- Nu ska ni försöka att inte döma varken er själva, eller andra.Ett inre grubblande och hummande for genom huvudet, då det var ett till synes enkelt och hälsosamt budskap. Men hur svårt kan det inte bli att leva upp till, beroende på omständigheter och graden av harmoni vi själva lyckats uppbåda för stunden.
Troligen fanns det en och annan inklusive mig själv, som tänkte att visst låt gå, en minut i taget, kanske om jag bara får utesluta honom, eller henne eller den gruppen där ute, eller kanske bara tankar om att yogadeltagaren bredvid, möjligen kunde dämpa sitt flåsande in och ut och andas något mer stillsamt och passande för yoga..
Vi hade ändå tagit oss in till denna yogaklass frivilligt vars syfte för de flesta var att nå någon form av åtminstone vägen, mot någon typ av nirvana. Vi andades därför lydigt in djupt genom näsan och ut djupt genom näsan med tungan pressad upp mot gommen.
Instruktören såg ändå ut att leva efter samma devis, för med stor tolerans och lugn gav hon utan stress, tydlig vägledning hur vi skulle balansera på ett enda ben, ta det andra vinklat in mot låret och samtidigt med knäppta pekfingrar och tummar formade till en ring, så händerna låg parallellt under varandra och skifta läge på händerna upp och ner, samtidigt som vi tog det ena vinklade benet med foten skiftande framför och bakom det stående underbenet. Vidare likt en egyptisk farao vred vi blicken och huvudet i takt först åt ena sidan och sedan andra, fram och tillbaka, medan det vinklade benet och foten bytte plats först på baksidan och sedan på framsidan av underbenet.
Trots att vissa övningar i yoga synes enkla finns svårare och tillsammans blir de en träning i både balans, muskelstyrka och stretch. Tolerans i samhället måste ändå börja först på individnivå och kanske är yoga en bit på vägen. Om jag bara först får säga vad jag tycker..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar