MRTIN

Vår personliga integritet på Internet blir mer och mer besudlad av nya webplatsägare till förtret för Sveriges medborgare.

Mer om det här!:

Reglera dina känslor - Prata ut Sverige

Det finns så mycket vi klarar själva och ofta klarar vi av så mycket mer än vi tror.

Nytt inlägg på bloggen: Prata ut Sverige.

Rening av negativa energier...;)

Clear Negative & Bad Energy From House, Home and Even Yourself..

Raise Positive Energy & Remove Negative Energy 

Varm salsakurs med Tony Irving och Felicia Cassergren

Har åkt både utomlands och nu för första gången inom Sverige ensam på semester några gånger och alltid träffat mysiga, generösa och empatiska människor som även de åkt själva. Från sista resan lovade jag att ordna en sammankomst för fler av oss, så vi skulle hålla kontakten och då via en salsakurs som intresserade flera.

Hittade en kurs i början på augusti, som redan var fullbokad trots att kursen var den 27 oktober alltså idag. Vi ställde oss ändå tidigare i kö och tyvärr, trots att jag fick reservnummer 11 blev jag den enda av oss som kom med. Vi kommer dock ses via middag eller annat istället.

Vi var enligt Tony Irving själv idag 40 stycken på kursen och lektionspassen var 1,15 timma x 3 med en kort paus och en lunch emellan. Ganska svettigt och de flesta kände stundtals viss prestationsångest.

Nedan syns Tony Irving och Felicia Cassergren, som sista kvarten på kursen idag visade upp de steg vi redan tränat mycket under dagen och även hur salsan kan varieras något.

South Park - Satir på välkända youtube klipp

Det krävs ganska mycket för att något ska bli kul nuförtiden, men det finns en del underhållande South Park klipp på You tube.

I nedan klipp har de gjort parodi på på vissa You-Tube filmare, där alla nu ska kassera in pengarna för att deras egna You-tube klipp, enligt dem själva är det mest kända och har flest följare.

Keala Settle - This is Me

Låten, This is Me, en av dem vi sjöng på kören i veckan.

Lite Må-Bra-pepp-energi-när hösten snart nalkas.

Prataut Sverige

Idag minglade jag runt valstugorna ute i den fysiska verkligheten för att i sista stund, dagen före valet få lite klarhet vartåt det barkade kring våra viktigaste frågor kring bland annat bostäder, migration och skatter.

Ett helt annat och därmed vänligt politiskt klimat, än om du sitter och diskuterar politiska frågor i kommentarsfält på nätet och blir påhoppad, trakasserad, smutskastad och förtalad av vissa politiska partiers försvarssoldater som härjar runt och även faktiskt ibland förföljer dig.

Jaron Levier var med och byggde upp Internet och menar att det finns fem skäl att radera dina konton i sociala medier redan ikväll:

1) Du håller på att förlora din fria vilja.

Något som ska ske genom att algoritmerna försöker påverka dig på alla sätt de kan.

2) Du är användare men du är inte kund

"I vanliga företag är kunden och användaren samma person. Så är det inte i sociala medier. Där är kunden något företag som Twitter eller Facebook har sålt din information till. Kunden är den som har köpt vårt beteende. Vi är användare, men inte kunder. Det är som om vi fick läsk gratis och det bekostades av fettsugningsindustrin. Eller om cigaretter delades ut gratis, men bekostades av de som säljer syrgasmaskiner för människor som fått lungcancer", säger Jaron Levier.

3) Sociala medier gör dig till en skitstövel

Tja, kanske kan förklara fenomenet beskrivet i andra stycket av inlägget.

4) Sociala medier förstör politiken

De argaste och elakaste får mest utrymme, så politiken på nätet blir inte demokratisk.

5) Det är ett beroende som du kan bryta

Levier jämför beroendet till sociala medier med samma beroende som för alkohol och cigaretter. Han menar att annars skulle inte så många gå med på den övervakning av oss som sker idag via sociala medier. Han föreslår ett halvårs paus för att få perspektiv och kunna jämföra och ber oss notera hur vårt humör kommer förändras och hur vi kommer bli vänligare.

Igår lanserades Prataut Sverige, som är ett komplement, ett lugnande liniment mot sociala medier, där människor istället får en chans att prata, höras och ges uppmärksamhet för sina tankar och åsikter av någon med värme och empati, utan möjlighet till drev, uthängningar eller påhopp. Bara ren medmänsklighet.

