Translate

fredag 18 september 2015

Förtal och lågmärkeshandlingar


Läste kort om en flicka i 16-års åldern på Dagens Juridik, som öppnade ett konto i någon annan flickas namn och skrev kränkande saker om sig själv genom klasskompisens namn i syfte att få klasskompisen i dålig dager.

16-åringen dömdes för förtal. Det ger ändå en viss förståelse när tonåringar sysslar med den typen av lågmärken. Det är svårare att svälja när det handlar om medelålders människor, flera med barn, som utför exakt samma falska simpla handlingar på Internet. Helst ryggradslöst anonymt.

Själv har jag sett anonyma hittepåsignaturer skriva idiotiska saker och sedan kommer någon annan anonym och påstår att kommentarerna skulle komma från mig. Jag tror det förekommer lobbyister vars uppgift är att smutskasta andra på nätet.

Det har bland annat skett på ett forum som består av "Jämställdister" och en och annan sverigedemokrat. Den gruppen beskrivs mer här. En grupp som samtidigt sitter och lobbar för att det är synd om män, att våldtäkter påstås vara en förekommande överdrift i samhället och sympatiserar med enstaka som sprider pedofilvänliga åsikter.

Det media borde skriva mer om är bristen på vuxna förebilder på nätet, eftersom så många föräldrar tyvärr hänger på Flashback eller i kommentarsfält där de förtalar människor för fullt. I det perspektivet är det kanske inte så konstigt att vissa tonåringar beter sig som de gör. De har faktiskt inte själva valt sina föräldrar och visar föräldrarna sig vara usla förebilder, borde det vara en förmildrande omständighet, om inte juridiskt åtminstone moraliskt.

torsdag 10 september 2015

Politik i ett rättssystem är fel


Många inlämningsuppgifter, rättsfall, lagar, seminarium och föreläsningar utan egentlig tid att hinna läsa in sig. En liten nackdel om du ska jobba samtidigt. Om dygnet haft 12 timmar mer hade det varit välkommet. Igår eftermiddag berättade vår föreläsare under ett seminarium, om en middag kvällen före med jurister, där diskussionen hade blivit ganska stormig av oeniga röster.

Det hade vad jag förstått handlat om huruvida politiken får styra över lagarna, om det berör moral eller uppfattad rättvisa. Han menade, att politiken aldrig kan stå över samhällets rättsordning, för då får vi ett land som Ryssland.

Vår föreläsare exemplifierade hur veterinärprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala hade diskriminerat en grupp kvinnor som hade högsta betyg för att gynna en grupp män  med sämre betyg. Männen hade endast kommit in baserat på sitt kön.

SLU har Sveriges enda veterinärutbildning. Det krävs högsta betyg eller omdöme för att komma i fråga för antagning. SLU bestämde med stöd av högskoleförordningen, att när två eller flera som hade lika meritvärde skulle skiljekriteriet, "underrepresenterat kön" tillämpas.

I det här fallet var kvinnor överrepresenterade på veterinärskolan och fick därför stiga åt sidan. Under åren 2006 och 2007 blev resultatet att samtliga platser antagna blev män. Urvalet skedde dock genom en typ av lottning, som medförde att kvinnorna missgynnades. Andelen manliga sökande till veterinärprogrammet åren 2006 och 2007 var cirka 15 procent. Mannen gavs därför 85 procents chans att vinna lottningen mot kvinnan. Den som fick platsen ströks från listan och förfarandet upprepades tills alla utbildningsplatser var tillsatta.

Käranden - de kvinnliga gruppmedlemmarna med högsta omdöme som inte blev antagna utan slutade på reservplats väckte talan mot svaranden - Staten och justitiekanslern. Mål nummer: T-3552-09

Tingsrätten i Uppsala gjorde år 2009 följande bedömning:

"Förfarandet har haft mycket liten inverkan på jämställdheten såväl inom utbildningen som på arbetsmarknaden och har utgjort en avsevärt ingripande åtgärd mot de diskriminerade personerna. Under dessa förhållanden kan den i målet aktuella diskrimineringen inte anses utgöra sådan positiv särbehandling som är tillåten enligt artikel 141.4 i EG-fördraget och artikel 2.8 i likabehandlingsdirektivet. Den har därmed stått i strid med diskrimineringsförbudet i 7 § likabehandlingslagen."

