Varför är barnpornografilagstiftningen bristande?

Jag läste en debatt artikel av Maria Abrahamsson (M) i gårdagens Dagens Nyheter, där hon menar att lagarna om barnpornografi måste få en uppstramning och att dessa i vissa avseenden var ett skämt.

En grundläggande brist ska enligt Maria Abrahamsson vara att det inte finns någon egentlig definition av begreppet pornografi,

"Det ger utrymme för hur många uppfattningar som helst om vad som är och inte är pornografi i allmänhet och barnpornografi i synnerhet." 

Denna så kallade brist ska enligt Abrahamsson ge grund för en olikartad praxis och rättsosäkerhet.

Nationalencyklopedin beskriver begreppet enligt följande,

"Pornografi (av grekiska πόρνη, pórnē, prostituerad, och γραφíα, graphía, skrivet material) är sexuella skildringar med syfte att underhålla och väcka lust.".

I min värld behövs inga komplicerade definitioner på begreppet pornografi eller barnpornografi, för att förstå vad som inte hör ihop med barn eller ska framställas genom barn. 


Vidare ger Abrahamsson möjligen i syfte att förminska en pedagogisk förklaring, till vad som är moraliskt lämpligt, när det kommer till nakna barn, ett exempel på vad Juristen Cecilia Wallin Carlsson ska ha sagt i en intervju i Svensk Polis (10/2009), att hon för att värdera vad som är barnpornografi använder sig av "kylskåpstestet".

Detta ska enkelt ha utförts så att Cecilia Wallin Carlsson satt upp en viss bild på ett naket barn på kylskåpet och känner hon sig inte bekväm med detta så ska det varit barnpornografi. Hon arbetar annars med att utreda dokumenterade sexuella övergrepp mot barn.
 

Jag har svårt att se att det finns någon hälsosam grund i Abrahamssons önskemål som hon ska ha framfört via två riksdagsmotioner. Abrahamsson vill genom motionerna, att rättsläget ska klargöras och lagen stramas upp, så att den generellt, undantar teckningar av fiktiva barn och rena fantasifigurer ska inte omfattas av barnpornografilagen.

Frågan är vilken skillnad det gör, om barnen är tecknade eller fotograferade i ett pornografisk perspektiv. Bägge är enligt min bedömning lika illa. Ska människor med pedofila dragningar ges genvägar till sin "underhållning, genom att barnen istället lagligt kan tecknas?

Varför ska folk kunna ha specialgjorda nakna dockor på barn som visar könet, om omständigheterna alltid ändå vägs in i varje rättsfall, som lagen säger, "Innehav med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarligt". Sitter en man hemma som dessutom är mellanhand i ett internationellt nätverk kring barnpornografi så vägs sannolikt de omständigheterna in vid bedömning av övrigt innehav. 



Brottsbalken 16 kap. (SFS 2010:399 och 1357)
10 a §  Den som
   1. skildrar barn i pornografisk bild,
   2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild
         av barn tillgänglig för någon annan,
   3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,
   4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn
        eller vidtar någon annan liknande åtgärd  som syftar till att främja handel med
       sådana bilder, eller
   5. innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller
      hon berett sig tillgång till (SFS 2010:399) döms  för barnpornografibrott  till fängelse i    högst två år. Är ett brott som avses i första  stycket ringa, döms till böter eller fängelse i högst  sex månader.
(SFS 2010:399)


Hon nämner det välbekanta uttrycket "moralpanik", som  det tjatats om ganska mycket på nätet i kombination med lobbying, om att bli mer öppen och liberal när det kommer till småtjejer och utnyttjandet av dem sexuellt. Frågan är vilka fler bakom Maria Abrahamsson, som kan ha dessa önskemål.

I mitt huvud är det väldigt enkelt barn och pornografi hör inte ihop, oavsett om störningen framställs tecknat, fotograferat eller framdrejat genom en lerklump.