Nedan syns självaste Jaron Lanier, som anses var en av dem som moderniserade Internet och har arbetat på Microsoft och ska ha många tekniska meriter, där han blir intervjuad för sin senaste bok, "Ten Arguments for deleting your social media accounts right now".

Okända systrar

Jag kände hur strumpan glidit ner och skavde mot hälen och satte mig ner på en grön parkbänk strax bredvid Årstabron i eftermiddags. Hade före tagit en lång promenad från Bondens marknad på Katarina Bangata, ner mot norra Hammarbyhamnen, längst Årstaviken och runt Långholmen, slunkit in på Galleriet Lumphé Littografiska och sett underhållande tavlor av Lasse Åberg och mer mörka verk av Mikael Persbrandt. 

En äldre okänd kvinna med sportkeps och det silverblonda håret samlat bak i en tofs kommer fram till bänken och frågar om även jag får in grus i skorna. Jag drar upp solglasögonen på huvudet och tittar mot kvinnan, ”Nej, jag försöker bara dra upp strumporna som halkat ner från hälen för jag vill inte få skavsår. De är av den kortare sorten". ”Jaha, själv använder jag inga strumpor alls”, säger kvinnan, som visar fram sina gymnastikskor. 

Hon börjar berätta att hon börjar känna sig trött, för hon har gått två vändor fram och tillbaka längst Årstaviken redan. ”Funderar på om jag kanske äter för ensidigt, för jag kan bli alldeles rastlös. Min man sitter bara hemma och löser korsord, säger kvinnan suckande och himlar med ögonen. ”Ja det kanske kan bli lite rastlöst, ler jag förstående. Kvinnan börjar anförtro mig att hon gick in i väggen för ett tag sedan och gått ner en massa i vikt. Först fick hennes man en stroke och sedan hennes dotter cancer. 

Läkaren skrev ut lugnande och annat mot depression. "Fick även histamin, men han glömde säga vad det var jag inte tålde. Klarade inte av att ta dem, för jag blev bara liggande som ett kolli", säger kvinnan och syftar på de antidepressiva. 

”Ja vänta bara, du är så ung än sade kvinnan som var fyllda 77 men såg ut att vara runt sextio. Hennes barnbarn var i min ålder. ”Jag har inte själv levt i någon skyddad verkstad, så jag tror jag blev härdad tidigt”, sade jag och berättade att mamma dog vid fem och hur vi sedan flyttade runt i Sverige utan någon direkt trygghetskänsla. "Jag skrev mycket dagbok och peppade mig själv, så det tror jag hjälpte". Kvinnan var skilsmässobarn och hade känt sig rotlös i barndomen, än skulle hon till den ena och sedan till den andra. 

”Jag är så skör. Men jag kan vara väldigt stark i vissa situationer”, sade kvinnan. ”Tror motion är bra för att producera kroppens eget naturliga endorfin, så du gör nog rätt som motionerar som du gör”, sade jag. Kvinnan tittade på mig och sade, ”Du är skör, så skör, tänk på det framöver”. ”Nej det vill jag inte tänka på”, sade jag som kände hur uppmaningen stred mot min överlevnadsfilosofi.

Jag reste mig upp jämsides med kvinnan, som tycktes vilja ge mig en kram. ”Nej, du behöver inte tänka på det. Jag är nog lite trött nu”, sade kvinnan lite urskuldande. Vi tog varandras händer och jag önskade henne lycka till. ”Lika söker lika”. Vi är systrar du och jag”, sade den okända kvinnan som strax gick åt andra hållet, medan jag fortsatte den motsatta vägen.

Några andra som nämner systrar är Fleetwoodd Mac med den lite mystiska låten, Sisters of the Moon", som sångerskan Stevie Nicks i bandet skrev text till. En grupp som jag förövrigt troligen aldrig skulle hört om inte en  äldre manlig bloggare för många år sedan lade upp Stevie Nicks på sin blogg på Aftonbladet. 

Att bekämpa onödig noja

Förra veckan klev jag in på en körskola, som jag hittat på nätet och även spontant bokat en tid hos.

Utanför stod en kvinna med ett något slitet intryck och drog djupa halsbloss, för att sedan låta den grå röken virvla upp ut mot den redan mulna och grå dagen och blandas med övriga föroreningar.

Möjligen fick tafatta eller katastrofala körelever rökande lärare att röka ännu mer. Utanför dörren deklarerades att kunder kunde slå sig ner, så skulle den bokade läraren hämta upp dem vid bokad tid. Jag var tidig och fick smånervös slå mig ner för att vänta in den okända läraren.

En kvinna bakom disken dök upp och såg tillfredsställd ut att jag redan betalt.

- Jo, jag känner mig lite mesig att köra bil så jag tänkte jag borde öva lite trots att jag har körkort, sade jag lite ursäktande och skamset.

- Ja men det är bara bra! Något fler borde göra, sade kvinnan lugnande.

Strax kom min körlärare och sträckte fram handen. En man som troligen var minst tio år yngre än mig och bar en svart toppluva, som blev modernt i vintras, som både unga kvinnor och män sprang omkring med. Tycker det blivit mer att fler har likadana attribut, som den här typen av mössa och sedan en tid det här långa skägget. Tänk om alla tjejer skulle gå omkring i en likadan pagefrisyr under en lång period. Skulle inte det bli trist till slut för betraktaren. Min körlärare var dock ganska charmig trots sin toppluva.

Jag och min nya körmentor tog oss ut till bilen. Jag hade ingen aning om hur det skulle gå. Det var omkring femton år sedan jag körde bil. Det började med att jag vid 18 år körde upp i Stockholm och fick mitt körkort. Körde sedan bil och även lätt lastbil, utan problem i flera år. Köpte dock ingen ny bil, eftersom jag inte hade behov att köra längre sträckor till arbeten eller annat. Och när det kunde behövas hade ofta den andra parten i mitt dåvarande liv en bil, som gick att använda.

Sista bilfärden måste varit när jag körde upp från Malmö i världens regn och rusk oväder. Det var mörkt, blåsigt och jag körde, eftersom dåvarande mannen var bakfull. Långa, stora och kraftfulla långtradare körde om, samtidigt som bilen vinglade till och jag tänkte att snart åker vi i diket. Det hände aldrig.

Märkte sedan vid tillfällen när det behövde köras bil, att jag hellre lät någon i vänkretsen köra vilket måste utvecklat min bil-körs-fobi.

- Ja jag ska ärligt säga att det måste varit omkring femton år sedan jag körde bil, sade jag nervöst. Skulle varit enklare om man befann sig på landet, så man kunde öva lite ostört, osedd och inte köra på någon sade jag skämtsamt.

Han körde sedan ut med mig sittandes på passagerarsätet till Hammarbyhöjden, så det var ju en speciell start på en körlektion. Därefter fick jag köra när han repeterat vilken pedal som var broms, gas och koppling. Ja så illa var det.

- Oj, nu kommer det en bil bakom, sade jag för andra gången  och kände mig stressad att jag låg i vägen.

- Men du har rätt att vara på gatan som alla andra, sade min lugna och ganska pedagogiska körlärare.

Han visade mig även tricks hur man skulle hålla i växelspaken med bästa greppet när man lade in de olika växlarna. Och jag fick påbackning när jag växlade och släppte blicken från gatan och inte tittade ordentligt i speglarna.

När jag kört in till Södermalm, stannat bilen och klev ut kändes mina ben ganska skakiga.

Uppenbarligen var inte denna lektion helt bortkastade pengar. Även om priset på 350 kr för 70

minuter var ett väldigt lågt pris. Nästa körlektion som jag tvingat mig själv att boka kommer dock ligga på 920 kr vilket ändå ska vara något lägre för oss, som redan har körkort.

Googlade lite på sportbilar, för att få lite mer motivation. Skulle vara skönt att slippa den obehagliga trängseln som numera finns i tunnelbanan. Måste nästan köpa en bil om inte för att bibehålla körminnet.

En Mazda Miata eller kanske en Honda Civik i begagnat men bevarat skick behöver kanske inte bli så särdeles dyrt. Snart sitter jag kanske och sjunger med i Lars Winnebäcks låt, "Köpt en bil".

Boktips - Främlingen

Nyss läst den bladvändar-vänliga thrillern, Främlingen av Harlan Coben på 351 sidor. En bok som får en att vilja pausa både arbete och vardagssysslor för att veta vad som händer på nästa sida där spänningen ökar för varje blad.

En ganska hemskt historia, som ändå speglar vissa delar av verkligheten där en grupp anonyma bestämmer sig för att söka upp hemligheter om folk på nätet, för att därefter idka utpressning mot dem, som annars lever ett lyckligt och hederligt liv.

Någon i gruppen har sina idéer om vad som är moraliskt förkastligt och anser att han gör människan en tjänst, som river sönder hela livet för olika familjer genom sina avslöjanden.

De finner människor via internet som antingen köper tjänster av sajter som säljer produkter för att fejka graviditeter, webbplatser som sysslar med att föra samman äldre män med unga kvinnor som frivilligt säljer sin kropp för pengar, sajter som säljer dopingmedel till unga män.

