Translate

Visar inlägg med etikett stölder. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett stölder. Visa alla inlägg

fredag 20 maj 2016

Sadelfetischer?

Sadeln - Inte bara en sadel för somliga
Finns sadelfetischer? Ni vet individer med fetischer, en ofta avvikande icke normativ dragning mot ting eller kroppsdelar och i detta fall mot cykelsadlar? Jag upptäckte igår kväll när jag var nere och slängde soporna i vårt nya soprum som finns mitt emot vårt cykelutrymme att min cykelsadel åter igen var bortskruvad och stulen. 
Sopluckorna i trapphuset är förseglade sedan flera år och syns som en förgången utsmyckning av något som förr fanns lämpligt nära till hands. 

Idag måste vi ta oss ner i källaren och in i ett soprum som är låst. När vi slår upp dörren slås vi av en stark och kraftig illaluktande odör av husets samlade avfall som de flesta redan från dörrposten intill soprummet ofta kastar mot en av de ofta öppna soptunnorna, utan att stänga dörren bakom sig, för att snabbt hinna ut utan kväljningar. 
Denna sadel är inte på något sätt mer exklusiv än andra sadlar, har inget känt sadelmärke eller är utsmyckad med specialattiraljer ändå väljer denna individ med möjlig sadelfetisch att skruva av just min sadel, som står trångt i mitten av övriga cyklar som blänker med sina svarta och oberörda kvarsittande cykelsadlar. 

Sur över denna kränkande stöld av min måhända icke exklusiva sadel, dock ändå min egendom skriver jag argt med en penna jag hittar i min väska några välvalda icke barnanpassade haranger, på lappen som fortfarande finns uppsatt på dörren sedan förra stölden med uppmaning om att hålla dörren stängd. 
När jag sent igår gjort den slängande soppåse-manövern, stängt dörren bakom mig och vänt mig om, så ser jag alltså med förvåning och sedan ilska att någon åter igen, med viss ansträngning måste varit tvungen att skruva av min sadel med någon form av verktyg. 

Jag tar sedan hissen upp i den mer insomnade fastigheten och funderar på vem jag kan attackera med någon form av förhör inför denna händelse. Lugnar mig dock med tanke på att klockan är strax före 22. Inne i bostaden börjar jag skriva ett brev till grannarna för hand, som jag snart slänger bort och tar den mer seriösa vägen att skriva via Word,
”Hej kära Grannar,

Skulle vilja be alla om en tjänst att stänga dörren i cykelrummet ut mot gatan, så det inte ges möjlighet för skrupelfria att plocka på sig det som inte tillhör dem.

Jag skulle bli tacksam om vi även kunde kasta ett öga kring skumma typer i trapphus och i cykelrum, eftersom jag ikväll för andra gången blivit av med en ny cykelsadel som de med viss ansträngning fått skruva av för att stjäla.

Tydligen finns det folk som är så förbannat snåla, så de kan inte köpa en egen cykelsadel. Väldigt märkligt att det även väljer att skruva av just min med mindre än ett års mellanrum efter att den förra blev stulen. Före det blev jag av med en splitterny låst cykel inne i cykelrummet efter en vecka.

Uppenbarligen finns det ohederliga typer i eller rännande i huset, så kanske kan vi hjälpas åt och hålla ögonen öppna.

P.S. För er som känner er drivna att riva ner lappen eller rita nakna kroppsdelar på lappen i protest försök att hejda er någon dag eller två, så hinner alla läsa och den blir trevligare att titta på.

Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar,
Charlotta på 4 trappor”


Fäster sedan upp lappen i hissen och även en som jag byter mot den argsinta harangen i källaren med den nya texten. Kanske satt det i morse en tillfredsställd individ vid köksbordet, som sovit tätt in-snusande mot min svarta besuttna cykelsadel. Eller var min cykelsadel kanske placerad hemma hos någon manisk samlare av stulna cykelsadlar som han gjorde sadelkonst av.

Kanske hade han byggt upp en ställning full med cykelsadlar, eller smyckat upp hela väggen full med tätt stulna svarta cykelsadlar från damcyklar, finansierat med statlig kulturbidrag, så där massivt som skildras i thrillerfilmer, där FBI kommer in i den ytligt välartade mannens bostad och hittar ett dolt rum längst bak, som sedan visar sig var överöst med fotografier överallt på väggarna, av en enda idag mördad kvinna i olika vinklar, tagna av någon som maniskt fått henne på hjärnan.

Den ytligt välartade mannen visar sig sedan vara en stalkande seriemördare som först fotograferade sina offer. Min cykelsadel finns kanske idag uppspikad på väggen i ett rum längst in i en bostad, hos en man med en väldigt förvirrad världsuppfattning kring vad sadlar ska användas till. Vi får hoppas att den typen av sadelfetisch som denna individ möjligen kan lida av blir en botbar diagnosticerad sjukdom, så inte fler tvingas leda sina sadellösa cyklar till cykelaffären upprepade gånger, för att få nya sadlar hårt fastskruvade på sina cyklar.

Ilska och cyklar uppkommer inte bara av stulna cyklar och cykel-delar utan även när vissa är ute och cyklar, vilket kan höras i nedan klipp av Ricky O med remixen, Kan du inte cykla, som återfinns på Spotify. Varning för eventuellt känsliga öron..

lördag 9 januari 2016

Sexuella trakasserier under festliga sammanhang

Jag blev påmind av en man i det förra inlägget kring det som hänt i Köln på nyårsafton och uppmärksammad över något liknande som ska ha hänt i Kalmar. I förmiddags  läste jag kriminalreporter Lasse Wierup:s analys i DN kring män i grupp som sextrakasserar. Han nämner även att bilden över vad som ska ha hänt på Larmtorget i Kalmar fortfarande är mycket oklar. Dock ska minst 16 tjejer i övre tonåren ha anmält att de blivit sexuellt ofredade men hittills har endast två asylsökande, 18 och 32 år gamla delgivits misstanke. Emellertid förnekar bägge brott.

Wierup beskriver även att under ungdomsfestivalen, "We are Sthlm" i Kungsträdgården i augusti förra året ska stora killgäng kväll efter kväll, passat på att trycka sig mot unga flickor och stoppa in sina händer innanför tröjor och byxor. En av de poliser som deltog i insatsen påstods fått lägga mycket tid på att stötta de drabbade tjejerna. Killarna som skickades iväg bedömdes till "övervägande del" vara ensamkommande nyanlända.

Kan det vara så att det blir en kulturkrock för män, som tidigare levt i länder där kvinnor döljs under Hijab och mer eller mindre hålls instängda, mot Sverige som eventuellt upplevs som ett stort smörgåsbord av "avklädda" kvinnor när så inte är fallet?

Annars är sexuella trakasserier, som avledande manöver vid stölder inte ett helt nytt fenomen i Europa. När jag med fler tjejkompisar i början på 90-talet var i London och tog The underground mot en söderförort för att träffa  vänner, befann vi oss i en glad och lättsam feststämning stående i mittenpartiet av vagnen. En grupp på mellan 6-8 män med afrikanskt utseende omringade plötsligt min syster väldigt, puttande, närgånget, tafsande och obehagligt.

Det hela gick väldigt snabbt och strax före nästa station försvann de och min halvt chockade bestulna syster stod kvar utan plånbok. Beskrivningen är inte en antydan, att alla med ett afrikanskt utseende har det här beteendet, för så är inte fallet. Det förekommer västerländska män som likaså har denna olämpliga förmåga. Och trots "jämlikhetens strävanden" tror jag inte de förekommer tafsande kvinnor i denna grad.


I 2014:års upplaga av den blå Sveriges rikes lag, finns i nära anslutning efter Aktiebolagslagen som jag egentligen borde plugga för tillfället, Utlänningslag (2005:716). I kap. 4 regleras bland annat när en utlänning ska anses utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Vidare finns i kapitel 5, § 17 bestämmelser som reglerar särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd.

"Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd enligt detta kapitel skall det, utom i det fall som avses i 1,2,3 eller 4 § särskilt beaktas om den sökande gjort sig skyldig till brottslighet eller brottslighet i förening med annan misskötsamhet", 5 kap, 17 §, 1 st. 

Om asylsökande får gratis mat och uppehälle samt 24 kr/dag av staten och sedan missköter sig i form av sexuella trakasserier bör de inte få stanna kvar i landet längre och det helt utan rasistiska motiv. Möjligen kan någon fråga sig, varför vi inte skulle kasta ut svenskar som begår sexuella brott. Emellertid bör dessa svenska människor, placerade under en form av svenskt familjärt och/eller samhälleligt ansvar, om än det blivit misslyckat, bli mer berättigade att stanna i landet eftersom de blev födda här. Dock blir det troligen som i alla övriga sexualmål en rättslig fråga att kunna bevisa när det kommer till sexualbrott och en kostnad att utreda vare sig det handlar om asylsökande eller svenskar.