De diskriminerade kvinnorna gavs 35 000 kronor vardera. Sveriges Lantbruksuniversitet ska trots skadeståndet ändå sagt sig fortsätta sin icke positiva särbehandling kommande år och var beredda att betala skadestånd om det skulle dömas igen. Vår föreläsare menade att regeringen borde gått in och bytt ut styrelsen eller skolan, när de bryter mot lagen, för annars får vi ett samhälle där politiken tar över lagarna och ett samhälle i kaos, om tillräckligt många tycker olika. Han kan nog ha en poäng där.

Sedan årsskiftet har vi fått en ny diskrimineringslag som kan straffa skolorna om de diskriminerar handikappade eller elever med särskilda behov. Det ska redan vara 500 anmälningar mot skolor för brister i särskilt stöd. Det är en annan typ av olika behandling, dock en diskriminering. I det här fallet handlar det även om hur resursfördelning till skolorna ser ut. Kan tänka mig att det kan vara svårt att alltid få fram speciallärare och specialundervisning utan tillräckligt många lärare eller specialutbildade sådana.




lördag 29 augusti 2015

Från depp till eufori med Lundell

Igår hade jag en dag där träningen mer gav upphov till stark irritation, över instruktörens pladdriga tal som försökte ge motivation, mer än vettiga instruktioner. Inte heller inföll sig känslan efteråt med någon endorfinkick som ibland kan infinna sig efter ett bra pass.

Under eftermiddagen ville inte heller arbetslusten nå mig och trots att Ulf Lundell skulle spela på Gröna Lund hade jag mer en känsla av att sitta hemma och känna meningslöshetens filt omsluta mig i full deppighet. Min inre coach sade dock till mig att rycka upp mig och gå ändå.

Ulf Lundell- Gröna Lund 28 augusti 2015
När jag hastade ner för trapporna från Mosebacke och såg vyn över vårt vackra Stockholm medan den milda indiansommaren blåste lätt mot ansiktet började sinnesstämningen ändras. Trots min tidigare inre bild av att behöva stå i en lång tröttsam kö var jag strax på båten, ute på däck gungade vi snart fram och skar fåror i vattnet medan vi fördes ut mot djurgården.

När jag steg av vid kajen var klockan strax nitton och inte heller kön in mot Gröna Lund och spelningen var speciellt lång den heller, trots den tidigare negativa inre promemorian.

Spelningen började klockan 20,00. Jag lunkade sakta runt och köpte mig en glass för att sedan ta mig en bra plats snett framför scenen och invänta vår svenska kulturfigur Ulf Lundell som säkert varit en form av fadersfigur för många unga män och som han själv sade,
- Många av er var säkert inte födda när jag var ung och idag är det mycket som var förr med mig.


Strax kom en man med kamera utrustning och ställde sig strax bredvid som omedvetet höll mig sällskap i väntan på framträdandet medan även han åt någon form av Fast food i pappkartong. Lundell började spela i tid och lät inte publiken vänta.

Många försökte tränga sig framför och en viss alkohol-odör blandades med doften av sockervadd. Min tidigare nedstämdhet hade bytts ut mot en känsla av säkerhet. Jag blev tvungen att säga till ett par män där den ena hade rakad skalle och hans lika salongsberusade vän som var två huvuden längre, att vänligen flytta på sig för de hade trängt in sig före mig och ställt sig rätt framför min utsikt.

Med visst motstånd och muttrande flyttade de ändå sig åt sidan, när jag sade att man ändå kunde visa lite hänsyn. Vissa är som stora buffande hundar som behöver lite regler. Ulf Lundell var på gott humör och bytte ut sina gitarrer tre gånger under konserten som varade över två timmar. Vi fick även höra en del munspel av honom. Han bidrog även med vissa politiska preferenser där han menade att de nya marknadsliberalerna var romantiker. Han menade med fog att bostadsmarknaden var dålig och exemplifierade med att någon kunde få ställa upp på sex för att få tak över huvudet hos någon man. Källa okänd även om det dock inte låter helt osannolikt.

Testosteron- och promillefyllda hjärnceller skapade ibland ett plötsligt kaos bakom ryggen, där näven inte var långt borta och blixtarna for från ögon som satt ovanför orakade kinder, när någon blivit bort puttad av att en annan som hade trängde sig in i vimlet. Även någon flamsig nonchalant överförfriskad 25-åring blondin tyckte hon kunde tränga sig framför och blev kallad för  kärring av en man, när hon ställt sig framför honom och hans sällskap. Vi fick höra låtar som bland annat, Jag vill ha Dej, Kär och galen, Evangeline, Sextiosju, sextiosju och en Förlorad värld.