De skapar kaos och river upp liv både av egna moraliska föreställningar, som för att få egna pengar genom utpressning av dem de "avslöjat" och sökt upp. En dubbelmoral som även kan ses i verkligheten på sina ställen.

Blå penisar är inte stilfullt

Det ska vara Liberalerna som slåss för en blå erigerad penis, målad som ett konstverk på en husvägg, som de menar är yttrandefrihet och konstnärskap. Anser att en uppställd penis är stillöst i ett konstnärsperspektiv, där uppförandeplatsen har betydelse. Många kvinnor, som har ett gott minne från när de var barn, tonårstjejer och uppåt kan säkert vittna om ett flertal penisar de fått framställt, utan förfrågan när de tagit t-banan, gått på en promenadväg eller åkt en buss, av de så kallade blottarna. En grupp som enligt vissa sakkunniga inte alltid är så ofarliga. Idag skickar även vissa män utan mottagarens önskemål, så kallade "Dickpicks" - den digitala blottaren.

Jag har inte tagit någon politisk ställning för något särskilt parti, även om jag har mina politiska värderingar, däremot har Sverigedemokraterna tagit ställning mot denna typ av konstverk, enligt Dagens Nyheter idag. Jag delar annars inte fullt ut SD:s politik och har upplevt hur de med andra lobbyister, beter sig när de ska smutskasta folk på nätet, dölja andras åsikter, som inte är i samklang med deras åsikter i kommentarsfälten, på diskussionsforum, bloggar och på andra sätt försöker misskreditera någon via tekniska graderingar av kommentar och dylikt.

I denna fråga delar jag dock SD:s åsikt. Yttrandefrihet som liberalerna menar att de här handlar om, kan inte vara att påtvinga andra människor sina synpunkter, som den erigerade blå penisen och konstnärskapet, "Fuck the World" gör på husväggen.

Yttrandefrihet är enligt grundlagen och regeringsformen 2 kap. 1 §, att i tal, skrift eller bild, eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. (Lag 2010:1408)

Grundlagen säger vidare enligt regeringsformen 2 kap, 2 §, 2 st, Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning, eller i demonstration eller annan meningsyttring (Lag 2010:1408).

Konstverket "Fuck the World" har sitt politiska budskap, om att öppna upp för samtal kring sexualitet, som påtvingats andra, samtidigt som det på ett sätt kan upplevas som ofredande av många, vilket i sin tur strider mot brottsbalken 4 kap, 7 §, som beskriver: " Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud, eller annan hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse.

Anser inte att konstnären, Carolina Falkholt, ska dömas för ofredande eller något brott överhuvudtaget, men anser att konst såväl som politiska åsikter inte ska påtvingas andra. Konst är något som skapar olika preferenser och känslor. Vad någon ser som vackert och meningsfullt kan en annan se på med avsmak beroende på hur det framställs. Ska vi dela offentliga utrymmen, så måste de preferenserna balanseras lite bättre. Könsorgan överlag måste väl ändå vara något som inte ska kastas i ansiktet på betraktaren.

Håller även med om att konsten i t-banan av menstruerande kvinnor ståendes bredbent är fullständigt smak- och stillöst, även om typen ingår i en ny-trendigt politisk budskap, där vissa politiska grupper anser att vi ska lyfta fram menstruationen. Själv anser jag det otroligt larvigt.

Tydligen ska den blå jättepenisen nu målats över, enligt fastighetsägaren vilket bör tyda på att allmänhetens röster ändå vann.

Musik är något som ändå kan stängas av om de inte tilltalar någon i det offentliga rummet med vissa undantag. Fann i sammanhanget gruppen, Liqvid Tension Experiment spelandes i Los Angeles, som åtminstone till en början snyggt spelar låten, Freedom of Speech - Yttrandefriheten.

Bara lyssna..

..och njut av gitarristen Jeff Beck med basisten Tal Wilkenfeld spelandes den coola låten:

"Cause We've Ended As Lovers"

Ja ibland kan man fundera..

"Folk är inte så dumma som man tror - folk är dummare", som Stikkan Anderson numera avlidne före detta manager, låtskrivare och musikproducent sade en gång i tiden.

Nu blir alla kontrollerade

- Du är bevakad.

Tog mig ut i  det grå regnvädret för någon timma sedan för att handla på Konsum. Oftast slipper man kö av att gå genom snabbkassan och dra varorna på egen hand med vissa kränkande inslag och undantag.

När jag närmade mig kassan stod en man med luva på huvudet och vissa spretande mörka lockar hade smugit sig ut vid sidan av ansiktet.

