Lagrådsremiss för ändrade mediegrundlagar

Med bakgrund av förekommande integritetskränkningar och förtal på nätet i en omfattning som grundlagarna inte blivit anpassade efter i samma takt som utvecklingen på Internet, har en lagrådsremiss på 390 sidor skickats in av regeringen den 22 juni 2017.

I lagrådsremissen föreslås ändringar i vissa bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som reglerar grundlagsskyddet för publiceringar på Internet.

Bland annat föreslås en möjlighet för en utgivare att åberopa en s.k. ansvarsbegränsning med innebörden att han eller hon inte ansvar för material som har funnits på exempelvis en dagstidnings webbplats mer än ett år.

Vidare klargörs det att även om viss information i en databas, t ex användarkommentarer, har tillförts av någon annan än den som driver verksamheten gäller grundlagen för sådana delar av databasen, där det framstår som klart att informationen härrör från denne.

Straff

Vid underlåtenhet att ta bort ett brottsligt yttrande från en databas efter ett domstolsbeslut kan straff tillämpas och med regeringens förslag, kan den tilltalade dömas till böter eller fängelse upp till ett år om rättelse inte skett.


Förbud

Det föreslås vidare att det ska bli möjligt att i lag att föreskriva om förbud mot offentliggörande av vissa särskilt integritetskänsliga personuppgifter, om de är tillgängliga på ett sådant sätt som innebär särskilda risker för intrång i enskildas personliga integritet.


Tryckfrihetsbrott

Några gärningar som anses vara tryckfrihetsbrott följer enligt nedan (fler återges i lagrådsremissen) och återfinns i Tryckfrihetsförordningen, TF, kapitel 7 nu med vissa språkliga förändringar:


3 § Förtal


Som tryckfrihetsbrott anses förtal som innebär att någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning.

Förtal av avliden medför ansvar, om gärningen är sårande för de efterlevande eller annars kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne. Det ska inte dömas till ansvar om det med hänsyn till
omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han eller hon visar att uppgiften var sann eller att han eller hon hade skälig grund för den. I paragrafen regleras tryckfrihetsbrottet förtal. Paragrafen motsvar ar hittillsvarande 7 kap. 4 § 14.
Ändringarna är endast språkliga och redaktionella.


4 § Förolämpning

Som tryckfrihetsbrott anses förolämpning som innebär att någon smädar någon annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom eller henne.


I paragrafen regleras tryckfrihetsbrottet förolämpning. Paragrafen motsvarar hittillsvarande 7 kap. 4 § 15. Ändringarna är endast språkliga.


Trots det allvarliga läget, föreslås inte ändringarna av lagrådsremissen träda i kraft tidigare än 1 januari 2019.

Ökad andlighet och svenska folkets vilja kring migrationspolitiken

Förutom att jag tycker mig se att befolkningen i samhället under en tioårsperiod blivit mer andlig, vilket exempelvis yttrar sig i att både män och kvinnor springer mer på yoga, som är en mer balanserande träning. Även om det fortfarande är en övergripande andel fler kvinnor än män på passen som igår kväll. Vidare små tecken på denna andlighet framkom under ett kundmöte häromdagen där den manliga företagaren deklarerade att han redan bestämt sig för att anlita mig, för han litade på sin magkänsla som framkom före vi setts.

Några månader tidigare upplyste en annan manlig företagare att det kändes bra med vårt samarbete. Många litar mer på sin egen känsla eller intuition. Något som sannolikt blir lättare att lyssna till om vi stannar upp och lyssnar inåt. Något jag själv bör träna mer på att lyssna till - den egna intuitionen.

Kanske är det fler som bör öva på den förmågan. Ofta kan jag få en stark känsla för om något är sämre eller bättre, utan att jag stannar upp och lyssnar på mig själv, för ofta stämmer den där första känslan och då är det synd att jag inte hade mer tillit för att stanna upp. Litar vi mer på vår egen intuition lär vi även kunna lita mer på andra, sade en klok människa till mig.

