Jag har läst en del av Eksvärds böcker bland annat Vardagsmakt och gick även på en av hennes föreläsningar. Hon gick ofta tidigare ut med att hon blev "klappad på huvudet" för att hon var en yngre kvinna. Nu när jag passerat "yngre kvinna", så kan jag informera om att det är en myt att yngre kvinnor alltid har det sämre. Istället fick vi ofta mer hjälp som yngre kvinnor mestadels av män faktiskt. En yngre kvinna är inget handikapp. Tvärtom. Även om det krävdes vissa duckningar och styrningar från vissa individer.
Vi kan dock se att även media köpt paketet att yngre kvinnor behöver lyftas upp mer än yngre män. Varför ska yngre kvinnor lyftas upp, som har kortare livserfarenhet knappt flyttat hemifrån och som fortfarande är tonåringar? Det är larvigt! Se bland annat på Zara Larsson som får sitta som "sommarvärd i P1", lyfts upp i större tidningar, där de får föra fram sina "budskap" om att alla män är dumma och kvinnor förtryckta. Är hon förtryckt? Hur lång erfarenhet har hon? Jag menar inte alls att yngre killar istället skulle lyftas upp. Kan dock tycka att individen på en sådan position ändå bör förtjänas av några fler hundår, än att ha suttit på nätet och skrivit ilskna kommentarer om män.
Eksvärds föreläsning var inte alls min grej, eftersom det var ungefär,
- Vänd er nu mot er granne och fråga honom vad han tycker om ditten och datten ..
Som sagt inte alls min typ av pedagogiskt "Cup of Tea". Grupparbeten, gruppövningar och allt sådant är inget som jag någonsin funnit tillfredsställelse med i studiesammanhang. Tyvärr något som alla idag får genomlida ännu mer, eftersom det tycks vara något som är mer regel, än undantag på högskolor och universitet idag, vilket ofta leder till att vissa åker snålskjuts på andra. Alla människor passar inte att arbeta på ett sådant sätt. Alla vill inte heller bo i kollektiv. I övrigt tycker jag mestadels Elaine Eksvärd är en cool föreläsare med skinn på näsan.
Något som även saknas idag, när det gäller förekommande härskarteknik och bemötandet av sådant, är hur det ska bemötas på Internet, som är en väldig vanlig social plattform för många idag. Hur bemöter man nedlåtande, förtalsfulla och falska insinuationer samt skrivna kommentarer mot sig på nätet?
Det svaret har ännu ingen formulerat i någon typ av lärobok.
Annars lånade jag nedan seriestrip av Dagens Nyheter den 24 juli med Kapten Klara av Johan Wanloo, som jag tyckte var ganska lustig i sin överdrivna beskrivning av att allt måste vara tråkigt, så låt oss sprida ut att allt är tråkigt, så alla känner sig uttråkade precis som vi är idag.
Dessutom finns det andra som på liknande sätt som "tråkighetensvännerna" ovan, av någon anledning känner sig manade att sprida ut att det finns ett "kvinnohat". Vi känner oss hatade, så låt oss sprida ut att alla kvinnor bör känna sig hatade, vilket även det är en väldig överdriven generell svart bild av verkligheten med massor av negativa energier.
Frågan är vad syftet är med det budskapet? Om vi ponerar att vi står som lärare i en skolklass i lågstadiet och öppnar upp med välkomna hit till skolan och som alla vet ses alla flickor som lägre värderade än alla pojkar här, så slipper vi fundera mer över den saken!
Har det falska budskapet något gott i sig överhuvudtaget? Vad leder ett sådant budskap till för många yngre kvinnor och yngre män? Högst sannolikt till förväntningar om, att kvinnorna kommer ses som lägre värderade av andra och männen tror att kvinnorna är lägre värderade, trots att så inte alltid är fallet. Är det något bra? - Nej verkligen inte. Kan det kanske handla om projektion? Egentligen är det vissa kvinnor som hatar män och projicerar istället ut att män hatar kvinnor?
Vi får avsluta med Stevie Wonder:s - Isn´t She Lovely för dem som möjligen av någon anledning känner sig hatade.
