Populismens popularitet, slöjor och frihet

Jobba som träningsinstruktör kan nog många gånger ge samma känsla som att blogga. Vi ger järnet, står ofta helt ensamma, visar upp oss, berättar, ibland öppnar upp, står ibland nästan på huvudet och i bästa fall underhåller vi en och annan samtidigt som den största reaktionen på sin höjd kan bli ett snabbt tystlåtet leende som vi ändå inte ser. 

Vi drivs troligen av samma kreativa motivation. Instruktörerna lär sig sina kombinationer inför olika musikstycken och pauser, medan bloggaren läser in sig, funderar och får till sina texter kanske med ett passande avslutande musikstycke. Bloggare är idag annars ett relativt omodernt, utdöende släkte och mindre vanligt kommunikationsinstrument, när folk hellre lyssnar på ett Youtubeklipp, där det förekommer minsta möjliga krav på läsning.

Nu syns mer alla videobloggande 25-åringar på rad när man går in på Youtube. Tidigare skrev bloggarna om och mot varandras inlägg i ett försök att debattera, nu sitter istället vissa och spelar in filmer, där de hatar vissa andra videobloggare.

Till och med kvällstidningarna har dubbat sina texter, för folk orkar inte läsa ända ned, så bara du går in på en artikel, spelas texten upp trots att du föredrar att läsa på egen hand i lugn och ro.

Nu var det dock inte den tysta reaktionen på bloggandet eller de nya videobloggarna jag tänkte skriva om, utan det helt andra ämnet, populismen som jag anser blivit ett missbrukat begrepp. Det tycks som om alla som funderar kring t ex islam, slöja eller invandring är populister.

Det är som om vissa ämnen inte får tas upp, utan att du tillhör populisterna. Enligt uppslagsverket NE:se står populismen för "rörelse eller ideologi som vädjar till ”folket” som grupp oberoende av någon social klass." Folket ska i sin tur vara nedtryckt av en elit.

Andres Mildner på Sydsvenskan frågar sig vem som är populist och berättar att det enligt Moffitt finns tre fundament i den moderna populismen:

1) För det första vädjar populister till ”folket” och ställer deras intressen mot ”elitens”, ”etablissemangets” eller ”systemets”. 

I det fallet kan populister valfritt sätta "Någon Annan" som måltavla (exempelvis flyktingar, invandrare eller minoritetsgrupper), dock menar Moffitt – dessa Andra är alltid på något sätt länkade med ”eliten”. Med andra ord: det är ”eliten” som har öppnat dörrarna för den invandring som sedan hotar folket.

2) Populister spelar på dåligt uppförande. Retoriken är tuff, ord och uttryck som andra politiker inte skulle använda flödar fritt. Donald Trump har t ex nämnt att han är en vanlig kille i ett omklädningsrum som försvar för att han menade han kunde ta vilken kvinna som helst mellan benen.

Det finns även en videobloggare som kallar sig "Angry Foreigner", som har ett språkbruk och en mobbningskaraktär som påvisar en ganska rutten troligen mer förklarande en starkt omogen själ som tycks vara någon form av lobbyist åt en igenkännande politisk grupp. Är det dock en man som svär och slänger med könsord, så tycks det vara helt ok och mycket uppskattat från den här lobby-gruppen.

3) Det tredje fundamentet i den moderna populismen innebär att populister spelar på känslan av att vi hotas av diverse kriser. Men de försöker också framkalla kriser, sammanbrott eller förstärka känslan av hot. 

I Sverige har vi åtta partier där fyra är borgerliga (L,C,M och KD) medan (S),(V) och (MP) tillhör den vänsterinriktade rödgröna blandningen samt ett som av flera kallas för ett högerpopulistiskt parti (SD). 

I det sista partiet som av förklarliga skäl av många ifrågasätts mycket baserat på dess bakgrund från nazismen, finns det dock frågor som är högst aktuella för alla människor i Sverige idag, eftersom så många berörs av den. Det är ett av de förbjudna politiska områdena nämligen invandring, vilket ofta tas för att någon är populist eller ibland rasist, om den kan se att invandringen i viss mån initialt kan skapa problem även om det givetvis är synd om alla som verkligen behöver fly utan ekonomiska motiv. 

Det andra området som även tycks vara tabu är slöja, som nästan på ett larvigt sätt ska blir upplyft

Bild från Sveriges radio

både i demonstrationer och på bild och bäras av kvinnor idag som inte annars bär slöja, som en kvinnlig rättighet när det istället handlar om begränsande klädsel som på ett diskriminerande sätt begränsar en kvinna i sin vardag. 

Minns när jag och en annan väninna var hemma hos en gemensam vän som konverterat till islam och nyligen fått barn. Jag hade med mig kameran och minns att hon inte ville bli fotograferad utan sin slöja på sig. Den här kvinnan är annars svensk, blond och född i Norrland. 

Möjligen är jag istället extrem i min känsla för frihet, då jag aldrig någonsin skulle klä mig begränsande för att behaga någon man, som det från grunden handlar om. De flesta svenska kvinnor som konverterat till Islam har som jag förstått mött en muslimsk man och vad jag läst har ingen konverterat före de mött denna man. 

Har svårt att tro att någon kvinna plötsligt får en uppenbarelse, en aha-upplevelse av att känna Allah i bröstet och springa och köpa en slöja och dölja allt sitt hår. Det finns väl inte heller något i koranen som direkt säger att kvinnan ska dölja håret utan det är barmen, där dock en slöja ska fästas på huvudet. Något som beskrivs lite längre ner.

