Integritet på Internet

 konst av: Hertha Hillftons

Behov av integritet varierar mellan människor, till viss del något beroende av vilken generation individen föddes till. 80-90-talisterna tycks ha mindre behov av integritet, om vi ser till mängden foton som läggs upp på bloggar och sociala forum. Generationen före tycks ha något mindre behov att vika ut egna kroppsdelar, den inre ångesten och pojkvännens ansikte i närbild serverat för allmänhetens godtycke eller nyfikna granskning. Men det varierar och finns undantag.

Förutom att anonyma eller privata individer, med endast ett utgivningsbevis för 2 000 kronor kan starta sajter av den ytterst fundamentalt kränkande typen, som den kritiskt omskrivna Lexbase och kränka tusentals människor lagligt, så blir det inte bättre, att det tycks ligga i tiden, att även myndigheter ser med blida ögon, på att lägga upp en individ på nätet med en efterlysning. Trots att människan ännu inte blivit dömd för något brott!? Nu tycks serien "Brottscentralen" tagit bort klippet på en man de lyste med fler fotografier tidigare på Aftonbladet idag. En serie som samarbetar med polisen och lägger upp efterlysningar på Internet.

Vi tycks leva i ett modernt skampåle-samhälle, där vissa möjligen ser sig, som högre andra människor. Samtidigt som en del tycks sakna empati och konsekvenstänkande. Om en människa är misstänkt för bedrägeri och ännu inte dömd, hur kan då polisen med hjälp av media gå ut och lysa honom offentligt med fotografi? Låt säga att han är skyldig och får två års fängelse. När han sedan har avklarat straffet, så bör han blir frikänd.

Ur utställningen på Liv och moral på klostret i Ystad.

Problemet blir att polisen och media istället i förväg ger honom livstidsstraff, genom den offentliga uthängningen. Jag är emot brott och bedrägerier. Anser dock att den medeltida Internet-eran med uthängningar, från både polis, media och vissa juristforum av tingsrättsdomar och människor, sprängt ut integritetsgränserna och blåst bort empatin. Vilket samhälle blir det för dem som hängts ut och aldrig tillåts bli glömda?

Kan möjligen den typen av uthängningar via polisen påverka polisens bedömningar, över förtalsbrott på Internet, eftersom de allra flesta anmälningar läggs ner? Hänger polisen själva ut människor på ett kränkande sätt i media, varför skulle de höja ögonbrynen över, om någon annan blir grovt förtalad och uthängd på internet? Det är ju skåpmat för dem, ingår till och med i rutinerna.

Ibland går det att läsa kommentarer kring dessa integritets kränkande portaler,

- Jag har inget att dölja, så för mig spelar det ingen roll att de lägger upp något om mig eller andra!

Kan det möjligen även, handla om individens varierande behov av integritet? Jag själv blir kraftigt irriterad på nätportaler, som slänger upp inkomstuppgifter utan min tillåtelse, som sedan anonyma stövlar (läs:vissa mansrättsaktivister) hånande lagt upp för att bevisa, att jag inte kan vara någon framgångsrik kvinna. Inte för jag någonsin nämnt att det skulle varit fallet. Jag var dessutom anonym från början och fick via dataintrång, identiteten uthängd av samma typ av anhang.


Min känsla när folk snokar över tillgångar, adresser och födelsedagar är på samma nivå, som om en okänd mindre belevad individ, gått in i mina skrivbordslådor, rotat runt och läser mina privata papper. Tyvärr är det bara att acceptera läget och trösta sig med att vi är fler i samma båt, så länge  utgivningsbevis lättvindigt kan säljas till folk och fä.