När Ulf Lundell spelat halva sitt extra nummer var klockan 22,05 och jag tog mig nöjd ut för att hinna med färjan som kom 22,15. Ute på däck såg vi ut mot en mörkare himmel när vi gled förbi vackra stora förankrade segelbåtar, med en stor fullmåne som lyste ner på oss små människor. När vi närmade oss skeppsbron skrek en vakt på övre däck att släppa grinden som snart skulle öppnas, vilket fick en manlig medelålders berusad grupp från Lundell publiken, att med stor glädje sjunga i falsett, - Släpp grindarna loss det är vår!

Ulf Lundells poetiska låt, Gå upp på klippan, speglar annars ett andligt alternativ och ger troligen en vackrare fortsättning i jämförelse med festandet.


onsdag 26 augusti 2015

Kräftor, fest och skvaller från Rosendals Värdshus

Söndagarna ska vara restaurangbranschens festdag i veckan. Jag blev inviterad till en kräftfest hos en gammal klasskompis sedan högstadiet förra veckan, som jag gick på i söndags. Hon och jag hade inte setts på minst 20 år förutom på Facebook. Vi hade ingått i en grupp tjejer som var ganska stökiga, skoltrötta och pratiga. Hon hade efter gymnasiet bott i Italien och arbetat som modell, blivit kvar och stadgat sig som hemmafru i landet. Därefter kommit hem till Sverige igen och träffat sin nya man och de hade drivit ett bolag tillsammans. Festen skulle börja redan vid 16,00 och jag kom fram någon kvart senare till den vackra gröna kullen, där solstolar stod utvikta och på ett bord utanför stod champagneflaskor på rad utanför Rosendals värdshus.

Jag var bland de första och ingen Anneli syntes till som var den enda jag kände bland de inbjudna. Det är intressant med vissa människor och hur öppna de är för nya individer. Ett par väninnor i 50-års åldern stod vid glasen och jag presenterade mig som sig bör. De tittade på mig och hälsade ganska avmätt för att sedan snabbt vända sig om från mig, vilket var ett ganska ovanligt otrevligt och märkligt beteende. Naturligtvis struntade jag i dem. Snart kom en grupp med en kvinna och tre män, som i likhet med mig uppfostrat hälsade dock på mig. De satte sig utanför vid bordet där jag satt. Ett par gulliga killar i sällskapet var väldigt lyhörda och drog in mig i deras grupp, som visade sig vara en arbetsgrupp från en restaurang på Strandvägen. Våra glas blev påfyllda hela tiden av ena värdinnan, dock inte glasen hos de sura väninnorna. Synden straffar sig själv kanske.

Johan Wahlström i bakgrunden kunde sjunga
Min gamla klasskompis kom snart med sin man, sonen på tio år och den lösa hunden springande i släptåg, hälsade glatt till höger och vänster och nämnde snabbt att de blivit lite försenade. Vid den tidpunkten var alla ganska angenämt loja av bubbel och solen som lyste ännu vid 17.00. Jag blev sedan placerad bredvid min gamla väninna och hennes närmaste. Det bjöds på kantarelltoast, kräftor, sallad, bröd och paj.

De var öl, vin och nubbe med snapsvisor. De som hördes allra mest var dock en grupp från Dramaten, som hade egna långa snapsvisor som sjöngs med höga klara stämmor. Därefter var det frågelek och den som hörde mest emellanåt från Dramaten-gruppen var Johan Wahlström känd bland annat från serien Parlamentet. Han hördes och syntes lika mycket och på nästan samma sätt privat som på TV.

Förutom lite sorgmodiga samtal med en annan kvinna kring problem och ensamhet, som lätt smälter fram efter ett par glas, så dansades det glatt på slutet. Måndagen blev en väldigt trött dag och kanske var det kräftorna som gav någon form av allergikänning, som jag faktiskt fick diagnostiserat i januari av en allergidoktor, som möjligen medförde den matta känslan och inte alls alkoholen. Åtminstone låter det mer sunt.


lördag 22 augusti 2015

50 piskrapp per vecka

Idag fredag har den 31-åriga bloggaren Raif Badawi i Jeddah, Saudiarabien fått ytterligare 50 piskrapp, om det inte sköts upp av medicinska skäl som föregående vecka.

Han har redan fått 50 piskrapp en tidigare vecka, vilket sannolikt gav enorma skador. Han sitter fängslad under usla förhållanden sedan 17 juni 2012.

 Hans fru kämpar för att frige den dödsdömda mannen, som endast uttryckt sina tankar från sin blogg/webbsida kring religionen Islam. Hans webbsida, "Saudi Arabian Liberals" har fått en stödsida på facebook.

Hans öppna tankar har tolkats som ett angrepp mot profeten Muhammed och medfört den långsamma dödsdomen. Flera organisationer och miljontals människor har skrivit under protestlistor för att fria Raif Badawi. Han har under sin fångenskap nominerats till flera belöningar, bland annat Nobels fredspris, för friheten att få uttrycka sina åsikter.















söndag 16 augusti 2015

Varför är barnpornografilagstiftningen bristande?

Jag läste en debatt artikel av Maria Abrahamsson (M) i gårdagens Dagens Nyheter, där hon menar att lagarna om barnpornografi måste få en uppstramning och att dessa i vissa avseenden var ett skämt.

En grundläggande brist ska enligt Maria Abrahamsson vara att det inte finns någon egentlig definition av begreppet pornografi,
"Det ger utrymme för hur många uppfattningar som helst om vad som är och inte är pornografi i allmänhet och barnpornografi i synnerhet." 

Denna så kallade brist ska enligt Abrahamsson ge grund för en olikartad praxis och rättsosäkerhet.

Nationalencyklopedin beskriver begreppet enligt följande,

"Pornografi (av grekiska πόρνη, pórnē, prostituerad, och γραφíα, graphía, skrivet material) är sexuella skildringar med syfte att underhålla och väcka lust.".

I min värld behövs inga komplicerade definitioner på begreppet pornografi eller barnpornografi, för att förstå vad som inte hör ihop med barn eller ska framställas genom barn. 


Vidare ger Abrahamsson möjligen i syfte att förminska en pedagogisk förklaring, till vad som är moraliskt lämpligt, när det kommer till nakna barn, ett exempel på vad Juristen Cecilia Wallin Carlsson ska ha sagt i en intervju i Svensk Polis (10/2009), att hon för att värdera vad som är barnpornografi använder sig av "kylskåpstestet".

Detta ska enkelt ha utförts så att Cecilia Wallin Carlsson satt upp en viss bild på ett naket barn på kylskåpet och känner hon sig inte bekväm med detta så ska det varit barnpornografi. Hon arbetar annars med att utreda dokumenterade sexuella övergrepp mot barn.
 

Jag har svårt att se att det finns någon hälsosam grund i Abrahamssons önskemål som hon ska ha framfört via två riksdagsmotioner. Abrahamsson vill genom motionerna, att rättsläget ska klargöras och lagen stramas upp, så att den generellt, undantar teckningar av fiktiva barn och rena fantasifigurer ska inte omfattas av barnpornografilagen.

Frågan är vilken skillnad det gör, om barnen är tecknade eller fotograferade i ett pornografisk perspektiv. Bägge är enligt min bedömning lika illa. Ska människor med pedofila dragningar ges genvägar till sin "underhållning, genom att barnen istället lagligt kan tecknas?

Varför ska folk kunna ha specialgjorda nakna dockor på barn som visar könet, om omständigheterna alltid ändå vägs in i varje rättsfall, som lagen säger, "Innehav med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarligt". Sitter en man hemma som dessutom är mellanhand i ett internationellt nätverk kring barnpornografi så vägs sannolikt de omständigheterna in vid bedömning av övrigt innehav. 



Brottsbalken 16 kap. (SFS 2010:399 och 1357)
10 a §  Den som
   1. skildrar barn i pornografisk bild,
   2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild
         av barn tillgänglig för någon annan,
   3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,
   4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn
        eller vidtar någon annan liknande åtgärd  som syftar till att främja handel med
       sådana bilder, eller
   5. innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller
      hon berett sig tillgång till (SFS 2010:399) döms  för barnpornografibrott  till fängelse i    högst två år. Är ett brott som avses i första  stycket ringa, döms till böter eller fängelse i högst  sex månader.
(SFS 2010:399)


Hon nämner det välbekanta uttrycket "moralpanik", som  det tjatats om ganska mycket på nätet i kombination med lobbying, om att bli mer öppen och liberal när det kommer till småtjejer och utnyttjandet av dem sexuellt. Frågan är vilka fler bakom Maria Abrahamsson, som kan ha dessa önskemål.