Han hade valt en av kassorna mot väggen och stod vänd vriden ut med hjälpsökande blick då hans skärm larmade med heltäckande röd färg och stoppade hans köp-process. Mannen hade råkat ut för det som jag själv råkat ut för ett flertal gånger både på Konsum och ICA. Nämligen en "Tjuv" eller "Ålderskontroll".

Kassabiträdena har numera breddat sin yrkesroll till att även fungera som en form av säkerhetsvakt. Så fort du står vid en obemannad kassa och drar dina varor känner du deras blickar bakom ryggen där de ofta gör sig ett ärende precis bakom dig. Men så fort en skärm blinkar och lyser röd på ett uppseendeväckande sätt, syns inte ett kassabiträde i närheten.

- Jag har åldern inne, säger Magnus Uggla högt med en välkänd röst som hörts från låtar som dunkats ut från högtalare både här och där genom åren.

Handlar någon t ex energidryck, så stoppas köp-processen och någon kommer och kontrollerar om du har åldern inne, eller om det enligt Konsum sker en teknisk slump-kontroll, då måste alla varor slås om av ett biträde, som du redan plockat ner i en påse. Kanske för att kontrollera om det finns andra varor som inte slagits in och smugit sig ner i din väska.

Det har hänt mig 3-4 gånger, så jag frågade vid ett tillfälle, om personalen kanske satt i fikarummet med en övervakningskamera och kanske valde ut.
- Henne stoppar vi hon verkar så jäkla snorkig där hon går omkring. Eller, - Han ska vi stoppa, så får vi kolla vad som köpts som han inte tar i en bemannad vanlig kassa. Kassabiträdet intygade dock att dessa kontroller endast skedde slumpartat. Lite skeptisk blir jag nog ibland.

Snart kom ett biträde som snabbt loggade in i systemet och godkände att Uggla hade åldern inne, så han kunde ta sina varor med sig och gå hem genom regnet. Kanske borde våra myndigheter istället ta efter ICA:s och Konsums kontrollsystem när det gäller våra skattepengar. Miljontals kronor till assistansersättning ska bland annat ha betalats ut helt utan kontroll.

Även Magnus Uggla, som många andra, har mötts av livets oväntade käftsmällar vilket bland annat hörs genom låten, "Jag och min far", där de flesta som mist sin pappa kan känna igen sig med vemod.

Kyrkoval idag

Var i eftermiddags iväg och röstade på mitt första kyrkoval. Inget jag prioriterat tidigare men nu har det stått en del om det i media, så jag tyckte jag kunde passa på att påverka när jag fick chansen.

Katarina församlingshus, Kyrkoval 17 sept. kl 09-20

Jag har alltid betalat kyrkoavgiften, den skatt som tillkommer utöver kommunalskatten, huvudsakligen eftersom jag tycker att det är fint med kyrkor och ser dem som värdefulla att bevara.

Många har idag valt att gå ur kyrkan, även höginkomsttagare och inte betala de extra tusenlappar som tillkommer av kyrkoavgiften. Man kan tycka att de då krasst inte bör få ta del av vistelsen i våra 3 400 vackra svenska kyrkor om det handlar om ren snålhet.

Det fanns ett par partier som inte ville ha in partipolitik i

Val till: Kyrkofullmäktige (lokalt), Stiftet(regionalt) 

och Kyrkomötet (Nationellt).

kyrkan och de blir ju i sig ett politisk budskap. Dessa var bland andra "Frimodig kyrka"och "Posk - Partipolitisk Obundna i Svenska Kyrkan". Övriga partier sammanfattar SVT nyheter.

Själv har jag inget motstånd mot att politik kan kopplas till kyrkan om vanliga kyrkofrågor tas med. I en debattartikel i DN av Annka Borg, teol dr, skribent och präst och Johanna Andersson, doktorand i religionsvetenskap, tidigare präst, menar de, att det är en "absurditet att det sekulära partiet socialdemokraterna har en partiledare som säger sig vara icke troende men vill behålla makten som den största gruppen i Svenska kyrkans kyrkomöte."

Jag vet inte om det har någon betydelse. Möjligen kanske icke troende trycker mindre på traditionella kyrkliga händelser, som dop, konfirmation och bröllop. Samtidigt som det ena inte behöver utesluta det andra. Enligt SVT-Nyheters sammanställning, så har S, 29,4 % och deras frågor är dock inte direkt traditionellt kyrkliga. Bland annat menar Socialdemokraterna att det ska finnas en vilja inom kyrkan att vara landets bästa arbetsgivare.

