Translate

torsdag 26 januari 2017

Trendig design kopplat till sexuella preferenser

- Hur kan du svära när du annars ser så feminin ut, sade mannen i baren som diskuterade med mig och min före detta sambo och fnyste en aning föraktfullt. Du som bär så feminina kläder.

Mannen såg annars ut att ha ett större attraherande intresse för min dåvarande sambo, som vissa utseendemässigt liknande vid Mikael Persbrandt. Även om min dåvarande sambo låg långt bort från den åtminstone utåt macho-liknande approach som Persbrandt haft i media med sitt lite överlägsna hånfulla leende. Min dåvarande sambo tillhörde dem som nästan var på gränsen att vara för snäll, så den dagen han sade ifrån tyckte jag han gjorde fullkomligt rätt.

Kläder och kön är annars starkt förknippat med vår identitet. Något jag tror många kan söka efter på olika sätt när vi växer upp. Vissa adopterade kan som exempel känna behov av att söka fram sina rötter genom sina biologiska föräldrar, för att kanske förstå sig själva bättre. Andra kan vilja lära känna sina egna eller hos vissa den andra mer eller mindre frånvarande föräldern för att söka förstå mer.

Yin och Yang, kvinnligt och manligt, svart och vitt, starkt och svagt, allt blandat i olika delar, så det ibland väger över mer åt ena hållet, än att alltid bli perfekt balanserat hos oss människor.

Denna vecka är det annars Fashion Week Stockholm, där ”No Gender-trenden” sägs blivit så stort, så att prata om könsfördelat mode börjat kännas förlegat, enligt bland annat Ana Londano, som tillsammans med syskonet Pablo Londano driver ”This is Sweden”. No Gender mode har annars varit vanligt inom Hiphop. Personligen är jag nog en aning konservativ när det gäller mode-preferenser och har aldrig attraheras till män som ser feminina ut. Kan modet möjligen påverkas av de sexuella preferenser som designern själv haft.

En manlig vän funderade en gång för länge sedan om inte det väldigt smala modet hos kvinnor, som kunde ses hos modeller tidigare påverkats av att så många designers var homosexuella vilka faktiskt i gemen föredrar manliga kroppar utan bröst, kurvor och breda höfter. De flesta känner till flera framgångsrika designers som inte är heterosexuella som Karl Lagerfelt, Calvin Klein, Marc Jacobs och Yves Saint Laurent, vilka inte heller direkt blivit diskriminerade som de ältats om under mer än tjugo år att alla från den gruppen ska vara.

Är designers idag kanske mer bisexuella, så för dem har varken en feminin eller maskulin klädsel någon som helst betydelse. Det kanske kan låta provocerande för vissa. Annars är det vanligt att motsatser dras till varandra. Vi söker egenskaper som den andra saknar. Även om vissa hävdar att lika barn leka bäst, så kanske det är mer ett narcissistiskt val att söka en partner med sig själv som förebild, som Andrzej Werbart, psykoanalytiker och professor i klinisk psykologi uttryckt det hela.

Nedan syns den androgyna modellen Rain Dove som beskriver hur hon påverkats av No-Gender trenden på Catwalken i New York.



1 kommentar:

  1. "Fröken som ser så rar ut" är en replik i en gammal sketch. Meningen fortsätter "kan väl göra
    något litet för Holland".

    Detta apropå förutfattade meningar grundat på s k look ...

    Det där om designers preferenser har jag också hört och varför inte. Eftersom ingenting
    s a s fördelar sig jämnt av naturen kommer vi alltid att ha överrepresentation av olika
    företeelser här och var.

    SvaraRadera