Från det andliga till den nya läget med Sveriges nya migration. Jag tycker inte det känns uppmuntrande att veta att skattetrycket kommer bli än mer tufft för mig, andra individer och tillika småföretagare framöver, då det enligt en prognos för Stockholms län, fram till år 2025, ska ske en ökning av befolkningen med 37 900 personer per år, varför varje arbetsför människa kommer få försörja 0,7 personer till.

Har även sedan en tid noterat att efter skiftet av regering, så anpassar sig media lite efter den styrande regeringen med tillkommande skugga gentemot företagen, med något fler artiklar kring förekommande bluff-företag och företagare som lurar arbetstagare m.m. Även från regeringshåll, som åtgärden av finansministern Magdalena Andersson från årsskiftet, som tagit bort intäktsräntan för dem som spar undan för sin skatt på företagets skattekonto, något som känns en aning bestraffande, för varför ska den lilla moroten 0,8 % tas bort som kan leda till att många småföretag ser till att skatten kommer in och blir betald i tid.

Det är ju ändå ett lån till staten fram till dess att pengarna måste vara inne. De större bankerna ger ju ingen ränta alls och har inte gjort på flera år, så då får man vända sig till de mindre nischade bankerna som kräver att du spar en viss tid, ofta ett år för att få ränta, med följden att de i samband med betalningen av skatten måste tas ut före räntan blivit intjänad.

Läste förövrigt i morse tidskriften, Den Nya Välfärden, som via Opinionsföretaget Skop tagit fram svenska folkets synpunkter under hösten 2016 kring migrationen. Undersökningen bygger på att mellan den 5-7 oktober 2016 intervjuades drygt 1 000 personer. Undersökningen gjordes på uppdrag av Adam Rydström, företagsombudsman på Den Nya Välfärden.

Svaren på frågorna fångades upp i tydliga diagram som återges i ovan tidskrift och vissa frågor och svar enligt nedan:

1) Är du personligen beredd att  betala högre skatt för att migranter skall kunna garanteras lika högt bostadsbidrag och försörjningsstöd (socialbidrag) som svenska medborgare?

En av tre svenskar - 35 % är beredd att betala högre skatt för att migranter ska garanteras lika högt bostadsbidrag och försörjningsstöd (socialbidrag). En majoritet 64 % är dock inte beredd att betala lika hög skatt. Personligen anser jag nog att ur ett rättviseperspektiv, så har en medborgare under sin livstid tjänat ihop sin egen möjlighet till stöd. Även om jag själv idag inte är berättigad till bostadsbidrag, så har jag betalat en hel del skatt i mina dagar.

En majoritet av dem som sympatiserar med de rödgröna partierna 60 % är personligen beredd att betala högre skatt för att migranter ska få lika högt bostadsbidrag och försörjningsstöd som svenska medborgare och bara 19 % av de borgerliga partierna. Beredskapen att betala är högst bland vänsterpartister och miljöpartister 76 % respektive 70 %.

2) Vilka tror du är mest benägna att leva på bidrag, är det migranter eller svenska medborgare? Eller är det någon skillnad?

67 % tror att de är en liten skillnad mellan medborgare och immigranter. 21 % tror att det är migranter som är mest benägna att leva på bidrag och 12 % tror att det är svenska medborgare som är mest benägna att leva på bidrag. Föga förvånande så är det 70 % av Sverigedemokraterna som tror att det är immigranter som är mest benägna att leva på bidrag och bara 3 % av Sverigedemokraterna tror att svenska medborgare är mest benägna att leva på bidrag.

3) Om skattepengarna inte räcker, ska man då minska välfärden för svenska medborgare, eller ska man minska invandringen?

En majoritet 72 % ska ha svarat att de önskade minska invandringen före välfärden  i jämförelse med 26 % som hellre ville minska välfärden för svenska medborgare. Hos de borgerliga sympatisörerna så var det 82 % som önskade minska invandringen och endast 17 % som önskade minska välfärden. Även bland de rödgröna, så är det en majoritet, 56 % som önskade minska invandringen före välfärden.

Hela undersökningen länkas från www.dnv.se