Fredagskarneval

Köpte en kaffe i pappersmugg idag som jag lyckades förse med ett extra plastlock, så när jag satt ner bland de andra och skulle dricka, rann kaffet snyggt ner på blusen och byxorna. Turligt nog efter vår muntliga scenframställning som vi spända klarade av på morgonkvisten. En kurskamrat sprang generöst och gulligt iväg och hämtade servetter.

När jag ett par timmar senare trött åkte hem i rusningstrafiken kom två utländska män in med högljudda röster från T-centralen. Den ena mannen med ett möjlige rumänskt utseende sade högt och skränigt, ”Ja nu är det ju fredag”, samtidigt som han tog sig mellan benen och drog upp paketet i en hissrörelse upp och ner på ett frånstötande sätt.

Han vände sig snabbt mot den manliga vännen och nämnde någon kvinna. De var skräniga och talade med slang och brytning. När jag gick av vid medborgarplatsen märkte jag att den obehagliga mannen tagit täten efter mig och ställt sig nära bakom mig i rulltrappan. Jag såg inte vad han gjorde, så jag vände mig om samtidigt som mannens kompis flinande gick om mig på sidan i trappan. Med tanke på hans öppna onanipiruett i den fullsatta tunnelbanan så kunde jag bara ana vad mannen gjorde bakom min rygg.

Har alltid av ren självbevarelsedrift haft alla känselspröt uppe när jag varit ute bland folk och numera tycks det nästan behövas ännu mer. Det är ofta fullsatt på t-banan. SL borde verkligen ordna en bättre ventilation i deras tunnelbanevagnar som gör att vem som helst känner sig ofräsch en varm dag efter en tur i dessa bastuliknande tåg, där fönster ångar igen av hoptryckta kroppar och lemmar, ibland av stark parfym eller obehagliga odörer med människor på väg med olika tankar och bekymmer. Män och kvinnor. Fnissande tonåringar och en och annan liten stackars stryktålig hund. Kanske blir det som en typ av karneval, som Natalie Merchant sjunger med melodin Carnival.

Följa hjärtat mer än förnuftet..

Idag fick jag besked om att jag kom in på journalistprogrammet på Stockholms universitet. En utbildning som ger ett yrke, vars främst kvinnliga andel, ofta fått minst av allt ilskna påhopp i media via e-post och kommentarer. Dessutom sägs marknaden vara tuff med mycket konkurrens och få arbeten.

Haft funderingar både på jurist- och journalistutbildning, där det sista ändå ger en kortare utbildning med sina 180 poäng och tre år, jämfört med juristutbildningen med sina 270 poäng på 4  1/2 år. Ännu mer spännande blir det att jag samtidigt ska jobba, för jag tänker inte ta mer studielån, än jag haft från tidigare utbildningar.

Det värsta som kan hända är väl att jag hoppar av utbildningen, vilket ändå känns mindre sannolikt om jag känner mig själv. "Det är aldrig för sent att studera", som min pappa sade när han skrev in sig på Kungliga tekniska högskolan vid 48 års ålder.

Kvinnliga journalister kan även råka mycket illa ut, som vi nyligen läst om, gällande journalisten Kim Walls, 30 år som nu senast tragiskt ska ha "begravts" efter en "olyckshändelse", av uppfinnaren, ingenjören och ubåtsbyggaren Peder Madsen, 46 år. Walls skulle skriva ett reportage om Peter Madsens projekt och ubåt.

Kanske blev stämningen för obehaglig och hotfull nere i en lätt klaustrofobisk miljö under vattnet. En man med en yngre kvinna hos sig intresserad av just hans projekt kanske gav honom fel signaler. Bara spekulationer och svårt att få bevis över i dagsläget.
Må hon vila i frid.

I min bok från 2013, Bakom dolda ansikten, utspelar sig faktiskt även en scen där en journalist blir kidnappad och sedermera instängd i en mörk och sjunkande båt av en mindre godhjärtad man och kvinna.

Samtidigt finns det risker inom alla självständiga och ensamma yrken, där vi möter okända människor. Det gäller att få en viss insikt och känsla kring andra människor. Det sägs samtidigt att det människor på dödsbädden mest har ångrat är allt de inte vågade försöka när de var friska och levde. Göra saker mer från hjärtat, är även mer hållbart i längden, enligt hjärnforskaren Katarina Gospic.


Kanske har många människor huvudet fullt av drömmar som bandet Coldplay sjunger men inte gör något av dem..

