 |
| Ante-jante och anti-paria |
Bland annat ringde en man in och var ganska nedlåtande och blev aggressiv och sade, att Alexandra inte förstod restaurangverksamheten. Även någon kvinna ringde enträget och upprört och sade, att det här måste hon få tala ut om kring barnen.
Igår kunde jag läsa en artikel av Amanda Björkman, att Alexandra Pascalidous nu gett upp och fått nog av allt hot och hat. Min tolkning av hatet mot henne är troligen, att människor tror hon har sådan makt, att hon bör göra mer för dem i den positionen. Makten är i sådant fall att hon har en möjlighet att få synas och höras och därmed kan vara andras röster.
När dock trakasserier kommer från anonyma på nätet, mot privata kvinnor och även försöker förstöra deras försörjning, eftersom vi haft fräckheten till egna åsikter i kommentarfälten, eller inte accepterar påhopp, dataintrång, kränkningar, förtal av stalkande anonyma hittepåsignaturer, som därför med deras omvända logik, anser att den som utsatts för brotten och trakasserierna och nämner dessa, bör trakasseras ännu mer, ty det är enklare att vända sin egen skuld mot den andra. Dessutom riskeras deras egen ideologi av att sanningen kan komma fram och de agerar verkligen som en sekt.
Dessa män påstår att kvinnor är "paria" "rabiata" kommer med "personliga påhopp" för att de har egna åsikter, eller svarar på påhopp, tilltal och inte accepterar kränkningar från någon. Många av dessa anonyma män håller till på forumet, Dagens Juridk, så vi får hoppas att de juristbyråer jag har kontakt med i mitt arbete inte har något med dessa människor att göra, som tycker att kvinnor som yttrar sina åsikter är "paria" och "rabiata", eller sprider lögner, förtal och i grupp kränker och mobbar andra i kommentarsfälten för att de inte accepterat brott som hänt.
Therese Enarsson, jur.dr.och lektor vid Umeå universitet har skrivit en ganska allmängiltig artikel kring näthat, "Det finns risk för en övertro på lagstiftning när det gäller näthat”
Jag tror inte heller lagen kan bättras, däremot det polisiära engagemanget att reda upp nätbrott. Idag tycks polis endast stå och titta. Min första kommentar under den artikeln riktades inte mot någon specifik individ utan löd, efter min erfarenhet på nätet, enligt nedan kring anonymiteten:
"Jag tycker anonymitet uttalat med en koppling till åsiktsfrihet endast är ett uttryck för mänsklighetens bristande civilkurage. Och vore det endast uttryck för åsikter och inte ofta grovt förtal bakom dolda ansikten mot icke anonyma, så hade det skapat viss sympati. Nu förtalas och kränks både enskilda personer och småföretagare på Flashback och diverse dylika träskforum, utan möjlighet till upprättelse eller att få bort texter. Till och med döda förtalas. Anonymitet kopplat till åsiktsfrihet är bara ett romantiserat begrepp. Det råder dock ofta kausalitet mellan anonymitet och ärekränkning."
Därefter kommer en suspekt signatur som kallar sig för "fd Hovrättsassessor" vars trovärdighet och juridiska förmåga känns torftig, som tidigare hoppat på mig i andra inlägg och haft synpunkter på min enligt honom, påstått bristande trevlighet och ska svara på kommentaren, som inte ens var riktad mot honom. Han säger utan fog att jag ska vara "sansad", vilket jag anser är totalt obefogat. Det är inte heller synonymt att brista i sans när en kvinna säger emot en man i mitten på 2000-talet. Dock poppar ofta dessa anonyma, otrevliga elaka män upp, om en kvinna har åsikter på nätet.
Sedan fortsätter det med ena påhoppet efter det andra, av en provocerande anonym imbecill manlig enerverande signatur kallad "Fredrik 1" som lögnaktigt påstår att jag far med personliga påhopp och ska lägga sig i diskussionen med Hovrättsassessorn, som han ska backa upp.
Behöver en domare uppbackning av en anonym signatur i sin juridiska kunskap, om han nu hade en sådan, gentemot mig utan full juridisk utbildning? Jag tror inte någon behöver googla fram fakta kring juridik om den har en färdig utbildning, vilket han hänvisade till.
Dessa män i den så kallade debatten kring anonymitet, där som vanligt alla tyckte lika där anonymitet var det som gällde, ty hur skulle de annars kunna fortsätta hoppa på kvinnor i kommentarsfälten som mig, om de inte ryggradslöst fick vara anonyma. Dessa mäns främsta egenskap är att skapa konflikter och hat genom sin enormt stora falskhet.
Sverigedemokraterna/Jämställdisterna, som värvar medlemmar och lobbar via anonyma politiska aktivister på nätet i likhet med Putins nätkrigare lyser i sin närvaro och stora falskhet. Och det är väldigt svårt att förstå, hur människor överhuvudtaget köpt deras koncept och kan få förtroende för dessa anonyma individer.
I verkligheten vill vi kunna se en människa i ögonen för att känna tillit. Anonyma människor på nätet sitter bakom flera olika signaturer och döljer sina IP-nummer med olika tekniska hjälpmedel. De kan sedan enkelt visa upp olika politiska charader i kommentarsfälten bakom olika signaturer, så mer naiva människor köper deras spel, samtidigt som de i grupp smutskastar individen som sett igenom dem.
Det är inte svårt att tappa tron på mänskligheten och enligt min prognos kommer inga människor med förtroende hålla till eller diskutera där i framtiden.
Jag skulle hellre rekommendera den kriminalpolitiska thrillern, Bakom Dolda Ansikten, med en del utdrag här, och här samt recension.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar