Konsten att vara student när genomsnittseleven är 15 år yngre

Konsten att åter igen vara student när man är ungefär 15 - 20 år äldre än genomsnittsstudenten innebär att man måste slappna av och påminna sig om att fler är yngre och därför ibland agerar irrationellt. Ibland kan man dock möta en och annan elev som är äldre än mig och då känner man en viss samhörighet. Ungefär som ett par strandsatta valrossar på en ö full av aliens från en annan tidsålder.

Nej, så farligt är det inte och ofta känner jag mig inte så mycket äldre faktiskt.

Jag har stött på många gulliga elever på de två slutförda och den tredje pågående kursen jag genomlevt detta år. Ofta tar de yngre in katten bland hermelinerna på ett mycket naturligare sätt, än äldre ofta gör mot andra. I min ålder har vi ofta blivit mer snävt seende, fastnat i en bild av hur allt ska se ut och vara i samhället. Barn och unga är ofta så mycket mer tillåtande och öppna. Kanske för att de är mindre förstörda. De är bara att se tillbaka hur öppna vi var själva för flera år sedan.

Annars har jag möjligen stött på en liten kulturkrock genom en student som kommer från Kina. Från första stund vi hamnade bredvid varandra på en föreläsning ska hon hjälpa mig med allt, utan att jag bett om det, vilket jag tolkat som att yngre i Kina har en mycket högre respekt för äldre, än vad genomsnittssvensken har mot äldre. Det har dock varit ganska irriterande ibland om jag ska vara ärlig. Något jag även haft svårt att dölja.

Uppdaterat 20015-12-06

För mycket hjälp kan uppfattas som nedlåtande så i bemötandet krävs en viss känsla. En annan norm eller oskriven regel som finns är att kvinnors ålder inte behöver nämnas eller ifrågasättas, vilket jag kan tycka är helt ok. Vad har okända med den att göra. Allt vi inte nämner behöver inte dölja något skumt, utan handlar om integritet.

Andra som eventuellt upplevt fördomar kring ålder tycks vara Martin Kellerman som åtminstone i en av hans underhållande seriestrippar berikade med en ofta svart och tragikomisk humor svarar mot uttrycket 40-årskris. Nedan kan vara ett exempel på hur omgivningen förväntar sig ett visst beteende i en viss ålder och går någon emot den uppfattningen måste det vara baserat på något fel.

Ikväll (igår kväll) eller nu går filmen, "Mig äger ingen"efter en roman av Åsa Linderborg som jag tror kan vara bra. Vi får se om jag hinner se en snutt av den.


Väl mött!