I mitt huvud är det väldigt enkelt barn och pornografi hör inte ihop, oavsett om störningen framställs tecknat, fotograferat eller framdrejat genom en lerklump.


fredag 14 augusti 2015

Uppfostra barn, djur och politiska opponenter

Jag arbetade en gång i tiden med sjuka barn och kom även i kontakt med kolikbarn. Det hände att barnläkarna skrev in dem för att avlasta föräldrarna och även förebyggande för att skydda barnen. Gallskriker barnet en stor del av dygnet i kombination med den tillkommande sömnbristen hos de vakande föräldrarna kan det skapa förtvivlan och starka frustrerande känslor hos föräldrarna.

Några har kanske hört talas om fenomenet "Shaken Baby Syndroms", som innebär att en förälder försöker "skaka vett" och tysta spädbarnet genom att ruska barnet kraftigt så barnets huvud far fram och tillbaka. Alla förstår säkert vilka farliga konsekvenser det kan orsaka. En av dem är whiplashliknande skador där ett kraftigt, tungt huvud som hålls uppe av en outvecklad nacke inte klarar av tyngden av den behandlingen. Omkring 25-30 % av offren dör av de skadorna.

Väntar på Matte
Sträcker på fjädrarna efter tupplur
De senaste veckorna har min Nymfparakit skrikit högt varje morgon, eftersom han vill ut ur buren. Det är ett ljud som skär i öronen, stressar och troligen ger möjligheter för tinnitus även hos grannarna.

De här fåglarna har en intelligens på ett barns nivå och de är även lika tillgivna som hundar och barn, oavsett vad föräldern, eller "Mattarna"tar sig till. I morse skulle jag förbereda mig för ett nytt jobbmöte och så fort han hörde mig började han med sitt enerverande skrik. Trots allmän omvårdnad upprepas skriket, så fort han inte såg mig. I likhet med en hund jag hade tidigare, så är det inte upp till dem att "bestämma", för då blir du överkörd fick jag lära mig.

Jag fick därför gå fram flera upprepade gånger och säga till att han skulle vara tyst, vilket han blev så fort jag var där och sade till skarpt. Det upprepades och jag höjde rösten och avslöjade min dåliga tolerans i skrikiga kakadua-lägen. När jag gick ut ur rummet kom det enerverande skriket igen. Vid ett tillfälle gav jag en lätt klatsch på buren, så den skakade till när jag sade till honom. När det gått en timma blev han tyst i buren.

När jag haft mitt jobbmöte ett par timmar senare släppte jag ut honom och det kändes lite hemskt att han direkt flög och satte sig på min axel, som han sökte trygghet och tröst, när jag tidigare hade höjt rösten mot honom. Barn och djur är så hjälplösa och kravlösa i sin tillgivenhet, att det ger en dåligt samvete. När jag kom tillbaka från gymmet ännu senare, satt han på min kontorsstol väntande troget och tjattrade lågt och sött som en miniatyr av en Kalle Anka.

När jag läste om Sverigedemokraternas vice talman Björn Söder och hans Facebook-inlägg i morse funderade jag över, likheterna mellan att uppfostra en kakadua och en politisk opponent.

Total nonchalans tystar varken Kakaduan, eller en SD-medlem, som anser att en mörkhyad psykisk störd man som mördar en mor och son på Ikea hade kunnat stoppats, om vi inte hade "öppnat våra hjärtan" i enlighet med Reinfeldt:s uttalande.

Läser "Mia- Sanningen om Gömda"
Höja rösten och säga till på skarpen hjälper med en långsam utveckling för min kakadua (det ligger i hans natur att låta ibland) och troligen ännu mindre för en politisk opponent. Så vad återstår. När det gäller kakaduan är nog toleransträning och ett par öronproppar i skumgummi ett steg på vägen.

När det gäller SD, så tycks en stor del av deras approach vara att framstå som den mobbade gruppen, vilket innebär att den mesta kritiken blir vänd till att göra dem till offer. Kanske kan en låt-gå uppfostran bli det mest effektiva.

