundlagar som anammades 1975 ger ett väldigt dåligt betyg för den svenska grundlagen och vittnar om att vi i praktiken inte har någon riktig konstitution. Och jag tycker att det är rent ut sagt otäckt att man nu försöker upprepa samma typ av "gaffel" som man gjorde när man skrev in EU-medlemskapet i grundlagen. Man gör en omröstning precis innan valet och en precis efter valet (tänk på en högaffel som naglar fast valet så förstår du vad jag menar med "gaffel"). Och man gör det i smyg utan att det uppmärksammas. När jag pratar med folk så vet de ofta inte om att EU-medlemskapet är inskrivet i grundlagen, eller att den grundlagsändringen skedde efter valet 2010, den första omröstningen upptäckte jag till min förvåning förra året hade skett bara några månader innan valet. Jag kom själv tillbaka till sverige 2008 efter att ha bott utomlands i flera decennier och hade alltid utgått från att den första omröstningen hade skett dessförinnan eftersom jag aldrig hörde talas om den, utan bara av tillfällighet råkade höra den andra omnämnas lite hastigt i ett inslag på Rapport.
    Nu försöker man göra precis samma sak här, men tänker alltså genomföra den första omröstningen någon gång innan valet, och den andra så snart man kan efter. Och alla tecken talar för att det smygs igenom. Jag har inte sett att några traditionella medier har uppmärksammat detta, utan har bara sett det i några enstaka alternativa medier. Detta måste vara någon av de absolut viktigaste lagändringar som någonsin velat genomföra och det verkar ske i fullständig tystnad. Det är otäckt!
    Det där med två omröstningar med mellanliggande val är inte alls en tillräcklig säkerhet enligt min mening eftersom man alltför lätt "gafflar" sådana beslut. (EU-beslut ett togs i juni 2010 innan riksdagens sommaruppehåll, beslut 2 togs ganska omgående efter valet, så i praktiken är det bara en meningslös formalitet med två beslut.) Jag skrev förra året förslag till vad som skulle krävas för grundlagsändringar (i http://genusdebatten.se/brexit-grundlagsandringar-svensk-statskupp-och-bevapnade-amerikaner-i-sverige/, ett ganska långt inlägg, men det som är intressant i sammanhanget är inte så långt, det börjar under Titanic-bilden). Mitt förslag till vad som skall krävas för grundlagsändringar hade 4 punkter, bl.a. så anser jag att man skall kräva 3 beslut med 2 mellanliggande val, och att det också måste ratifieras med folkomröstning och att krävs 75% majoritet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan samtidigt inte se något fel i att grundlagarna måste ändras utifrån ändrade förhållanden i samhället, för varför ska det finnas två parallella samhällen, där det i det ena råder någon form av Wilda western samtidigt som många människor skadas och i det första råder andra regler.

      En ytterligare viktig poäng med att personuppgifter inte får behandlas så slapphänt är även den rådande brottsligheten kring stulna identiteter, ID-Stölder.

      Jag har faktiskt inte tänkt på att EU-medlemsskapat skrevs in i grundlagen 2010, men när jag tittar i Regeringsformen 10:3, så står rubriken "Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser" med notering under om att detta kapitel infört g. Lag 2010:1408, samtidigt som förutvarande 10 kap. är upphävt. Min lagbok är en upplaga från 2014. Kan inte köpa en ny varje år.

      Varför menar du att det skulle behövas en mer långsam process för att ändra lagen, med två mellanliggande val? Är det för de fall du anser att en lag inte borde införas kanske.

      Såg en mindre artikel i DN idag, om att det skulle komma en ny medielag.

      Radera
  5. Inser att jag inte svarade på din andra fråga.
    Som jag sade i den tidigare kommentaren, förtal torde täckas av annan lagstiftning. Om någon till exempel hävdar (och sprider) att jag skulle vara heroinist eller varit tvångsintagen på psyket så är det solklart förtal (och det borde också behandlas enligt samma principer som t.ex. misshandel, dvs. man skall inte behöva driva ett sådant åtal som privatperson som det är idag, vilket i praktiken gör det omöjligt för en vanlig människa att driva ett sådant ärende. (Jag rekommenderar Ilan Sadés bok Frommare kan ingen vara som bl.a. tar upp dessa frågor.)
    Men om någon däremot påstår att jag är dum i huvudet eller hävdar att jag är ett vidrigt kräk så är det något jag får leva med, oavsett vad jag tycker om det, för det är subjektiva yttranden och åsikter, inga faktapåståenden som kan bevisas eller motbevisas.
    Att man sen vill göra "förolämpning" till ett brott tycker jag är rent ut sagt trams. Det enda rätta att göra med avseende på förolämpningar är att skaffa sig lite tjockare skinn.
    Om någon kampanjar så att man får sin karriär och/eller sociala kontaktnät förstört så torde det handlar om trakasserier. (Något som för övrigt reportrar gör sig skyldiga till ganska ofta.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller annars med dig om att förtal i likhet med misshandel borde kunna tas upp som allmänt åtal istället för enskilt åtal, vilket möjligen kan bli enklare med vissa undantag i grundlagen.
      Tycker annars att kvällspressen inte alltid hållit en professionell journalistik när de hänger ut vissa individer.

      Radera
  6. Kontentan som jag ser det är att man är att man är inne på en väg med en massa subjektivitet och luddighet. Man skall inte kunna dra folk inför rätta bara för att de är otrevliga eller säger något dumt. Folk tjafsar en massa på nätet, och twitter kan vara bedrövligt. Man ser ofta också en uttalad dubbelstandard. Journalister och artister som uttalar sig vidrigt, men sen själva snyftar om hur illa de blir behandlade (tänker bland annat på Zara Larsson och Kakan Hermansson) och media lyfter då hur mycket hat de utsätts för men blundar fullständigt för att det i hög grad handlar om att "som man ropar får man svar".
    Jag bryr mig inte ett smack om vad folk tycker om mig, men det vore ju en helt annan sak om de skulle starta drev, kontakta arbetsgivare osv.
    (ps. Andra delen på min kommentar 12.53 har inte blivit släppt, den bör ha samma tid, eller minuter efter, för jag postade bägge delarna direkt på varandra, men den andra delen innehöll flera länkar så den kanske ligger i nån spam-folder.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är just förtalsdrev som kan vara obehagliga och spridas snabbt. Är det bara småtjafs, så borde det i dagsläget inte bli så vanligt att det tas upp eftersom det är något som den enskilde får betala.

      Släppt nu.

      Radera