Ett harmlöst söndagsinlägg - om tillväxt och mognad

Avokado växt 

Lade för några månader sedan en avokadokärna i ett glas vatten och lät den ligga en bra tid, tills det växte ut microsmå rötter. Såg litet slemmigt ut runtomkring.

Kärnan lät jag sedan plantera i en kruka med vanlig blomjord. I juli började en stjälk titta fram och idag i slutet på augusti har en liten växt med blad kommit fram.

Osäker om en avokado frukt kan växa fram utan uppvärmt växthus i Sverige. Avokadon kommer ursprungligen från södra central Mexico, som har ett något varmare klimat än vårt oregelbundna säsongsväder i Sverige.

Avokadon har många hälsosamma ämnen som motverkar sjukdomar och sägs även ha goda egenskaper för både hud och hår.

Trots att det kan vara ganska svårt att hitta lagom mogna avokados i affären som inte ger en nära rutten eller stenhård omogen variant. Lite tips om rätt avokado ges här.

Trots katastrofer runt om i världen växer det ändå fram växtlighet som inte låter sig påverkas. Livet går vidare hur nonchalant det än kan verka. Även människor växer och mognar i olika takt helt oberoende av ålder.

Nedan sjunger Emilie Nicolas låten Grown Up. I låten beskrivs hur någon är vuxen, har växt upp och därför inte behöver någon form av stöd, där texten troligen kan tolkas på olika sätt.

Pass på polisen

Fotomaskin för passfoto

Passen går ut var femte år numera, mot tidigare tio år, så igår kväll förbokade jag en tid på Bergsgatan 48 på passenheten hos polisen på Kungsholmen.

Nummerordningen ropades upp ostrukturerat där nummer A266 och A283 plingade strax efter varandra. Mitt nummer var A280, vilket fick mig att gå fram och fråga om mitt nummer blivit missat.

"Det går efter när du bokade tid och inte i nummerordning", sade polisen bakom luckan med ett ansiktsuttryck som om han hade sagt det fler gånger den dagen.

Snart kom dock A280 upp på displayen och jag släntrade fram lättad till luckan där det satt en mörkhårig man runt 35 år. ”Ska jag betala”, frågade jag. ”Ja har du legitimation först”. ”Pass eller körkort, det är vilket som”, sade mannen, så jag räckte fram passet som gått ut.

”Ok, hade du körkort med, för det här har ju gått ut”, sade mannen.

”Javisst”, sade jag och räckte fram körkortet. Mannen tittade ner och hummade nöjt. ”Vill du behålla passet”, frågade mannen och tittade upp mot mig.

”Ja, eller vill du ha det”, sade jag och skrattade. ”De säljer ju pass på nätet numera”, fortsatte jag. ”Ja ett pass kan du få mycket pengar för”, sade polismannen i luckan och log. ”Ja vad ger du för mitt då”, sade jag med glimten i ögat. Han skrattade.”Nej men vi bränner upp alla gamla pass här, sade polismannen. Jag ville ändå ha tillbaka mitt gamla pass, så det återgavs av mannen, efter några stjärnklipp genom sidorna.

Därefter fick jag styra bägge pekfingrarna mot två plattor för att ta fingeravtryck och snart löpte födelsedata och kontaktuppgifter upp på skärmen framför mig.”Stämmer uppgifterna”, frågade mannen. Ett par ändringar med justering av stavning för födelseort och e-post fick rättas till.

Strax var det tid att ställa sig framför kameralinsen stående med profilen mot luckan. Det första blev inget bra, efter det andra undrade jag frågande, om jag inte såg lite berusad ut på fotot.

Han fick ta om bilden igen och för att jag inte skulle blunda denna gång, blev blicken istället stirrande. ”Ser jag inte lite galen ut på fotot”, frågade jag polismannen. Jag tog om fotot igen när han höll med om att jag stirrade lite. ”Det är ingen som blir nöjd med sina passfoton”, sade polismannen och log.

Tjänstemännen bakom diskarna måste ha svårt att hålla sig för skratt inför alla fotobilder som togs löpande på olika människor med förvånade, frånvända och kanske ibland förvridna ansiktsuttryck.

”Ha det bra nu”, sade polismannen, som lät mig ta om mitt foto fyra gånger och skriva om min signatur tre gånger på skärmen med en typ av pekpinne, före allt var klart och jag tog mig ur det lilla båset, där jag strax före konstaterat att jag skulle kunna ta om fotot hur många gånger som helst, utan att jag skulle komma i närheten av att bli nöjd.