Samtidigt finns det en hederskultur från länder som t ex  Iran, där kvinnor själva menar att de inte kan vistas utomhus sent, det finns samlingsplatser och caféer, där endast män får vistas. Direkt tillbaka till stenåldern. Kvinnan är en mans egendom och får inte synas eller höras offentligt. Kan inte se hur feministerna kan vrida detta till att det är något vi ska höja rösterna för och backa upp. Det verkar inte klokt. Jag har snarare öppnat upp mer som motståndare när jag ser hur det lobbas för döljande huvudbonader för kvinnor.  

Idag läste jag artikeln, "Högerns Farliga hand" i Dagens Nyheter där Jan-Werner Muller, professor i statsvetenskap vid Princeton menar att,

 "Vi måste hålla ett öga på inte bara de populistiska partierna utan även de traditionella konservativa eller kristna partierna som kan omvandlas i populistisk riktning". 

Det jag upplever är att alla som inte är vänsterinriktade politiskt idag, på något sätt blir benämnda som populister. Även sådana som inte ser något fel i att fundera eller diskutera kring konsekvenserna av att ta emot allt för många invandrare när inte ens svenska ungdomar före invandringen på ett enkelt sätt kunde få en bostad, om de inte begåvats med mycket rika föräldrar. Likaså för oss som har mycket svårt att se att Islam på något sätt är, eller kan bli en jämställd religion.

Jag är på intet sätt någon religionsforskare, däremot kritiserar tydligen exempelvis även den socialdemokratiske politikern Nalin Pekgul som ska vara en progressiv muslim och feminist andra moderata muslimer för att inte ta tillräckligt tydlig ställning mot fundamentalism och antisionism. Hon menar att Mohammed skulle ha kämpat för att ge muslimska kvinnor mer jämställdhet idag om han levat.

Det är väl ändå bara att konstatera att där finns ingen riktig jämställdhet inom Islam. Oavsett om vi tror på en gud eller någon Mohammed, eller ingenting, så ska det finnas lika rättigheter, skyldigheter, och möjligheter för bägge könen på lika villkor och en rättighet kan det knappast handla om när kvinnor i vissa länder får fängelse om de inte bär slöja.

Marjan, en iransk kvinna tog av sig slöjan efter 33 år när hon kom till Sverige, efter mardrömmar om att hon måste skyla sig, så ingen såg henne. I Iran kan kvinnor få fängelse upp till 2 månader om de inte bär slöja, så när vissa kvinnor i Sverige och USA backar upp det förtrycket har jag mycket svårt att förstå det.

I artikel 139 från den iranska strafflagen står följande:

"kvinnor som förekommer i offentliga stråk utan den islamiska täckningen omfattas av 10 dagar till två månaders fängelse."

Givetvis går det inte förbjuda täckande klädsel i lag, däremot är det knappast något att uppmuntra.

Nedan återges en översättning om vad Koranen säger om slöjan:

"Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mera av sina behag än vad som [anständigtvis] kan vara synligt; låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen. Och de skall inte låta sina behag skymta inför andra än sin make, sin fader, sin svärfader, sina söner, sin makes söner, sina bröder, sina brorssöner, sina systersöner, närstående kvinnor, dem som de rättmätigt besitter och sådana manliga tjänare, som inte längre känner begär efter kvinnor, eller barn som ännu inte har begrepp om kvinnlig nakenhet. Och låt dem inte gå med svajande gång för att dra uppmärksamheten till sina dolda behag. Troende! Vänd er till Gud i ånger [över era fel och synder]; kanske skall det gå er väl i händer!¹

De ytterligare kraven för kvinnan, i att dölja hennes naturliga skönhet, beror på att hon har ett större behov av integritet. Förutom i sällskap med nära släktingar måste kvinnan täcka hela kroppen med löst sittande klädesplagg, ansiktet och händerna undantagna.
I Koranen kan vi läsa varför Gud har föreskrivit dessa särskilda regler – som att bära slöja – för kvinnan:
Profet! Säg till dina hustrur och dina döttrar – och till [alla] troende kvinnor – att de [utanför hemmet] noga sveper om sig sina ytterplagg; på så sätt blir de lättare igenkända [som anständiga kvinnor] och undgår att bli ofredade. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.²

Källor:
al-Jumah, Discover Islam. www.islamhouse.com; Muhammed Knut Bernström (2000), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius"

Det jag kan uppleva som en aning skrämmande och väldigt bakåtsträvande är att jag med andra kvinnor kan riskera vår kulturella frihet och vår säkerhet, av att behöva ta hänsyn till andras kultur och religion och det är inget jag tänker ställa mig bakom och stötta. Däremot kan jag känna stark sympati när jag ser en kvinna med slöja, som jag senast såg när jag i frihet och löst hår joggade förbi ett flyktingboende för ett par veckor sedan.

Jag skulle inte hindra någon kvinna att bära hur mycket siden och döljande slöjor hon önskar, däremot är den kultur som hindrar min och andras kvinnors frihet, som vill fortsätta leva som vanligt i trygghet inget som får mig  att ställa mig upp hojtande på barrikaderna om det motsatta.

I en kontrast till påtvingande slöjor och dylikt framförs nedan Björn Afzelius låt, Sång till friheten, genom en cover av Marie Jakobsson tillsammans med pianisten Kimmo Tuomaala.