Annars har jag emellanåt försökt hinna läsa klart Monica Antonssons bok, Mia-Sanningen om Gömda och förundras hittills efter 64 kapitel, över hur svenska myndigheter och politiker kan låta sig manipuleras på ett så enkelt sätt av en människa och samtidigt tillåta att våra skattepengar går till en enskild familj, utan att fullständigt granska några fakta närmare. Den borde läsas i utbildningssyfte för godtrogna tjänstemän och politiker som slösar offentliga medel på manipulativa individer. 




måndag 10 augusti 2015

Bra män?

Italien - Trieste
En kvinnlig vän sade en gång till mig,  - Är han snäll mot sin mamma så är det en bra man. Jag vet inte om någon prövat den teorin. Det låter dock inte helt osannolikt.

Idag mötte jag en svensk manlig vän, som bor stora delar av året i Italien och sedan fem år i de norra delarna i Trieste som gränsar till Kroatien, Slovenien och längre uppåt bergen finns även människor från Österrike. Vi hade inte setts på länge.

Han har tidigare läst juridik i Italien som har ett rättssystem som ska vara så komplicerat att italienarna ska ha svårt att sätta sig in i det hela. Han avslutade aldrig sin examen i Italien och berättade, att där försöker parterna överrösta varandra i ljudnivå och inte med nya argument. Det enda som sker är att den andra skriker ut samma sak, dock med högre röst och sedan står de där och skriker mot varandra, med samma argument om och om igen, högre och högre.

Själv hamnade jag på 139:e reserv på juristprogrammet på Stockholms Universitet, dit 7631 stycken hade sökt till höstterminen. Något jag sökt i studiesyfte, för att se min potential. Jag blev dock antagen till både EU-rätt och Affärsjuridik som jag ska försöka hinna, medan höstlöven färgar träden i vackra varma färger.

Kanske skulle det hända lite mer förändringar i de svenska rättssystemet, om även våra advokater och ombud skrek lite mer till varandra i våra svenska tingsrätter. In med mer passion och glöd bort med det tysta och strikta. Kanske skulle forumet, Flashback bli ödelagt om folk vågade höja sina röster mer offentligt och skippa anonymiteten.

När min manliga vän och jag sågs i eftermiddags hälsade han snabbt och spontant på italiensk sätt, med en kyss i luften tryckt med sin kind mot min kind på var sida. Först den högra sedan den vänstra. Föredrar nästan den typen av hälsning, än människor som vill hälsa med en kram nästan vid första kontakten.

Han berättade om sin mamma som sedan tio år hade cancer och hur mamman grubblade mycket. Den manliga vännen hade köpt dagböcker till henne, så hon skulle skriva ner sin oro, för att sedan kunna blicka tillbaka och se, att allt hon tidigare hade känt oro över var obefogat och därmed lugna sig själv. Hon var ensam, änka och kom nästan aldrig ut, så det gav henne mer tid att känna oro och rädsla. Han kom hem till Sverige för att stödja henne emellanåt.

- En förälder till sin förälder då, sade jag förstående.

- Ja det blir så, sade han.

Jag berättade hur jag själv använt dagbok sedan barndomen och inte för att minnas tillbaka, utan mer för att skriva av mig. Uppkommer någon oro, tanke eller rädsla för något, så ska man i text skriva upp det värsta möjliga sceneriet och sedan skriva ut vad du kan göra om dessa uppkommer. Det brukar pysa bort eventuella grubblerier.

Ute sken solen när vi vandrade nerför Hornsgatspuckeln. Semestern hade mattats av och ute syntes mer turister än svenska stadsmänniskor. Vi skiljdes senare åt vid Götgatsbacken där han tog sig ner mot Södermalmstorg och t-banan vid Slussen. Han skulle se AIK-Djurgården på Råsunda.

- Det känns mer viktigt att följa laget när jag inte bor i Sverige jämt, förklarade han. Han borde vara nöjd för det stod 1-0 till AIK mot Djurgården klockan 21,42. Själv har jag aldrig lyckats bli frälst av fotboll på något sätt oavsett vem som spelar.

- Jag måste få ett exemplar av din bok med, sade han och vände sig om leende.

- Visst, om du klarar av att läsa den, sade jag.

-  Är den så läskig, sade han lite frågande.

- Tja, du får väl se, sade jag leende, höll vinkande upp handen och gick åt motsatt håll uppför backen.