Varför togs de bekväma anonyma små fotobåsen med spegel bort, som var en mer effektiv fotografering, så man slapp publik när man fotades och kunde få göra sina privatminer, rätta till håret och fixa på sitt sätt. Om fem år ska passet förnyas igen och kanske blir fotot bättre nästa gång, för nu när transportstyrelsen dribblat ut hela sitt säkerhetssystem till några i Rumänien, gällande bland annat svenska folkets körkort så åker kanske snart, det likaså, sekretessbelagda passregistret ut ur landet och då vill man ju inte se allt för taskig ut.

Slutligen för alla som fått en dålig passfoto-dag, eller en - det-blev inte-som planerat-dag, hörs sångerskan Rebecca Fergusson med sin raspiga röst sjunga låten Good Days, Bad Days från albumet Heaven från år 2011, såsom livet är för de allra flesta mer eller mindre.

Reflektioner en solig lördag

Inte bara hundar kan tigga mat, även gräsänder

"Jag brukar hålla en aggressiv approach" sade mannen högt och bromsade in framför bryggan där jag låg i eftermiddags. "Jag har faktiskt bokat den där bryggan idag", fortsatte mannen och började kliva av cykeln samtidigt som han tittade mot mig, där jag låg på mage med fötterna ut mot vattnet ensam på den långsmala bryggan och läste.

"Eh,vad" sade jag och tittade forskande upp från boken och undrade om mannen var frisk, påverkad av någon kemisk stimulantia, vid sina sinnes fulla bruk eller kanske lade in en modig stöt.

Han var brunbränd, ganska stor, muskulös, lång, mellan 35-40 år och bar en kortärmad orange tröja. Mannen tycktes tveka och fortsatte, "Okej, vi får prata mer om det där sedan", lyfte över benet över cykelstången och tittade mot mig för att sedan fortsätta promenadvägen cyklandes utefter Årstaviken.

Jag återgick till läsningen och fem minuter senare hörs en man högt ropa cyklade nu åt andra hållet ovanför mig med vridet huvud åt mitt håll,

"Vi får prata mer om det där senare" syftande på hans fiktiva bokning av den brygga jag lagt mig tillrätta på.

Har annars sedan fler år ibland tagit mig till ett mindre klippbad vid Årstaviken, där det numera kommit så mycket folk och blivit så smutsigt av fimpar och kapsyler, så denna lilla oas kändes ganska lyxig i jämförelse.

Ett par av de senaste gångerna jag lagt mig på det andra stället på berget för att sola har någon man kommit ganska ofta med utländskt utseende och börjat grilla, nära och tätt bredvid övriga solande människor.

Möjligen ett tecken på att det kommit inslag av andra kulturella normer än den svenska. I vanligaste fall brukar annars människor avvakta grillning och tändning av eld tills ganska sent på eftermiddagen eller kvällen och framförallt inte bland sol- och badande människor och lekande barn.

Annars fick jag ligga fredad på bryggan förutom av att ett par gräsänder som kom på besök, där honan hoppades på brödsmulor av något slag. Hon fick simma tomhänt därifrån. Det ska tydligen ändå inte vara bra för gräsänder att få brödsmulor, utan hellre ska de ha majs, havre, vindruvor eller sallad. Vitt bröd och kaksmulor kan tydligen ge dem problem att flyga, så vingarna kan bli deformerade av den onyttiga kosten, enligt brittiska organisationen Royal Society for the Protection of Birds, RSPB.

Förövrigt är brödsmulor generellt och bildligt inte mycket att sträva efter, utan brukar ofta ge mer olycka än lycka även för människor.

Annars har jag som nämnts tidigare ett utrensningsprojekt, där garderober och hyllor skurats rensats och kläder samt prylar givits bort eller slängs i grovsoporna. En sak hade jag dock svårt att slänga och det var alla vykort och brev som samlats på hög genom åren, vilket tog projektet en aning längre tid, då jag förvånat var tvungen att läsa och funderade över vem signaturen ibland var som skrivit så kärleksfulla brev eller vykort.

Det här var på hedenhös tid, då ingen mejlade eller sände sms, utan antingen ringde direkt eller talade in ett meddelande på telefonsvararen, eller uppenbarligen skickade uppvaktande vykort och små brev. Dessa brev i kombination med läsning av mina dagböcker jag fann och skrev på den tiden gav en större bild av kärlekens mysterium. Även vänner skrev brev både från utland och från samma stad till och med. Kanske blir jag mer redo så även detta åker i soporna vid nästa utrensningsprojekt.

Nedan sjunger det engelska bandet, Nothing But Thieves, låten Sorry från deras singel släppt i juli månad 2017, kanske har även de läst gamla vykort.